Beowulfskvädets topografi

[Kungsune]

Jag var osäker på dateringen. Är de inte lite äldre?

[AndreasOx]

Några av de mest trafikerade vägsystemen går från Alvhem -Skepplanda och in i Västergötland. De danska härarna gick ofta denna väg in under medeltiden och de hade t om en speciell bön de bad när de påbörjade sin resa in genom Risveden. Motsvarande väg finns in från Lödöse. Från Trollhättan och inåt land går en stor led. Edsvögen som gick förbi Trollhättefallen var Sveriges mest trafikerade väg under medeltiden.

Det är mycket enkelt att ta en titt på tidigmedeltida kyrkor för att få en känsla för var befolkningen varit störst. Viss kompensation till Älvdalen borde dock göras för Lödöse som var en stad. Lödöse har ju dessförinnan föregåtts av åtminstone två städer/handelsplatsern i Älvdalen.

Detta står naturligtvis inte i motsättning till att det fanns inlandsvägar via redvägen ner mot Halland etc.

Det är oerhört krystat och ologiskt att söka en ”barriär” mellan Älvdalen och Västergötland. De är en naturlig byggd precis som Uppåkra är kopplad till kusten i Skåne eller att Uppland har kust i Mälaren.

Jag frågade efter konkreta bevis. Färdvägssystemen SO om Falköping är mycket omfattande och tyder på omfattande transporter under lång tid. Jag tvivlar inte alls på att det fanns ridstigar mellan Göta Älv och Falbygden/Skara osv. Men finns det några bevis på att man transporterade handelsvaror?

[Valdemar]

Ramstorp Gullringen ansågs förr vara Romersk Järnålder men är Folkvandringstida. Frövet är typiskt betalguld från folkvandringstid. Starrkärr är folkvandringstid medan Alafors är vikingatid.

Det finns relativt säkra uppgifter om en guldskatt (förkommen) beståendes av flera ringar från Ugglums By/Sävedalen (Partille)

Den äldsta på din lista är antagligen Angered har jag för mig. Den är snarlik en av halsringarna i Vittene och från före folkvandringstid.

Med viss reservation tagit ur minnet..

[Kungsune]

Jag har gått efter Fabechs karta så det saknas nog fler fynd.

[Valdemar]

Finns det bevis för att man transporterade handelsvaror på Redvägen? Vi saknar som bekant skriftliga källor men både Edsvägen, Redvägen och vägarna som passerar Lödöse och Alvhem/Skepplanda är medeltida huvudvägar för varor och trupper. Dessa vägar finns med i all litteratur som diskuterar gamla vägsystem i Västergötland.

Systemet för transporter ner för Göta Älv var så omfattande att speciella böter angavs i Äldre Västgötalagen för stöld av de speciella båtar (Tågbända) som användes för passagen vid Trollhättan. Det finns omfattande dragrännor för båtar bevarade vid Stora Edet (Trollhättan).

http://media.trollhattegillet.se/2016/1 ... na-8-1.pdf

Wiki Lödösevägen
Lödösevägen var en medeltida ridväg som gick från Lödöse till Skara. På sträckan mellan Lödöse och Sollebrunn sträckte den sig genom Skepplanda, Hålanda och Erska socknar och till stor del genom vildmarksområdet Risveden. Huvudleden passerade förbi det före detta gästgiveriet i Verle och Livereds säteri på väg mot Gräfsnäs och Sollebrunn. Fortfarande finns spår av hålvägar vid det övergivna hemmanet Mökhult och i naturreservatet Slereboåns dalgång nära byn Röserna i Skepplanda socken och vid torpet Krogen och vid gårdarna Klovet och Heden i Hålanda socken. Vägen är säkert omnämnd 1285, men redan i Hallfred Vandrädaskalds saga (Hallfredarsaga Vandrædaskalds), från omkring 1200, berättas om en färd företagen av islänningen Hallfred Vandrædaskald, den mest kände av norske kung Olav Tryggvasons skalder. Mellan Lödöse och Mellby norr om Sollebrunn utsattes han för två mordförsök

[Valdemar]

Kungsune

Jag har koll på detta och med dem jag lade till så stämmer din karta. Jag har under tjugo år följt upp alla uppgifter om denna typ av fynd i detta området..

[AndreasOx]

De stora häraderna var indelade i fjärdingar - så det finns ingen automatik litet härad/befolkningstäthet. Däremot är det slående att botlottindelningen är organiskt gjord, nästan alla härader har en unik botlottandel. Så att de avspeglar en faktisk maktstatus per härad på 1100/1200-talen är tydligt.

