Beowulfskvädets topografi

[Kungsune]

Jag tycker nog att det är alltför spetsigt att säga att en spräckt mastfot, som tydligen ändå fungerat, antyder att det är ett av de första stegen i utvecklingskedjan. En enkel sökning visar att just den åkomman förekommer på massor av fullt moderna segelbåtar. Man får också ha i åtanke att kunskapen inte bestod av beräkningar och vetenskap utan av tradition blandat med trial and error. Allt som inte är en kopia på en framgångsrik modell riskerat att bli ett bakslag, särskilt om man vill ya ut svängarna. Vi har ett stort museum som bevis för det.

Ja, och Osebergsskeppet har troligen haft en helt speciell betydelse där estetik gått långt före funktionalitet. Man föreställer sig någon form av paradskepp för särskilda tillfällen.

[Kungsune]

Jag tvivlar inte på att det fanns vägförbindelser, precis som det fanns flera förbindelser över den forna riksgränsen mellan Halland och Finnveden. De som hade makten över slätterna vid Vänern var mer eller mindre beroende av Göta älv för importen av guld och andra lyxartiklar. Och vanliga bönder behövde kanske salt och sill. En tänkbar orsak till konflikterna mellan Geatas och Sweon kan ha att göra med behovet av att kontrollera och profitera på varuflödet mellan västkusten och bygderna kring Vänern.

Problemet är närheten. Jag har själv paddlat kanot mellan Håverud och Tun och kan inte för mitt liv se detta som något jämförbart med Geats och Sweons färder över vida havet. Det blir komiskt.
Sedan skulle det bli en otrolig obalans i storlek och resurser mellan de båda regionerna. Det låter orimligt. Bondesamhället i Västergötlands inland skulle aldrig satt sig i händerna på en betydligt svagare konkurerande makt på det sättet. Att Götaälvborna däremot kan ha definierats som Alvingar eller Vägmundingar kan jag förstå.

[Castor]

Närhet har aldrig varit ett problem då man söker definiera konfliktorsaker, snarare tvärtom. Jag kan inte se varför Vänern inte skulle kunna beskrivas poetiskt som "vida havet".

Om man föreställer sig att Falbygden inte ingick i Sweorice (utan behärskades av ett annat, okänt folk) och att Dalboslätten var sammanlänkad med Älvdalsregionen (jfr John Krafts Älvrike) så blir skillnaderna i storlek och resurser inte så förfärligt stora.

Om vi dessutom ponerar att götaälvsgötarna hade en förbindelse med Vendsyssel och Limfjorden och i förlängningen Nordsjökusten ända bort till sydöstra England (se mitt tidigare inlägg) så ser vi att de mycket väl kan ha förfogat över en viss, inte obetydlig, slagkraft.

[AndreasOx]

För att återgå till allvaret så kan vi konstatera att såväl Beowulf som Ynglingatal härrör från Västnorden-Nordsjösfären, därför kan vi nog lugnt glömma både Mälardalsregionen och Gotland.

Hur konstaterar du detta?

[AndreasOx]

Närhet har aldrig varit ett problem då man söker definiera konfliktorsaker, snarare tvärtom. Jag kan inte se varför Vänern inte skulle kunna beskrivas poetiskt som "vida havet".

Tre gånger omnämns geatas tillsammmans med ord som enbart kan betyda salthav: geofon och hœf (rader 362, 1862, 2477).

[Castor]

Jag förstår inte riktigt var Jyllandshypotesen placerar de sweoner som geatas krigade mot. Om de fanns på andra sidan Kattegatt, skulle det då inte vara bekymmersamt för Jyllands-jutarna att slåss mot ett annat gaut-folk? Eller om jutarnas ovänner fanns vid Salaån, långt inne i Uppland, skulle det då inte bli en orimligt lång resväg? Vad skulle det finnas för konfliktorsaker?

[Castor]

För att återgå till allvaret så kan vi konstatera att såväl Beowulf som Ynglingatal härrör från Västnorden-Nordsjösfären, därför kan vi nog lugnt glömma både Mälardalsregionen och Gotland.

Hur konstaterar du detta?

Helt klart är i alla fall att själva skrifterna har påträffats i England respektive Norge/Island och Ynglingatal har tillskrivits Tjodolf av Hvin.

[Castor]

Närhet har aldrig varit ett problem då man söker definiera konfliktorsaker, snarare tvärtom. Jag kan inte se varför Vänern inte skulle kunna beskrivas poetiskt som "vida havet".

Tre gånger omnämns geatas tillsammmans med ord som enbart kan betyda salthav: geofon och hœf (rader 362, 1862, 2477).

De färdas ju också över Kattegatt.

[AndreasOx]

Kattegatt kan tänkas för rad 362 och 1862 men rad 2477 handlar om ett krig mot svearna.

[AndreasOx]

För att återgå till allvaret så kan vi konstatera att såväl Beowulf som Ynglingatal härrör från Västnorden-Nordsjösfären, därför kan vi nog lugnt glömma både Mälardalsregionen och Gotland.

Hur konstaterar du detta?

Helt klart är i alla fall att själva skrifterna har påträffats i England respektive Norge/Island och Ynglingatal har tillskrivits Tjodolf av Hvin.

Bo Gräslund argumentar mycket övertygande, tycker jag, att Beowulfkvädet har skapats muntligt i Norden på 500-talet, överförts muntligt till England ca 600 och betydligt senare (700-talet) skrivits ned där.