Beowulfskvädets topografi

[Kungsune]

Motsvarande platser finns ju i alla diskuterade regioner. Hygelacs gård bör väl sökas vid ett högläge inom någon km bred kustremsa om man ska vara texten trogen. Det blir ganska många platser med folkvandringstida boplatsmarkörer ändå. De flesta öar har ju nära till havet överallt. Hygelacs hall låg ovanför sjövallen så att Beowulf inte hade långt att bära guldet. Vi vet ju tyvärr inte om man med detta menar 100 m eller några km. Går man efter lösfynd, skattfynd och gravfält så finns ju goda exempel längs hela Jylländska kusten. Inte minst kring Århus och Ålborg.

[Mio Nielsen]

Jeg vil lige erindre om, at Beowulf ikke er en etnografisk eller geografisk afhandling, men et digterisk værk, hvis betydning skal måles i litteraturhistoriske og æstetiske enheder. Og mytologiske.

Alligevel er det både legitimt og interessant at diskutere steder og geografiske sammenhænge. Absolut!

Hvem læser iøvrigt Beowulf idag?
Udover arkæologiinteresserede svenskere, er værket kendt - og frygtet - af alle veluddannede englændere. De har nemlig været tvunget til at læse det - mere eller mindre - på originalsproget.

Danskere derimod, kender ikke Beowulf. Et flertal har aldrig hørt om det - tror jeg. Jeg selv fik en opfordring til at læse Seamus Heaneys oversættelse da jeg var 65 år gammel - og det var en veluddannet englænder opfordringen kom fra.

Men flertallet af de mennesker, der kender og værdsætter personen Beowulf - det er biografgængere. I både USA, England og den øvrige verden er der millioner af mennesker der har set en eller flere Beowulf-film.

[Kungsune]

Helt sant Mio!
Inga av angivelserna behöver vara korrekta men i ett initialskede har vi valt att följa Beowulf likt fundamentalister. Det är kanske fel men det kan ge ett bra skelett att bygga vidare på senare.
Det verkar när läser man norrön sagalitteratur som att man hade en förkärlek för detaljer. Även kenningar verkar vara dubbelbottnade. Dvs de har ofta en dubbel innebörd som rimmar med innebörden ett steg längre än en vanlig aforism. Detta fungerar tack vare att man delvis använder riktiga angivelser. Därför var jag extra intresserad av betydelsen av "sund" ex. Det kan säkert användas som "hav" men då förmodligen i ett sammanhang där det avsedda "havet" utgör en brygga mellan två mål för berättelsen så att de efterliknar hur ett sund upplevs mentalt men kanske också för att det är ett större sund. Korpskogen "Hrefnewudu" kan vara en kenning för likhög- slagfält-krigsskådeplats som dessutom är i samband med en skog.
Restiderna över havet kan samtidigt vara med för att höja trovärdigheten i historien och då bör de vara äkta. Det var ju bland sjövana kulturer dessa sagor aktades. Sannolikheten är stor att felaktiga restidsangivelser skulle rättas till tämligen snabbt i traderingen. Belägenheter som skimrande klippor är igenkänningsfaktorer som ytterligare stärker sagan. Sagorna bygger ofta på lyssnarnas/läsarnas kännedom om andra sagor. Det förutsätts nästan att man likt widsiths nedtecknare behärskar en nordisk kanon.
Det innebär att berättaren kan nöja sig med vaga antydningar för att avslöja platser och händelser såsom ex kungahallar och strider mm. Eftersom vi saknar majoriteten av dessa källor inser man att det blir väldigt mycket info vi missar och ffa sker feltolkningar pga detta.

[Yngwe]

Jag instämmer med dig i stort Mio. Det vi diskuterar liknar mycket en geografisk diskussion kring Tolkiens Sagan om ringen. Inte desto mindre är det både intressant och lärorikt. Inte minst för metodisk finslipning.

