Suiones - en polsk historia

[anganatyr]

Den har ännu inte utkommit i handeln?

https://www.bokus.com/bok/9789198160932 ... -historia/

[Castor]

1. Om dom nu lokaliseras till ett floddelta, varför reflekterar Tacitus över att båtarna ser ut som de som används på floder? Det vore ju i de fallet alldeles normalt.

Som jag tolkar det så trafikerade dessa båtar, åtminstone de som Tacitus' källa bevittnade, inte själva floden, utan snarare en lagun. Och det är just denna lagun, som bör vara det som Tacitus kallar "Mare Suebicum". Tre stora laguner finns längs Östersjöns södra kust. Åtminstone två av dessa har kallats "mare" på medeltids- och renässanslatin. På Carta marina hittar vi Oderlagunen under namnet Mare Stetinico. En annan sak som skulle kunna tala för Oderlagunen är att Ptolemaios kallar själva Oder eller ett av Oders flöden för Suevus, varför namnet "Mare Suevicum" på Oderlagunen skulle vara logiskt. (Själv tror jag dock mer på Wisłalagunen, vars blotta namn på fornengelska och litauiska - Estmere, Aistmarės - leder tankarna till "aestiernas stammar" som ju ska ha bott på den högra stranden.)

2. Hur kommer det sig att Tacitus säger att samhällena skyddas av oceanen om de återfinns i ett floddelta?

Jag tolkar det som att Tacitus, i likhet med alla andra antika författare, trodde att området ifråga låg vid kontinentens kant och att Östersjön, Nordsjön och Atlanten utgjorde den ocean som omgav den kända världen. Jag tror inte att någon fruktade att Europa skulle angripas av folk från andra sidan Atlanten.

3. Om rugierna som skall återfinnas på Rügen, sägs finnas i havets omedelbara närhet, blir inte perspektivet fel då eftersom de onekligen är mer ute i havet än ditt utpekade område.

Enligt Ptolemaios fanns ju rugierna omedelbart väster om Vistula. Rügen är därför inte trolig. Varför inte Rügenwalde, det tyska namnet på den polska staden Darłowo, i stället?

4. Varför ett hopp på 60 mil? Det är knappt 10 mil till skånska kusten från Rügen.

Ett större problem är hoppet till det andra havet. Och så hoppet därifrån tillbaks till södra Östersjön.

[Castor]

Varför skulle han missa floden?

Floder verkar inte ha varit Tacitus' grej. Nämner han överhuvudtaget några andra floder i Germania än Rhen, Donau, och Elbe?

[Castor]

Hej, Varsågod och opponera!
Detaljer finns på suiones.se
Speciellt i dokumentet
http://suiones.se/Sammanfattning_Suione ... storia.pdf

Jag har nu läst hela sammanfattningen och ser fram emot att läsa hela uppsatsen. Det framstår som ett gediget arbete.

Just detta är viktigt:

[...] namnlikheten är det avgörande argumentet [...]

Om Suionerna hade haft ett annat namn skulle väl ingen ha associerat dem till Svearna.

[anganatyr]

Just detta är viktigt:

[...] namnlikheten är det avgörande argumentet [...]

Om Suionerna hade haft ett annat namn skulle väl ingen ha associerat dem till Svearna.

Håller med. Detta är viktigt i sammanhanget. Är det bara detta som är länken till svearna eller finns det mer? Och i så fall vad?

[Bäckahästen]

Oooh! Verkligen ett intressant arbete.

[Yngwe]

Just detta är viktigt:

[...] namnlikheten är det avgörande argumentet [...]

Om Suionerna hade haft ett annat namn skulle väl ingen ha associerat dem till Svearna.

Håller med. Detta är viktigt i sammanhanget. Är det bara detta som är länken till svearna eller finns det mer? Och i så fall vad?

Ja, den geografiska beskrivningen är ganska självklar. De folk som beskrivs närmast före, rugierna och lemovierna lokaliseras väl ganska enhälligt till området kring Oder och Vistula, och dom sägs uttryckligen bo direkt vid havet. Vad finns det för alternativ om man sen ska ut i själva havet? Bornholm förvisso, men sen finns det bara ett alternativ och det är södra Sverige.

Och att flodeltat skulle räknas som havet är orimligt med tanke på att de sägs skyddas helt från angrepp av havet. Dessutom är det svårt att se hur ett så litet område kan hysa ett folk med som är talrikt.
Ännu orimligsre att ett läge vid kusten skulle beskrivas ge ett sådant skydd, för det skulle ju då gälla alla stammar vid kusten, och Tacitus räknar upp otaliga sådana.

Jag är rätt övertygad om att problemet här inte är att förstå vad Tacitus skriver eller att placera det på en karta. Problemet är konsekvensen av det, att det verkar finnas Svear längst i söder.

[Bäckahästen]

Häftig teori Yngwe! Jag tror mer på Öland som upplevde sin guldålder under romersk järnålder med många romerska guldmynt och andra romerska föremål vilket tyder på mycket kontakt med romarna. Därför känner Tacitus till svearna på Öland (även om de fanns på stora delar av Skandinaviska halvön). Tacitus talar om svearnas folkstammar i plural och inte singular vilket inte stämmer på den gamla teorin om Uppland med endast ett sveafolk. Svearna var alltså ett samlingsnamn på flera folkstammar precis som slaverna var ett samlingsnamn på flera folkstammar.

[Yngwe]

Precis så Bäckahästen ser man på hela Germania så finner man att folk finns i flera lager överallt. Från gemensamma namnet Germaner till Sueber vidare till Lygier och sen ner till en uppsjö stammar eller folk. Även Suiones består av många civitates. Och det är inget konstigt med det för människan vill klumpa ihop saker i förståeliga enheter och grupper.

Det är självklart att man känner till folket i dagens Sverige på kontinenten på denna tid för redan under bronsålder delar Pommern till del kultur med Skandinavien. Och man delar dessutom språkgrupp vilket vore helt omöjligt om man var isolerade.

Det behövs bara en sak för att få Tacitus uppgifter fullt logiska, och det ät att släppa tanken på att Svear bara finns i Uppland. Som vi alla vet saknar ju den idén allt stöd i såväl skriftliga källor som arkeologi.

[Bäckahästen]

Jag skulle gärna läsa hela arbetet istället för den kortfattade sammanfattningen för att få lite mer utförligt vad han egentligen fått fram.