Beowulfskvädets topografi

[AndreasOx]

Jag började själv tänka i samma banor som Kungsune. Hollandsalternativet är betydligt mer sannolikt än både Bottenhavet och Nordnorge.
Jylland i stort är ingen ö, det är den beskrivningen jag vänder mig emot. Att det finns lite småar som Samsö utanför är ungefär som att kalla Spanien för en ö pga. Balearerna. Limfjordens NV-del har två problem:
* Har inte kallats för Vendsyssel
* Ligger på "fel sida" om Skagen - Skagen har väl alltid undvikits
Och hur kan vi vara säkra på att Ynglingatal avser Jylland med 'eyland' ? Ex. finns det ett Ventlinge på Öland, granne med det kända Sveabod.
Men detta är bagateller, dvs relativt sett svaga argument. För mig är det fortfarande mycket mer sannolikt att svearna slogs med geatas över Östersjön än från "Hisingen" över Kattegatt. Svearna kan ha utgått från Östergötland, Sörmland eller Uppland. De som du och Kungsune skrivit ex. om Kattegattskontakter är för mig allmängods som kan hittas i önskade kombinationer lite varstans i Norden. Att man handlat med alla möjliga varor åtminstone sedan bronsåldern är givet.
Nu åker jag iväg en vecka. Sedan ska jag läsa på om Gotlands järnålder och influenser från Östsverige.

[AndreasOx]

Att påstå att Jylland består av öar är befängt. Hur vet vi att eyland i Ynglingatal avser Jylland? Det gamla namnet var Iutland enligt https://da.m.wikipedia.org/wiki/Jylland
Öland är ett mer plausibelt etymologiskt förslag.
Från min sammanfattning:
"Att segel användes verkar uppenbart av raderna 217, 218, 221, 1905, 1906 vilka omnämner segel, mast, seglare samt fågelliknande båt. Dessutom verkar de ha gått undan, båten flyger fram över havet."
Från klipporna vid Grenå till Själland är det bara 80 km - vilket jag får till ca 2 knop på drygt 25 timmar. Ingen imponerande fart för båt med segel.

Från klipporna till Själland absolut kortaste väg 80-83 km ja. Dvs runt 2,2 knop vilket rimmar väl med orosius seglats som är närmaste jämförelse i tid. Men då har vi låst oss vid kortaste tänkbara ruttalternativ. Utgår man från Limfjorden eller Mariager fjord ex måste skeppet ha hållit en högre snittfart. Eller om destinationen snarare var inne i Isefjorden än vid Kalundborg. Det finns många möjliga variabler till skillnad från Gotland där man är låst vid ett alternativ.

Enligt https://sv.wikipedia.org/wiki/Vikingatidens_skepp så var Ottars snittfart ca 5 knop. Notera också att de gotländska bildstenarna (700-talet) har båtar med segel.

[Kungsune]

Jylland i stort är ingen ö, det är den beskrivningen jag vänder mig emot. Att det finns lite småar som Samsö utanför är ungefär som att kalla Spanien för en ö pga. Balearerna. Limfjordens NV-del har två problem:
* Har inte kallats för Vendsyssel
* Ligger på "fel sida" om Skagen - Skagen har väl alltid undvikits
Och hur kan vi vara säkra på att Ynglingatal avser Jylland med 'eyland' ? Ex. finns det ett Ventlinge på Öland, granne med det kända Sveabod.

Att hela Jylland inte är en ö är ovidkommande.
Ynglingatal refererar till jarlarna på ölandet dvs det öland där Vendel ligger. Eftersom vi också får veta att
Ottar föll för dansk hand förstår vi att det ur berättarens 1200-talsögon handlar om en plats inom det danska kungariket som det såg ut då. Då passar Vendel på Nordjylland bättre än någon annan plats. Dessutom stämmer det med Ynglingasagans berättelse om Vendsyssel. Att denna ö så småningom växt ihop med en ö och syssla till vid namn Thy (som tidigare alltså var en egen ö) spelar ingen roll. Att Skagen är förrädiskt stärker bilden av Limfjordens betydelse.