[AndreasOx]

Motsvarande platser finns ju i alla diskuterade regioner. Hygelacs gård bör väl sökas vid ett högläge inom någon km bred kustremsa om man ska vara texten trogen. Det blir ganska många platser med folkvandringstida boplatsmarkörer ändå. De flesta öar har ju nära till havet överallt. Hygelacs hall låg ovanför sjövallen så att Beowulf inte hade långt att bära guldet. Vi vet ju tyvärr inte om man med detta menar 100 m eller några km. Går man efter lösfynd, skattfynd och gravfält så finns ju goda exempel längs hela Jylländska kusten. Inte minst kring Århus och Ålborg.

På rad 1924 står det saéwealle néah, dvs nära sjövallen. Så det behöver inte varit ovanför.

[AndreasOx]

Jag instämmer med dig i stort Mio. Det vi diskuterar liknar mycket en geografisk diskussion kring Tolkiens Sagan om ringen. Inte desto mindre är det både intressant och lärorikt. Inte minst för metodisk finslipning.

Håller helt med. Samtidigt är jag förvånad över hur realistisk Beowulfkvädet känns i många detaljer.

[Yngwe]

Om man ska problematisera restiden, vilket ju gjorts får vi nog titta på vad som egentligen står i själva texten.. Sjöresan från geaternas land till danernas tar sin början på rad 210 -216
Engelsk översättning enligt heorot.dk (källa även i fortsättningen)

Time passed by; the ship was on the waves,
the boat under the cliffs; the ready warriors
stepped up into the prow --the currents curled round,
sea against sand-- the men bore
into the bosom of boat bright arms and armour,
noble war-gear; the fellows shoved off,
men on a welcome voyage,

Enligt översättningen startar man med båten under klippor, men det framgår också att där finns sand.
Det låter väldigt konstigt att man skulle ha båten just under klippor, det finns inge logik alls i det.
Klippor är en översättning av beorg. Enligt wiktionary kan dock beorg också betyda hög strand. Så översätts det också på rad 220. Det känns betydligt rimligare att ha en båt under en strandvall, och då förstår man också varför där finns sandbotten. För Jyllandshypotesen gäller det då bara att hitta en hög strandvall. Det lär finnas alternativ i överflöd.

Därefter beskrivs själva sjöresan på rad 217 - 218

Then they went over the water-waves urged by the wind,
the foamy-necked floater, remarkably bird-like

En mycket kortfattad beskrivning som ger information att skeppet drivs fram av vinden och att det skummar om stäven. Det sägs ingenting om hastighet. Normal sjögång är absolut tillräckligt för att det ska skumma om en stäv så det går inte att dra någon slutsats av det.

Sen beskrivs slutet på resan på rad 219 - 224

until in due time, on the second day,
the curved-prow had made the journey,
so that the sailors sighted land,
bright sea-cliffs, towering shores,
wide headlands; then was the sea traversed,
their sea-voyage at an end.

Det sjömännen ser när dom återigen siktar land är alltså ljusa klippor , höga stränder och stora uddar.
De ljusa stränderna i original

brimclifu blícan

där blican som tidigare visat, och enligt wiktionary
betyder skiner, glimmar eller motsvarande. Rimligen ljusa klippor i rätt solljus som avses.

Vad som också kan vara av intresse är originalet till rad 223

side saénæssas· þá wæs sund liden

Det står alltså att man korsat ett sund, betydelsen i fornegelskan är enligt wiktionary ett kognat till dagens svenska betydelse. De kan förvisso också poetiskt betyda hav, men kanske har det en mer direkt betydelse här?

I vilket fall. Stycket kan inte riktigt användas på det vis som gjorts här.

Du glömde:
rad 222 beorgas stéape
dvs stup(branta) berg - inte höga stränder
rad 1911 þæt híe Géata clifu
dvs geatas klippor. Jag antar att man inväntade lämpliga vindar i skyddat läge under klipporna.

