Ting!

Carl Thomas
Inlägg: 2132
Blev medlem: 15 april 2015, 15:05
Ort: Jämtland

Re: Ting!

Inlägg av Carl Thomas » 29 december 2018, 01:15

Tacitus Germanica i kapitlet om Germanerna skriver han om ting på flera platser, första gången i kapitel 5 eller 6, där nämner han att om en German gjort någonting (minns inte vad) så fick han inte rösta på tinget.

Thomas
Historia är färskvara.

jancro
Inlägg: 619
Blev medlem: 5 maj 2015, 15:30

Re: Ting!

Inlägg av jancro » 4 januari 2019, 19:24

Komplement till Carl Thomas i ovanstående inlägg:
"Sin slaglinie uppställa de i kilform. Att vika från sin post an­ses, blott man åter rycker fram, mera vittna om slughet än feghet. Sina fallna hämta de med sig äfven ur ännu oafgjorda strider. Att ha lämnat sin sköld i sticket anses som särskildt stor skam, och den som så vanärat sig får hvarken deltaga i gudstjänsten eller komma till tings, och många, som kommit lefvande ur kriget, ha med repet gjort en ända på sin vanära."

Tacitus Germanica i 1912 års översättning : https://sv.wikisource.org/wiki/Germania

Själva ordet ting (germanskt ) använder Tacitus dock inte, som jag uppfattat det.
Ordet ting uppges språkligt besläktat med ordet tid, och leder till tolkningen att ting är en i tiden bestämd sammankomst, vilket stämmer med Tacitus beskrivning.

Carl Thomas
Inlägg: 2132
Blev medlem: 15 april 2015, 15:05
Ort: Jämtland

Re: Ting!

Inlägg av Carl Thomas » 5 januari 2019, 16:52

Jag har läst två olika översättningar, båda har valt att översätta till "ting".

Jag kan inte läsa latin så jag litar på att de två översättningarna gjorda av latinare är korrekta.

Thomas
Historia är färskvara.

jancro
Inlägg: 619
Blev medlem: 5 maj 2015, 15:30

Re: Ting!

Inlägg av jancro » 5 januari 2019, 17:44

Tacitus använder ordet concilium, välkänt från andra romerska begrepp för sammankomst och liknande.

"also known as Germania,
written in A.D. 98. Tacitus’ description of the thing
(concilium) "

"The word þing, i.e., thing, exists in all of the
Germanic languages and has been understood as “a
gathering in a certain place, at a certain time”. This
word is likely connected to the gothic þeihs, which
means time, and the older verbal theme to constrict."

(Det finns andra källor, som säger att ordet þing saknas i det kända gotiska ordförrådet (Silverbibeln ) och istället finns þeihs.)

Eftersom germanska ordet ting finns skriftligt belagt mycket tidigt och även finns som tysk veckodag finns all anledning att anse att Tacitus beskrivning av germanernas sammankomst avser tinget. Jag håller helt med.

Carl Thomas
Inlägg: 2132
Blev medlem: 15 april 2015, 15:05
Ort: Jämtland

Re: Ting!

Inlägg av Carl Thomas » 8 januari 2019, 14:04

vi bör alltså då kunna säga, med ganska hög säkerhet, att vi i Skandinavien hade folkstyre och Ting för ca 2000 år sedan, att vi valde våra kungar på tinget - och att vi även kunde avsätta våra kungar - eller offra dem (Domalde) eller slå ihjäl dem (Knaphöfvde) när de inte följde lagen. Vi har alltså källor på detta, eller starka indicier - hur man nu väljer att se på det hela.

Samtidigt har vi inga källor från tiden före Gustav Vasa att kungarna var arvkungar. Vi har källor på ATT vi hade kungar. Vi vet att vi fram till ca 1260 hade flera kungar samtidigt, upp till tre samtida kungar är inget ovanligt, två kungar var mer regel än undantag - de kallas oftast för "medregenter". Efter 1260, när riket bildades, fanns bara en enda kung och "medregenterna" försvann helt.

I vår första Landslag var det viktigt att påpeka att Sverige har endast en enda Kung. Varför då? Om det hade varit lång tradition var det ju en självklarhet.

Min slutsats är att varje Land (senare landskap) styrdes av sitt Landstig som tillsatte sin egen Landskung.
Att Landen slogs ihop till allt större land under en gemensam kung med början under slutet av vikingatid.
Att i början på 1200 talet fanns två kungar, en regerade från Nääs, den andra från området norr om Mälaren.
Att Birger Jarl alog samman dessa områden under en gemensam kung ca 1260.

