Beowulfskvädets topografi

[Castor]

Att den ena parten "ej vill hålla fred" tyder på att fred är vad den andra parten önskar. Att den ena parten anställer "bakslugt blodbad" tyder på att den andra parten inte är beredd på strid.

[AndreasOx]

Jag tänker mig att Hreosnaberg ligger vid en strand som Geatas ofta har anledning att passera med fredliga avsikter (handel t.ex., inte nödvändigtvis med sweons, utan med folk längre bort). Då de passerar (till sjöss, kanske även landvägen) händer det att de blir utsatta för lömska överfall av Sweons, som har en gränspostering vid berget.

Bo Gräslund anser att Egils söner Ottar och Ale angriper gutarna på Gotland. Och att Hreosnaberg kan vara Torsburgen, vars murverk raserades på 400-talet. Bo påpekar att Hreosnaberg inte behöver vara ett platsnamn utan kan lika väl vara en platsbeteckning, liksom Hrefnawudu och Hrefnahult.

[AndreasOx]

Här skiftar du medvetet fokus AndreasOx. Jag har inte sablat ner en rad av Svennungs expertis. Inte i en mening har jag angripit hans latin-kunskaper eller tolkningar, vilket du nog väl vet. Jag har inte ens angripit hans tolkningar av latin, trots att det med all tydlighet och enligt honom själv också är tolkningar som baseras på vanskliga grunder. Han tillstår själv att han gör antaganden utifrån ljudlikhet och han problematiserar själv en hel del av dom. Jag är övertygad om att han vore helt bekväm med kritik i dessa tolkningar då han intar ett resonerande perspektiv helt öppet för kritik.

Och du har fel i att Svennung hanterar frågan om gen på sidan 94- Utan all tvekan, då han är kunnig i latin och språk, duckar han för frågan. Svennung och alla latinare eller ens bara språkvetare lär vara fullt medvetna om skillnaden mellan ett singularis och pluralis. Med all tydlighet innehåller avsnittet flera gen, g"entes Screrefennae" och "gens Adogit" föregår utan npgon som helst diskussion "Alia vero gens ibi moratur Suehans,"
Det är helt orimligt att anta att Svennung är obekant med funktionen hos demonstrativa pronomen, och att han skulle ha missat skillnaden mellan detta och dessa. Om du antar det så är det åter igen ett antagande att såväl Jordanes som Svennung är oförmögna. Det vore i mina ögon ett högst naivt antagande som skulle kräva en omfattande förklaring för att ens vara värd att ta ställning till. Det är dessutom tydligt att Svennung inte förhåller sig till hur Jordanes hanterar relationen mellan gens och natio eftersom han inte nämner det med ett ord.

Som jag antydde är jag förvånad att du som brukar ha utmärkta källor och mycket god grund nu hänvisar till en gammal latinare som spekulerar om vilka Jordanes stammar kan ha varit. En person som fick sin högre skolning i historia 1913. Och som egentligen inte berör det som jag påtalade.

Jag tycker nog inte man får gå hur långt som helst i sin lokalpatriotiska strävan.

Den som ifrågasätter måste komma med specifika referenser mm och inte allmänna svepande åsikter, kryddat med hänvisning till många års forumsaktivitet. Mycket av vad vi diskuterar är så komplext att det vore mycket effektivare att skriva ihop vad man tycker i ett dokument, inkl. referenser.
Jag blir mycket tacksam för konkreta hänvisningar till vad du anser vara mer relevanta artiklar. Jag har inte kunskap nog för att tolka varför Svennung tycks ta tolkningarna av gens/gente/nationes etc. för givna. Om du vill fortsätta denna diskussion, gör det i lämplig Jordanestråd. Jag måste dock varna för att mitt intresse för Jordanes falnade betänkligt när jag läste detta i Wikipedia:
"In the preface to his Getica, Jordanes writes that he is interrupting his work on the Romana at the behest of a brother Castalius, who apparently knew that Jordanes had had the twelve volumes of the History of the Goths by Cassiodorus at home. Castalius would like a short book about the subject, and Jordanes obliges with an excerpt based on memory, possibly supplemented with other material he had access to."
Dvs Jordanes hade tidigare lånat Cassodorus verk (tror att jag dessutom har läst att han enbart hade tillgång till dem i 3 dagar). Getica är alltså en sammanfattning ur Jordanes minne med eventuell assistans av andra källor - felkällorna blev plötsligt stora.

