Det tycker jag nog är lite övertolkning av en studie som har ett så begränsat material. Studien syftar ji inte heller till en sån slutsats, utan bara till att påvisa en förbindelse till just sydskandinavien.Castor skrev: ↑19 juli 2021, 09:04De delar av Skandinavien som hade mest kontakt med Černjachov-/Sîntana de Mureș-kulturen i Ukraina, Moldavien och Rumänien på 200- och 300-talen verkar i första hand ha varit Själland och Fyn...
https://www.academia.edu/1786963/Reflec ... d_C2_to_D1_
Skandinavisk geografi enligt Jordanes
Re: Skandinavisk geografi enligt Jordanes
Re: Skandinavisk geografi enligt Jordanes
Jo, men det är åtminstone något att gå på. Det är svårare att påvisa någon form av direktförbindelser mellan kontinenten och andra delar av Skandinavien under den aktuella tidsperioden.Yngwe skrev: ↑19 juli 2021, 11:18Det tycker jag nog är lite övertolkning av en studie som har ett så begränsat material. Studien syftar ji inte heller till en sån slutsats, utan bara till att påvisa en förbindelse till just sydskandinavien.Castor skrev: ↑19 juli 2021, 09:04De delar av Skandinavien som hade mest kontakt med Černjachov-/Sîntana de Mureș-kulturen i Ukraina, Moldavien och Rumänien på 200- och 300-talen verkar i första hand ha varit Själland och Fyn...
https://www.academia.edu/1786963/Reflec ... d_C2_to_D1_
I Danmark har totalt tio imitationer av romerska guldmynt påträffats, merparten av dessa på Fyn.
https://www.academia.edu/1286312/IMITATIONS_IN_GOLD
I Schleswig-Holstein har dylika imitationer hittats i Heiligenhafen och Kappeln .
https://docplayer.net/40471414-11-coins ... nance.html
Båda orterna ligger bra till för förbindelser med Själland och Fyn.
Re: Skandinavisk geografi enligt Jordanes
En spridningskarta över imitationer av romerska guldmynt finns på sidan 94 i boken
”From Goths to Varangians: Communication and Cultural Exchange between the Baltic and the Black Sea”.
https://books.google.se/books?id=6ZufDw ... &q&f=false
De i tidigare inlägg nämnda imitationerna funna på Gotland (och Öland) är silvermynt (denarii).
”From Goths to Varangians: Communication and Cultural Exchange between the Baltic and the Black Sea”.
https://books.google.se/books?id=6ZufDw ... &q&f=false
De i tidigare inlägg nämnda imitationerna funna på Gotland (och Öland) är silvermynt (denarii).
Re: Skandinavisk geografi enligt Jordanes
Kartan verkar bristfällig. Varför är inte exempelvis fynden från Lilla Jored och Svarteborg i Bohuslän med?
Re: Skandinavisk geografi enligt Jordanes
Angående romerska medaljer/medaljonger, så hade jag tidigare i tråden postat en länk till en artikel av den polske arkeologen A. Bursche. Här finns en spridningskarta med bl.a. flera fyndplatser i nuvarande Polen, i Przeworsk-kulturens utbredningsområde...
https://www.academia.edu/13467247/Roman ... _Antiquity
Medaljerna har i efterhand försetts med hängöglor. Senare har man gjort medaljimitationer som torde ha fått sina hängöglor direkt i samband med tillverkningen. Brakteaterna, som kom i mitten av 400-talet, kan ses som nästa steg.
https://www.academia.edu/13467247/Roman ... _Antiquity
Medaljerna har i efterhand försetts med hängöglor. Senare har man gjort medaljimitationer som torde ha fått sina hängöglor direkt i samband med tillverkningen. Brakteaterna, som kom i mitten av 400-talet, kan ses som nästa steg.
A. Bursche skrev:The idea of Nordic gold bracteates most probably originated on the lower Danube; together with counterfeit gold coins and early imitations of medallions it spread along the so-called Dancheny-Brangstrup horizon to Scandinavia.
This transfer of prestige goods suggests not only the existence of far-reaching contacts beween members of Germanic élites but also of an advanced social system a hierarchy within élites of tribal federation. It brings to mind the so-called state of Hermanaric mentioned by Jordanes (Getica,116-20), which existed around mid-4th century and the extensive power of this Gothic king.
Re: Skandinavisk geografi enligt Jordanes
Sen finns det rätt mycket guld som är från Perioden 200 f kr - 200 e kr som man får fundera på. Brakteaterna och guldkragarna är från folkvandringstid 300-500 ekr ungefär. Fynd som de i Vittene och Angered är från den äldre perioden och representerar mycket guld/värde. Vilka aktörer kan ha spelat en roll vid denna införsel?