Alltså, tingens ansvarsområden (jutisdiction) har förändrats under seklernas gång geografiskt och vi har haft landsting som styrde hela Landet (Landskapet) samt mindre ting som häradsting och byating.

Vi har källa på att Kung Björn på 830 talet måste fråga Tinget om Ansgar fick predika på Birka, detta var tydligen inget beslut kungen kunde ta själv...

Thomas
Historia är färskvara.

jancro
Inlägg: 619
Blev medlem: 5 maj 2015, 15:30

Re: Ting!

Inlägg av jancro » 10 januari 2019, 18:52

jancro : " Eftersom germanska ordet ting finns skriftligt belagt mycket tidigt och även finns som tysk veckodag finns all anledning att anse att Tacitus beskrivning av germanernas sammankomst avser tinget."

Den äldsta skriftligt belagda förekomsten av germanska ordet ting dyker upp på ett oväntat ställe, vid Hadrianus mur, romarnas gränsmur mot Skottland, och långt från dåtida germanskt område.

På en framgrävd votivsten, altarsten, på Chapel Hill vid Housesteads år 1883 står följande (utfyllda ) text :
" Deo / Marti / Thincso / et duabus / Alaisiagis / Bede et Fi/mmilene / et N(umini) Aug(usti) Ger/m(ani) cives Tu/ihanti / v(otum) s(olverunt) l(ibentes) m(erito)."

Stenen (och en liknande parsten) är tillägnad bland annat guden " Deo / Marti / Thincso " och uppförd under kejsar Alexander Severus regeringstid mellan 222 och 235 a D av soldater som kallar sig germaner från folkslaget Tuihanti som ingår i de frisiska hjälptrupper som bemannar fortet Vercovicianum längs muren.
" Deo / Marti / Thincso" är en latiniserad variant av guden Tyr, vilket framgår av att guden i veckodagen "Tyrs dag " motsvaras av romerska guden Mars. En koppling mellan guden Tyr och tinget dyker upp.
Intressant är även att soldaterna redan då kallar sig germaner.

https://de.wikipedia.org/wiki/Mars_Thincsus

Carl Thomas
Inlägg: 2132
Blev medlem: 15 april 2015, 15:05
Ort: Jämtland

Re: Ting!

Inlägg av Carl Thomas » 10 januari 2019, 23:26

Germaner kommer från ordet Ger aom betyder spjut, Germaner = spjutmän. Spjutet ör ett av vpra äldsta vapen och är både ett militärt vapen och jaktvapen. Kniv och yxa är våra äldsta vapen, därefter kommer spjutet. Spjutet, när det kom, tror jag skall ses som en kniv fastsatt på ett långt skaft för att uppnå två saker, längre räckvidd att sticka - samt längre säkerhetsavstånd mellan spjutmannen och villebrådet.

Spjutets första användningsområde var alltså räckvidden och spjutet var därmed en lans - eller ett stötspjut, inte ett kastspjut (eftersom vid ett misslyckat kast bröts troligen spjutspetsen av...

Att en folkgrupp kallar sig för spjutmän ser jag inte som något märkligt, kanske hade de tagit fram en stridsteknik baserat på stöt- och kastspjut i kombination med sköldar som försvar för kroppen och stridsformationen?

Då har vi källor på namnet "ting" från ca 230 före Kristus samt år 98 efter kristus och namnet ting har i bpda fallen nämnts tillsammans med Germaner.

Vi har även än idag namn på ting på högsta beslutande organ från omgivande länder, Storting, Allting, Folketing (och Sverige just nu ingenting) Tingsrätt som en rättslig instans - och vi vet att vi styrdes av ting fram till 1500 talet - och att Kungen valdes på våra ting samt avlönades av tinget.

Jag anser även att när fler Land lydde under en och samma kung infördes begreppet Eriksgata. Detta betydde att kungen måste bli godkänd på alla ingående Lands ting - och därefter valdes han yill kunh - och därefter dömdes han att garantera varje ingående Lands lag. En kung stod alltså inte över lagen eftersom lagen kunde döma honom att garantera lag.