Det är just att det skulle ha en tydlig koppling till makt jag inte riktigt fattar där. Hur kan du veta det? Vi vet inte hur tingsplatserna var fördelade och vi vet inte hur man skötte tingen lokalt. Vilka andra intäkter fanns för de andra områdena som gjorde att de kanske inte hade samma behov av tingslott? En viss sammstämmighet i de centrala bygderna finns ändå såsom Yngwe beskriver. Annars Ex som jag nämnde då just urbana distrikt som Lödöse, Skara, Lidköping, Falköping blir osäkerhetsfaktorer. I folkräkningar från 1600-talet - 1800-talet är ju Älvsborg mycket tättbefolkat. Det bor ju alltså fler i Älvsborg än i Skaraborg. På Rosborns karta ser man en snabel som går ned i Göta älv med ett kort uppehåll mellan Nödinge och Göteborgsområdet. Det är ett avsnitt om ca 1 mil där Risveden når fram till älven. Både norr, söder och väster om denna har vi tät bebyggelse. Genom själva Risveden går flera uppodlade dalar som vi vet tillhör våra äldsta kulturbygder precis som götaslätterna. De hänger alltså ihop hela vägen ned till havet där landskapet öppnar sig igen. Jag har precis som Valdemar aldrig förstått varför detta setts som ett problem just i Västsverige men aldrig i Mälardalen. Det rör ju sig om farbara vattendrag i bördiga sprickdalar. Danskarna marscherade genom dessa dalar när de anföll Sverige. De nådde centrala Västergötland snabbt med stora härar. De utnyttjade kameralt gynnsamma dalgångar så att inte hären svalt. AV någon anledning verkar folk tro att dessa urgamla bördiga dalgångar är svårare att trafikera än Tiveden. Genom Tiveden har tydligen sveahärar kunnat storma fram och invadera götarna genom århundraden. Var finns logiken?

Jag har haft en spridningskarta över eldslagningsstenar som jag tyvärr inte hittar. Den visar jättebra hur allt hänger ihop som stråk. Även om det kanske är neolitiskt material så visar det den gamla markanvändningen som faktiskt verkar ha varit kontinuerlig.

Hela poängen med "makten och tingbotlotterna" är att detta var gemensamt för hela Västergötland, har inget att göra med de lokala tingen. Tydligen utgick en tredjedel av alla böter till "alle män", dvs. gemensamt för hela Vg. Sedan fördelades dessa böter enligt botlotterna. Det bör alltså varit ett betydande belopp som fördelades mellan häraderna, "Här säges, huru tinglott skall skiftas mellan bona på alla mäns ting.". Så beräkningen av botlotten måste varit ett viktigt maktspel.
Att Lödöse är "inräknat" i Ales botlott är sannolikt, då Ale härad i övrigt bara hade 4 kyrkor. Likaså Skaras 3 stadsförsamlingar i Skånings. Det är mycket tveksamt om det fanns någon tidig urbanitet i Fal- och Lidköping, även om pågående utgrävningar i Lidköping är intressanta. De tycks enbart haft en kyrka vardera.
Den geografiska utsträckningen på ex. Lungs bo är intressant. Lungs bo går nästan från Lidköping först söderut (Gäsene och Kullings) och sedan västerut mot Göteborg. Det är tämligen uppenbart att alla bon utgår från en begränsad centralbygd (Lidköping-Falköping-Vad) och har sedan expanderat åt alla väderstreck. De tre stora bona (Gudhem, Lung och Vartofta) tar tillsammans 50% av böterna. Övriga fem bon får 10% vardera. Se främst sid 10-16 i min artikel.
Att lägga geatas kungsgård vid Vänerkusten, vilket Beowulfkvädet "kräver", stämmer dåligt med Västergötlands kända struktur på 1200-talet.

[Valdemar]

Varför "krävs" detta.

Skalunda gravhög anläggs ca 600 e kr (c14) vilket borde stämma väl med Beowulfs död. Skalunda har även flera andra gravfält, runstenar och en andra storhög (Kung Skjolms Hög). Gården är basen i ett Bo och ligger väldigt centralt i det blivande Skarastiftet.

En kung över Götaland hade naturligtvis fler gårdar. En viktig sådan måste ha varit Alvhem/Örnäs vid Göta Älv. Här återfinns dessutom Kung Alfs Hög.

