Beowulfskvädets topografi
Re: Beowulfskvädets topografi
Men har du någon länk till hans artikel?
Re: Beowulfskvädets topografi
Kan du vänta till imorgon fm?
Har förmodligen länken på min jobbdator.
Har förmodligen länken på min jobbdator.
Re: Beowulfskvädets topografi
Givetvis. Under tiden sökte jag snabbt i Beowulf efter:
Franks rad 1210 2912
Frisi 9 träffar
Merov rad 2921
något annat att leta efter innan jag börjar (bort)förklara dessa?
Franks rad 1210 2912
Frisi 9 träffar
Merov rad 2921
något annat att leta efter innan jag börjar (bort)förklara dessa?
Re: Beowulfskvädets topografi
Veneti, Venedi, Vouenedai, Venadi Sarmatae... kärt barn med samma namn hos Pliny den äldre, Tacitus, Ptolemy och Jordanes. Lokaliserade till Vistula-bassängen och runt mynningen. ( ca 20 mil till Själland)
-
Anders i Uppsala
- Inlägg: 776
- Blev medlem: 8 juli 2015, 20:21
- Ort: Uppsala
Re: Beowulfskvädets topografi
Mycket intressant och en indikation på att Beowulf nog inte utspelade sig i centrala/norra Västergötland. Kursiverat = från länken ovan:AndreasOx skrev: ↑10 juni 2019, 09:07Alldeles färsk avhandling med för dessa diskussioner intressanta resultat:
https://svenskhistoria.se/sparen-efter- ... jarnalder/
Med detta är det inte sagt att västgötarna var dominerade av sina mer offensiva och krigiska grannar som danerna och svearna. De arkeologiska och skriftliga källorna tyder istället på styrka och självständighet. Västgötarna hade andra förmågor som var mycket användbara i det dåtida samhället. Krig och våld var således inte enda vägen till makt och härligheter.
Förde man överhuvudtaget krig över land under folkvandrings-/vendeltid? Jag antar att främst kusttrakter och områden vid åar/floder/älvar drabbades av krig och plundring.
Re: Beowulfskvädets topografi
Man kan väl påstå att elitgravarna i Uppland indikerar ungefär samma sak som lämningarna l Sunnerby på Kållandsö... Mycket falkenering och brädspelande var det nog.Anders i Uppsala skrev: ↑10 juni 2019, 21:35Mycket intressant och en indikation på att Beowulf nog inte utspelade sig i centrala/norra Västergötland. Kursiverat = från länken ovan:AndreasOx skrev: ↑10 juni 2019, 09:07Alldeles färsk avhandling med för dessa diskussioner intressanta resultat:
https://svenskhistoria.se/sparen-efter- ... jarnalder/
Med detta är det inte sagt att västgötarna var dominerade av sina mer offensiva och krigiska grannar som danerna och svearna. De arkeologiska och skriftliga källorna tyder istället på styrka och självständighet. Västgötarna hade andra förmågor som var mycket användbara i det dåtida samhället. Krig och våld var således inte enda vägen till makt och härligheter.
Förde man överhuvudtaget krig över land under folkvandrings-/vendeltid? Jag antar att främst kusttrakter och områden vid åar/floder/älvar drabbades av krig och plundring.
Finnestorp, långt inne i Västergötland, är ett vältaligt bevis på att man förde krig över land under folkvandringstiden.
Re: Beowulfskvädets topografi
Och att man krigade i Västergötland...
Suck
Suck
-
Anders i Uppsala
- Inlägg: 776
- Blev medlem: 8 juli 2015, 20:21
- Ort: Uppsala
Re: Beowulfskvädets topografi
Visst krigade man säkert i Västergötland, men det varierade säkert över landskapet. Det kan inte ha varit lätt att färdas i stora grupper på land för 1 500 år sedan. Sannolikt krigades det heller inte mycket i exempelvis Bergslagen, 10-20 mil från närmaste kust och större vattendrag.
Re: Beowulfskvädets topografi
Rekomenderar både dig och artikelförfattaren att läsa Påvel Nicklassons avhandling, ”svärdet ljuger inte”. Där finns en genomgång av vapengravsbeståndet mm som vänder upp och ned på bilden. Det enda område som framträder som ”ickekrigiskt” under Beowulfs tid ligger norr om Götaland. Inte bara hittar man flest vapengravar i Väster och Östergötland, även rena vapendepåer. Ex spjutdepån från Fyrunga. Sedan kan man väl säga att bilden svänger med vendeltid men då snackar vi ju inte Beowulf längre.
Re: Beowulfskvädets topografi
Andreas;
https://www.worldcat.org/title/landeshe ... /939388963
Ska försöka hitta en onlinetext också
Armin Volkmann har en mycket intressant summering av hela folkvandringstida bebyggelsen här:
https://www.researchgate.net/publicatio ... _5-6_Jh_AD
sedan finns spännande resultat i ett annat arbete av Volkmann om regionen så långt västerut som runt Berlin där också "frühslawische" (ca 500AD-650AD) gravar dyker upp. (Förmodligen slutet av perioden men ändå)
Neitmann är också inne på hur tunt det är i nordöst men konstaterar att de bördiga delarna i väst och strax innanför kustranden är bebyggd tämligen kontinuerligt. De gamla germanska bosättningarna ersätts närmast omedelbart av slaviska om än inte på exakt samma platser.
Problematiken med dateringen, som ju ännu är under diskussion, diskuteras också. Både Weichsel och Oder har oavsett många boplatser vid det tidsskede som Beowulf besöker Wulfgar i Heorot. Wullfgar och hans följe är dock förmodligen en germansk stam från Venden. Vilket inte är konstigt då den slaviska kulturexpansionen ligger i slutet av folkvandringstid. Dvs nära spot on när Heorotsbesöket sker. Som jag skrev redan i första inlägget så tror jag att det är floderna som satte namnet inte kulturgruppen.
Theophylactus Simocattes sitter i Bysans år 590 och skriver om slaver vid Östersjöns kust vilka de handlar med.
Det är ju då ca 40 år efter Beowulfs förmodade död men det visar ändå på något.
https://www.worldcat.org/title/landeshe ... /939388963
Ska försöka hitta en onlinetext också
Armin Volkmann har en mycket intressant summering av hela folkvandringstida bebyggelsen här:
https://www.researchgate.net/publicatio ... _5-6_Jh_AD
sedan finns spännande resultat i ett annat arbete av Volkmann om regionen så långt västerut som runt Berlin där också "frühslawische" (ca 500AD-650AD) gravar dyker upp. (Förmodligen slutet av perioden men ändå)
Neitmann är också inne på hur tunt det är i nordöst men konstaterar att de bördiga delarna i väst och strax innanför kustranden är bebyggd tämligen kontinuerligt. De gamla germanska bosättningarna ersätts närmast omedelbart av slaviska om än inte på exakt samma platser.
Problematiken med dateringen, som ju ännu är under diskussion, diskuteras också. Både Weichsel och Oder har oavsett många boplatser vid det tidsskede som Beowulf besöker Wulfgar i Heorot. Wullfgar och hans följe är dock förmodligen en germansk stam från Venden. Vilket inte är konstigt då den slaviska kulturexpansionen ligger i slutet av folkvandringstid. Dvs nära spot on när Heorotsbesöket sker. Som jag skrev redan i första inlägget så tror jag att det är floderna som satte namnet inte kulturgruppen.
Theophylactus Simocattes sitter i Bysans år 590 och skriver om slaver vid Östersjöns kust vilka de handlar med.
Det är ju då ca 40 år efter Beowulfs förmodade död men det visar ändå på något.