Jag ser alltså att vi aturdes av ting aå öångt tillbaka i tid vi kan se och har källor på - samt att vi vet att Gustav Vasa avskaffade Tingens och Lagmännens makt när han införde arvkungadöme - men trots att lagmännens makt var borta använde han dem i sitt råd. Respekten för Lagmännen fanns alltså kvar.

Tingen fattade majotitetsbeslut vilket innebär att vi alltså var en demokrati i ordets ursprungliga betydelse - och bland de " fria männen" fanns även jordägande kvinnor vilket jag tror var unikt.

De fria männens rösträtt togs alltså bort av Gustav Vasa - och männen återfick sin rösträtt 1920 och kvinnor återfick sin rösträtt 1921. Allmän rösträtt infördes 1989.

Våra tidigare historiker ansåg att: Sveriges historia är Sveriges Kungars historia - och tingens betydelse och källor om tingen framhävdes därmed inte, snarare tvärtom. Att kungen valdes på tingen finns med - men ingenting nämns om att kungen stod under tingen (fram till och med Gustav Vasa) och kungarna framställs som enväldiga.

Att vi styrdes av tingen genom majoritetsbeslug ger en förklaring till att vi alltid varit fria män (de jordägande männen och kvinnorna samt deras familjer) samt att vi alseig haft ett feodalvälde, samt att jordägande alltid vatit grunden i hela vår historia - samt mycket mer.

Att vi styrdes av våra ting genom majoritetsbeslut är alltså en mycket viktig del av vår historia för att förstå vår tidiga historia.

historia är färskvara. Jag har tidigare skrivit om våra runstnar och runrader. Alla visste att Upplands 1300 runstenar var vikingatida - när fakta är att bara ca 200 av dem är vikingatida oxhbresta under vikingatidens sista 20 år - de överiga 1100 runstenarna är medeltida, dvs resta efter 1050.
År 1000 fanns det 4 runstenar i Uppland - och ca 1500 söder om Mälaren. Dessa 1500 runstenar restes mellan ca 200-980, varav mer än 1475 mellan 800-980.

När vi skrapar på ytan och använder oss av fakta och källor visar det sig ofta alltså att det vi tror oss veta -inte är riktigt sant...

Vi måste respektera alla Land/Landskaps historia och se dem som fristående Länder/Land med egna ting och egna Kungar fram till ca 1260 och rikets bildande - och förstå hur de slöt pakter och Unioner under seklernas gång - och försöka förstå varför och hur de gjorde detta - och hur de slog sig samman under en gemensam kung - eller rättare sagt - ett gemensamt ting som valde en gemensam kung...

Jag har alltså uppfattningen att det var lagmännen och Tingen som ansvarade för unioner och pakter - inte kungarna. Det ger ett helt nytt perspektiv på vår tidiga historias orsak och verkan.

Ve,/vilka/vad ägde t.ex. Kungaborgen Nääs? Jag har aldrig sett det diskuteras - ändå regerade kungar från flera olika ätter från Nääs. Ägdes Nääs av Tinget? Byggdes Nääs av medel som samlades ihop av de fria männen i de Land som stod under Tingen? Eller ansågs den ätt som intog Nääs med våld vara ägare till Nääs - vilket strider mot den gällande äganderätten av mark som gällde - och togs mycket allvarligt.
Här finns mycket att diskutera och undersöka :)
Historia är färskvara.

jancro
Inlägg: 619
Blev medlem: 5 maj 2015, 15:30

Re: Ting!

Inlägg av jancro » 11 januari 2019, 01:21

jancro :" Stenen (och en liknande parsten) är tillägnad bland annat guden " Deo / Marti / Thincso " och uppförd under kejsar Alexander Severus regeringstid mellan 222 och 235 a D av soldater som kallar sig germaner från folkslaget Tuihanti som ingår i de frisiska hjälptrupper som bemannar fortet Vercovicianum längs muren."

Förtydligande : Den andra votivstenen enligt ovan innehåller den ytterligare information som inte framgår
av det latinska citatet.
A D = Anno Domini, (" Herrens År " ) det vill säga efter Kristus, mellan 222 och 235 e Kr.

Carl Thomas
Inlägg: 2132
Blev medlem: 15 april 2015, 15:05
Ort: Jämtland

Re: Ting!

Inlägg av Carl Thomas » 11 januari 2019, 02:30

Beklagar felet a.d....

98 blir då det äldsta årtalet för att ting nämns.

Thomas
Historia är färskvara.

Skriv svar