I vilket fall som helst är denna diskussion av mycket perifert intresse för Beowulfkvädet.

Jag har mycket svårt att placera swiones vid Göta älvs mynning(Västergötland - och saknar fortfarande en tydlig sammanfattning av vad Jyllandsteorin bygger på - dess styrkor och svagheter. Förutom swiones är det andra uppenbara problemet att jutarna kallas för eoten både enligt Bo Gräslund och http://cornelius.tacitus.nu/beowulf/geatas.htm. Jag anser att "Jyllandsteoretikerna" måste gå igenom alla omnämnanden av eoten i kvädet och försöka förklara dessa. Jag tycker att åtminstone raderna 1072,1088,1141 och 1145 tydligt avser jutar.

[Castor]

En nyfiken fråga: Vad är det Gräslund framlägger som är helt nytt och hur mycket tankegods är hämtat direkt från Tetra Paks Gad Rausing?

[Yngwe]

AndreasOx

Ja och då gäller ju det omvänd, man kan inte bra dra till med en referes, t.ex. Svenning, utan att beskriva varför det är relevant.

Att Jordanes dras in beror ju på att han är den mest samtida källan som beskriver berört område. Hans beskrivning kan alltså hjälpa till att förstå Beowulfs värld. Tillförlitligheten kan givetvis ifrågasättas, men det finns som påtalat gott om kontrollerbara detaljer som visar att det inte bara är en saga. Jordanes är för övrigt tydlig med att han använt andra källor också, så det finns ingen som helst anledning att tro att han hittat på en massa uppgifter.

Vad gäller min egen hypotes om vad Jordanes skriver är den nog bäst sammanfattad här
Den har för övrigt fått Dick Harrissons gillande, om än bara i privat brev.

Dess relevans för denna tråd är att den ger samma information som den Adam av Bremen ger i bla GH 4:22 och 4:23, att götarna är en av svearnas stammar. Vilket alltså är precis den relation som gäller än idag. Som ytterligare referens kan även Wulfstan användas

On bæcbord him wæs Langaland, Læland, Falster, Sconeg, þas land eall hyrað to Denemearcan. þonne Burgenda land wæs us on bæcbord, þa habbað him sylf cyning. þonne æfter Burgenda lande wæron us þas land þa synd hatene ærest Blecingaeg, Meore, Eowland, Gotland on bæcbord, þas land hyrað to sweon

Även här finns svear långt söder om Mälardalen. Och sammantaget ger det ett källäge där det måste accepteras att svear inte enbart fanns i Mälardalen utan även i södra Sverige.

Insikten i detta är grundläggande för att objektivt kunna hantera våra källor. För tydlighetens skull bryter jag här innan Jyllandsteorin presenteras. Det är bra om vi kan ha en gemensam utgångspunkt. Är det några oklarheter så långt?

[AndreasOx]

Nej.

[Kungsune]

.Jag tycker att åtminstone raderna 1072,1088,1141 och 1145 tydligt avser jutar.

Vi gick tidigare i tråden igenom ett otal ställen i Beowulf där vi var tämligen överens att eoten betyder Jätte/väsen/hemsk fiende. Jag kan inte se någon anledning varför denna tydning plötsligt skulle förändras. Jag läser det som att eoten är en omskrivning av danernas väldiga/mäktiga krigare. Mihtig=mäktig används om Grendel liksom eotena.
Tycker det är rimligare att eoten begreppet är konsekvent och avser frisernas fiender Sköldungarna i de fall du tar upp.

[Valdemar]

Kungsune

Kul att få veta vilka dessa ”vi” är.

[Kungsune]

Pröva och läs tråden vetja.ffa inläggen kring eoten av den jag adresserade. Alltså inte du.

[AndreasOx]

Efter att ha läst bl.a. Gwara 2008 och Vickrey 2009 så är jag benägen att hålla med om att eotan alltid betyder jätte. Tolkiens tolkning till jute känns onekligen mer komplicerad samt har språkliga problem och är därför mindre sannolik.