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Vitteneskatten
” Guldringarna från Sydskandinavien och provinsialromerskt område hittades på olika ställen inom Vitteneboplatsen. Vid påträffandet låg de inte i slutna kontexter. Vi kan inte med säkerhet säga när, hur och varför guldringarna kom dit. Vi vet inte heller om de fördes dit vid ett och samma tillfälle, i så fall i slutet av 200-talet eller början av 300-talet (d v s dateringen för den yngsta ringen). Det kan lika gärna ha skett vid två eller flera tillfällen. Ringarna har olika ursprung och tillverkningstid, det skiljer förmodligen drygt 200 år mellan den äldsta och den yngsta ringen, möjligen fördelat på tre ”tillfällen”: sen förromersk järnålder, 70-150/160 e Kr och 210/220-310/320 e Kr. De var sannolikt avsedda att smältas om till nya föremål. Kent Andersson anser att ”staty”halsringarnas tillverkningstid kan överensstämma med torquen, alltså sen förromersk järnålder. Med den tolkningen är det möjligt att torquen och ”staty”halsringarna fördes till boplatsen samtidigt mot slutet av första århundradet”
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Vitteneskatten
” Guldringarna från Sydskandinavien och provinsialromerskt område hittades på olika ställen inom Vitteneboplatsen. Vid påträffandet låg de inte i slutna kontexter. Vi kan inte med säkerhet säga när, hur och varför guldringarna kom dit. Vi vet inte heller om de fördes dit vid ett och samma tillfälle, i så fall i slutet av 200-talet eller början av 300-talet (d v s dateringen för den yngsta ringen). Det kan lika gärna ha skett vid två eller flera tillfällen. Ringarna har olika ursprung och tillverkningstid, det skiljer förmodligen drygt 200 år mellan den äldsta och den yngsta ringen, möjligen fördelat på tre ”tillfällen”: sen förromersk järnålder, 70-150/160 e Kr och 210/220-310/320 e Kr. De var sannolikt avsedda att smältas om till nya föremål. Kent Andersson anser att ”staty”halsringarnas tillverkningstid kan överensstämma med torquen, alltså sen förromersk järnålder. Med den tolkningen är det möjligt att torquen och ”staty”halsringarna fördes till boplatsen samtidigt mot slutet av första århundradet”
Re: Skandinavisk geografi enligt Jordanes
Kent Andersson talar i ett annat sammanhang om ”vinddrivna hantverkare”.
Spridningskarta finns här:
http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/han ... sAllowed=y
http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/han ... sAllowed=y
Bland dessa fynd finns tre guldpärlor som påminner om de välkända berlockerna som har påträffats i stort antal i Sydskandinavien, främst på östra Jylland och de danska öarna (inklusive Bornholm) samt på Öland. (Men bara ett exemplar på Gotland.)Visi skrev: ↑15 juli 2021, 14:32Tidningsartikel om flera olika fynd i Möklinta, Västmanland i nr 47/2013 Kvällsstunden av Kent Andersson
https://dockentandersson.files.wordpres ... klinta.pdf
Spridningskarta finns här:
http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/han ... sAllowed=y
En annan av Anderssons artiklar om berlockerna:Kent Andersson skrev:Vinddrivna hantverkare, kanske av thrakiskt-dakiskt ursprung, på flykt undan oroligheter på kontinenten kan därför vara de första som utövade det guldsmide som med tiden skulle komma att bli kännetecknande för de inhemska mästarna.
http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/han ... sAllowed=y
Av allt att döma har sydliga och sydöstliga kontaktvägar fått ökad betydelse, och stildrag, vars yttersta bakgrund måste sökas i det hellenistiska guldsmidet runt östra Medelhavet och kring Svarta havet, ger sig till känna. Det kan inte uteslutas, att detta är ett resultat av mycket direkta kontakter, där till och med främmande guldsmeder kan ha sökt sig till Norden och där grundat verkstäder.
Re: Skandinavisk geografi enligt Jordanes
Det finns nog en viss konsensus kring att mycket inspiration kommer från sydöst under tidig järnålder. Frågan är hur så mycket guld kunde hamna i Skandinavien redan då. Hunnerna var inte igång och de system vi känner till från 400-talet och framåt är inte heller på plats. Det finns förutom den Gotiska expansionen Markomannerkriget som är en möjlig företeelse för att erhålla stora betalningar. Illerup och dess armé visar med all tydlighet att man i Skandinavien redan under romersk järnålder var mycket delaktig i militära aktiviteter på kontinenten.
Re: Skandinavisk geografi enligt Jordanes
... Men på Gotland har flera guldpärlor av samma typ som i Möklinta hittats, vilket framgår av länkarna ovan.Castor skrev: ↑21 juli 2021, 22:45Bland dessa fynd finns tre guldpärlor som påminner om de välkända berlockerna som har påträffats i stort antal i Sydskandinavien, främst på östra Jylland och de danska öarna (inklusive Bornholm) samt på Öland. (Men bara ett exemplar på Gotland.)Visi skrev: ↑15 juli 2021, 14:32Tidningsartikel om flera olika fynd i Möklinta, Västmanland i nr 47/2013 Kvällsstunden av Kent Andersson
https://dockentandersson.files.wordpres ... klinta.pdf
Spridningskarta finns här:
http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/han ... sAllowed=y