En kung över Västra Götaland har via vattenleder och andra vägsystem även mycket nära till havet i öster, i Östergötland. En motsvarande plats (Alvhem) kanske borde sökas vid Bråviken? Ett starkt inflytande från det betydligt rikare och mer befolkade Västergötland in i Östergötland borde vara en rimlig hypotes.

Så utifrån en Västgötahypotes är det enkelt att segla till Danmark på stipulerad tid som anges i sagan. Dessutom är kusten utanför Alvhem bestående av småöar etc passande i beskrivningen.

Skall man attackera en aktör baserad norr om Mälaren borde en utgångspunkt för flottan antagligen sökas i Bråviken.

[Kungsune]

Jag är skeptisk till tingsbotteorin men behöver nog sätta mig in i ämnet innan jag tycker mer

En ev Adils kungsgård vet vi inte så mycket mer om än att den låg på en slätt som nåddes via ritt genom en skog när man lämnat hamnläget. Älv fjällen i sagorna kan ju vara Halle och Hunneberg. Då har vi kungsgård i Västra Tunhem/Hullsjö som ju ligger på en naturlig platå (En skilf) som skyddar klevet upp på Hunneberg. Från Hunneberg kan man i skydd nå fornborgen på Halleberg. Ett ypperligt läge.

[AndreasOx]

Finns det bevis för att man transporterade handelsvaror på Redvägen? Vi saknar som bekant skriftliga källor men både Edsvägen, Redvägen och vägarna som passerar Lödöse och Alvhem/Skepplanda är medeltida huvudvägar för varor och trupper. Dessa vägar finns med i all litteratur som diskuterar gamla vägsystem i Västergötland.

Beviset är de mycket omfattande färdvägssystem, ex. i Kymbo, och de ibland mycket djupa hålvägarna. Bifogad karta från FornSök visar tydligt att de allra flesta färdvägar gick från Vad förbi Falbygden och sedan söderut, framförallt mot Nissan.
Färdvägarna i sydvästlig riktning mot Göta Älv är mycket färre.

Systemet för transporter ner för Göta Älv var så omfattande att speciella böter angavs i Äldre Västgötalagen för stöld av de speciella båtar (Tågbända) som användes för passagen vid Trollhättan. Det finns omfattande dragrännor för båtar bevarade vid Stora Edet (Trollhättan).

Var står detta i ÄVGL?
Jag har skrivit detta: (i ÄVGL Förnämesbalken tredje flocken)
"Det finns en intressant skillnad mellan ÄVGL och YVGL. I ÄVGL stadgas ett bötesbelopp för tillgrepp av ”vagn, släde och båt roderfast” samt olika mindre bötesbelopp för tillgrepp av ”eka, vidjebandsbåt och sjuåringsbåt”. Dessa mindre bötesbelopp är inte med i YVGL. Detta kan tolkas som att båttrafiken var viktig på tidigt 1200-tal men minskade i betydelse under 1200-talet."

http://media.trollhattegillet.se/2016/1 ... na-8-1.pdf
Wiki Lödösevägen
Lödösevägen var en medeltida ridväg som gick från Lödöse till Skara. På sträckan mellan Lödöse och Sollebrunn sträckte den sig genom Skepplanda, Hålanda och Erska socknar och till stor del genom vildmarksområdet Risveden. Huvudleden passerade förbi det före detta gästgiveriet i Verle och Livereds säteri på väg mot Gräfsnäs och Sollebrunn. Fortfarande finns spår av hålvägar vid det övergivna hemmanet Mökhult och i naturreservatet Slereboåns dalgång nära byn Röserna i Skepplanda socken och vid torpet Krogen och vid gårdarna Klovet och Heden i Hålanda socken. Vägen är säkert omnämnd 1285, men redan i Hallfred Vandrädaskalds saga (Hallfredarsaga Vandrædaskalds), från omkring 1200, berättas om en färd företagen av islänningen Hallfred Vandrædaskald, den mest kände av norske kung Olav Tryggvasons skalder. Mellan Lödöse och Mellby norr om Sollebrunn utsattes han för två mordförsök

Hur pass omfattande är bevarade hålvägar? Jag tycker att färdvägskartan tydligt visar att handeln från Västergötlasnd hade två huvudstråk, söderut mot Nissan (användes av hela centralbygden) och längs med Göta älv (användes av bygderna längs med Vänern). "Vägarna" i sydväst-nordost var främst ridstigar, ej transportvägar.