[AndreasOx]

Då tolkar jag det som att Ynglingatals eyland refererar till området kring Limfjorden och norr därom. Medan Jylland i övrigt kallades för Iutland.
Om segel har jag hittat en uppgift i artikeln "Gotlands bildstenar" av Sune Lindqvist, om att båtar med segel finns redan på de gotländska dvärgstenarna (bildsten typ B) som dateras till perioden 500-700:
"dessutom gärna farkoster av helt annan typ än förr: korta, högstävade båtar med roder och ett litet, tavelformigt segel på hög mast."

[Yngwe]

Det handlar ju inte bara om små öar. Vendsyssel som egen ö var jämförbar i storlek med Gotland. Dagens Vendsyssel är 2981 km2 och Gotland är 2994.. Tilldet kommer ett stort antal mindre öar.

[AndreasOx]

Det vore en styrka för Jyllandshypotesen om geatas land kan påvisas som en tydlig kultur/centralbygd i norra Jylland. Vill minnas att Lotte Hedeager skrivit om ett enhetligt danskt rike styrt från Själland redan under folkvandringstiden.
En märklighet är att fornborgar helt tycks saknas i Jylland. Behövde man inte försvara sig?

[Kungsune]

Varför norra Jylland? Då är väl Mittjylland mer intressant även om det finns underlag att göra liknande tolkningar på Nordjylland. Fynden i Nordjylland ligger ju inte efter Själland. MittJylland är ändå vassare. Inte minst krigsofferfynden är avslöjande i sig jämte danevirke i söder. Tillsammans med de stora bystrukturerna och elitplatserna visar de upp en formidabel organisation redan på 400-talet.
Här har du ett spännande projekt att följa:
https://museummidtjylland.dk/uddannelse ... erregaard/
https://videnskab.dk/kultur-samfund/vil ... idtjylland


Det du menar med fornborgar är väl främst skyddade bergskrön vilket av naturliga skäl inte finns så mycket av i vare sig Jylland, Fyn, Själland eller Skåne. Troligtvis har man haft försvarsverk av förgängligt material och/elller inte haft samma behov då man har haft en tätare population och vassare försvarsorganisation?
Tycker fornborgar med undantag av de allra största (ex Torsburgen och Halleberg), är relativt ointressanta för frågan. Det är ju regional samordning och strukturelement som är intressanta. FFa krigsofferplatser och massiva försvarsanläggningar. Här är ju främst Gotland, Öland och Västergötland intressanta områden i Sverige. Mälardalen saknar eller alternativt börjar först etablera detta under 500-talet.

[AndreasOx]

Jag trodde vi kommit fram till att geatas klippor var på Grenåudden och Hygelacs kungsgård vid kusten nära Ålborg. Och då är norra Jylland det intressanta. Bifogad karta visar brakteatfynd med identiska motiv. Möjligen speglar spridningsmönstret sociala eller politiska kontakter i folkvandringstid (Andrén 1991, fig. 8).
Och där finns koppling Själland - nordöstra Jylland. Och ingen koppling över Kattegatt. Men det är ni som ska formulera Jyllandshypotesen.
Flatmarksborgar är vanliga på ex Öland och Gotland men tycks saknas i Danmark inkl södra Halland, Skåne och Blekinge.

[Kungsune]

Tittar du på övriga formelement på bla brakteatrar och även tar med hals och armringar ex så har du starka
samband över Kattegatt och dessutom med sträckning mot Öland- Gotland. Filigranarbeten, punsornamentik mm på brakteatrar, infattningar, låsmekanismer. Ex Guldhalskragarnas stilistik Ålleberg, Möne, Färjestaden, Köinge, Hannehov men även övergångstiden romersk järnålder-folkvandringstid-Havor, Vittene, Dronninglund. Det enda intressanta område som tycks saknas i dessa material är Mälardalen.

Jag har inte kommit fram till Hygelacs gårds placering. Jag har föreslagit Århusregionen men eftersom vi inte känner till Heorots läge kan vi inte veta resavstånd mellan de olika platserna.

[Kungsune]

.Flatmarksborgar är vanliga på ex Öland och Gotland men tycks saknas i Danmark inkl södra Halland, Skåne och Blekinge.

Jo men har du inte tillgång till lämplig sten för kallmurskonstruktion får du hitta andra lösningar. Jordvallar med timmer och flätverk osv som inte är lika lätta att hitta spår efter 1500 år senare.

http://lyngsmose.dk/