Beowulfskvädets topografi

[Kungsune]

Lustigt nog så kan man se skillnaden mot senlatin skrifter i formuleringar och disposition även utan djupare latin kunskaper. Tyska wikipedia har en intressant artikel kring spätlatein. Förklarar ju samtidigt varför jordanes berättarteknik påminner mycket om Caesars. Detta ger ännu mer stöd för regelbundenheten i gens-nationum uppdelningen. Med senlatinet förändras skrivspråket och blir mer likt vårt (Bla pga prosa) . Dvs hade jordanes skrivit på ren senlatin hade vi nog haft en helt annan diskussion. Då hade han tvingats precisera sig eftersom ordens betydelse börjat flyta ut i betydelse. Jordanes är alltså i mellanfasen när fotfarande viss logik hölls fast vid. Detta är mina tankar efter att ha läst två artiklar. Kan ju vara så att jag inte förstått rätt.

Så när man läser Mittellatein och klassisk latin stämmer ordspråket The devil is in the details

[Yngwe]

Svennungs artikel är från 1964/65
http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/han ... 64_065.pdf

Och högst problematisk då den utan tvekan tar sin utgångspunkt i en förlegad syn på svensk historia. Där svear och goter utan någon som helst empiri fixeras vid Mälardalen och Götalandskapen och där krigen dem emellan fortfarande beskrivs som en realitet. Hans tolkningar har detta som en förutsättning.

I övrigt bygger det som sagt på ljudlikhet vars giltighet omöjligen kan bevisas, givetvis inte heller motbevisas. Det är en hypotes jämte andra som inte heller kan prövas.

Och han förhåller sig inte alls till relationen mellan gen och natio vilken är nyckeln till att förstå varför en person som under medeltiden ansågs som norrman ett halv millenium tidigare kunde kallas för svensk och varför en göt också kunde vara en svensk redan på Jordanes tid.

[Valdemar]

Känns som den välutbildade och kloke Svennungs artikel håller i alla delar. Synd att han inte gick in i begrepp som Genus-Gens och Nationum.

[Kungsune]

Ja, eller så var det bra för hans karriär att han inte gjorde det. Det hade ju blivit jobbigt att sitta mitt emot kolleger som Nerman på symposier.

[AndreasOx]

Josef Svennung var klassisk filolog, professor i latin i Uppsala och inte alls historiker. Jag ser ytterst få av hans resonemang som grundar sig i historia.

[Kungsune]

Vad försöker du säga?

[AndreasOx]

Vad försöker du säga?

Tvivlar på att Svennung såg Nerman som en kollega.

[Kungsune]

Det borde han och inte bara Nerman heller. De var ju kopplade till samma universitet. Självklart är det jobbigt att föra fram indicier som drar undan benen på andras forskning. Det är ju deras karriär och levebröd man hotar.

[AndreasOx]

Det borde han och inte bara Nerman heller. De var ju kopplade till samma universitet. Självklart är det jobbigt att föra fram indicier som drar undan benen på andras forskning. Det är ju deras karriär och levebröd man hotar.

Svennung var under åren 1944-1961 professor i latinska språket och litteraturen vid Uppsala universitet, vid språkvetenskapliga fakulteten.
Birger Nerman var docent vid Uppsala universitet från 1919 (vid historiska-filosofiska fakulteten) samt (efter gästspel i Estland) direktör för Statens historiska museum 1938-1954. Från Wikipedia:
"Nermans avhandling hade titeln Studier över Svärges hedna litteratur. Disputationen kritiserades av språkvetare och litterärt inriktade forskare för att använda arkeologins resultat inom deras område"
dvs filologerna (som tillhör en annan fakultet, dvs de träffade historikerna säkerligen mycket sällan om ens någonsin) tyckte inte att Nerman hade tillräckligt med språkliga kunskaper för sin avhandling.
Jag förstår inte vad i Svennungs artikel som måste ifrågasättas av historiska orsaker. Att han är oändligt mycket mer kunnig i latin än oss är tveklöst.

[Kungsune]

Givetvis men förstår du inte poängen i det jag exemplifierar?
Att Svennung var kompetent på latin har ingen ifrågasatt. Frågan är hur mycket han vågar läsa utan att stöta sig. Dessutom ur insatt han var i just 600-talets latin. Kanske inte så värst? Bara för att man doktorerat i andra världskriget är man inte automatiskt expert på franska revolutionen. Andra professorer har, som getts exempel på i tråden om just jordanes, dragit andra slutsatser än Svennung. Dvs det är inte Yngwe som explicit kommer med egna tolkningar utan det bygger på tolkningar av samma avsnitt gjord av internationell språkexpertis. Det svenska undantaget handlar ju just om att man anpassat sig till en rådande konvention. Jag lämnade ett litet tips till vad som kan ligga bakom att man väljer att följa denna konvention.