Jag gissar att blican kommer från samma ord som vårt blänka. Stevns klint är kritvitt så direkt solljus är inte ett krav för att blänka.

rad 223 "sund" skulle kunna vara Præstø bugt enligt teorin att Heorot låg innanför Stevns klint. Där finns även flera stenlagda vägar som omtalas på rad 320

rad 229-230 visar att klippor måste legat någorlunda i närheten av Heorot. Dock inte nödvändigtvis samma klippor som omnämns på rad 222.

Rad 222 är inte glömd. Jag angav rad 220 vilket är felaktigt, det ska givetvis vara just 222. Den alternativa betydelsen hög kust är ju just översättning som Heorot.dk ger för den raden. Betydelsen påvisades också med länk till wiktionary.

Jag visade en bild på hur Möns klint, lika vit som Stevns, ter sig i motljus, alltså under eftermiddag och kväll. Den bilden måste man nog förhålla sig till Man kan inte bara påstå att en sådan klint skiner oavsett ljusförhållanden. Notera den markanta skillnaden för två klippor vid ungefär samma tid och ungefär samma ljusförhållanden. Det är bara en av dom som skiner, blänker eller vad man vill översätta det till.

blican.png (683.12 KiB) Visad 4194 gånger

Ja någons slags klippor måste finnas hyfsat nära Heorot
, men ändå så pass långt ifrån att de enligt rad 306 - 309 var tvungna att gå en stund innan dom fick syn på det. Hallen kan alltså ligg flera km från stranden.

...... the men hastened,
marched forward together, until they the timbered hall,
glorious and gold-trimmed, were able to glimpse;

[Yngwe]

Jag instämmer med dig i stort Mio. Det vi diskuterar liknar mycket en geografisk diskussion kring Tolkiens Sagan om ringen. Inte desto mindre är det både intressant och lärorikt. Inte minst för metodisk finslipning.

Håller helt med. Samtidigt är jag förvånad över hur realistisk Beowulfkvädet känns i många detaljer.

Det är väl det som är kännetecknet på en bra historia. Oavsett otroliga händelser vinner den på en förankring i en miljö som folk kan anknyta till. Historier blir helt enkelt bättre om det handlar om en plats man känner till något, eller varför inte klassikern att det handlar "om en kompis"

[Mio Nielsen]

Der findes en litteraturhistorisk tese om at kun romaner i hvilke forfatteren selv identificerer sig med en protagonist bliver interessante og vedkommende.

Husk at jeg skrev, at det er både legitimt og interessant at diskutere som man gør her på tråden.

Men jeg kunne ønske mig at vi også havde en tråd om Beowulf og tidlig kristendom. Jeg har læst en gang - tror jeg - at Jesus ikke er nævnt i Beowulf. Heller ikke under form af Frelseren, Sønnen eller andet. Der er kun tale om "Den almægtige Gud". Men jeg har aldrig læst nogen eftertanke om denne observation.

[Kungsune]

Motsvarande platser finns ju i alla diskuterade regioner. Hygelacs gård bör väl sökas vid ett högläge inom någon km bred kustremsa om man ska vara texten trogen. Det blir ganska många platser med folkvandringstida boplatsmarkörer ändå. De flesta öar har ju nära till havet överallt. Hygelacs hall låg ovanför sjövallen så att Beowulf inte hade långt att bära guldet. Vi vet ju tyvärr inte om man med detta menar 100 m eller några km. Går man efter lösfynd, skattfynd och gravfält så finns ju goda exempel längs hela Jylländska kusten. Inte minst kring Århus och Ålborg.

På rad 1924 står det saéwealle néah, dvs nära sjövallen. Så det behöver inte varit ovanför.

Nja, det är väl rimligast att det är innanför strandvallen annars blir ju gården snart bortspolad.
Finns väl några enstaka platser där man skulle kunna tänka annorlunda iofs som vid Borgholm på Öland och Norra Jylland söder om Fredrikshavn.