Det är just att det skulle ha en tydlig koppling till makt jag inte riktigt fattar där. Hur kan du veta det? Vi vet inte hur tingsplatserna var fördelade och vi vet inte hur man skötte tingen lokalt. Vilka andra intäkter fanns för de andra områdena som gjorde att de kanske inte hade samma behov av tingslott? En viss sammstämmighet i de centrala bygderna finns ändå såsom Yngwe beskriver. Annars Ex som jag nämnde då just urbana distrikt som Lödöse, Skara, Lidköping, Falköping blir osäkerhetsfaktorer. I folkräkningar från 1600-talet - 1800-talet är ju Älvsborg mycket tättbefolkat. Det bor ju alltså fler i Älvsborg än i Skaraborg. På Rosborns karta ser man en snabel som går ned i Göta älv med ett kort uppehåll mellan Nödinge och Göteborgsområdet. Det är ett avsnitt om ca 1 mil där Risveden når fram till älven. Både norr, söder och väster om denna har vi tät bebyggelse. Genom själva Risveden går flera uppodlade dalar som vi vet tillhör våra äldsta kulturbygder precis som götaslätterna. De hänger alltså ihop hela vägen ned till havet där landskapet öppnar sig igen. Jag har precis som Valdemar aldrig förstått varför detta setts som ett problem just i Västsverige men aldrig i Mälardalen. Det rör ju sig om farbara vattendrag i bördiga sprickdalar. Danskarna marscherade genom dessa dalar när de anföll Sverige. De nådde centrala Västergötland snabbt med stora härar. De utnyttjade kameralt gynnsamma dalgångar så att inte hären svalt. AV någon anledning verkar folk tro att dessa urgamla bördiga dalgångar är svårare att trafikera än Tiveden. Genom Tiveden har tydligen sveahärar kunnat storma fram och invadera götarna genom århundraden. Var finns logiken?De stora häraderna var indelade i fjärdingar - så det finns ingen automatik litet härad/befolkningstäthet. Däremot är det slående att botlottindelningen är organiskt gjord, nästan alla härader har en unik botlottandel. Så att de avspeglar en faktisk maktstatus per härad på 1100/1200-talen är tydligt.
Jag har haft en spridningskarta över eldslagningsstenar som jag tyvärr inte hittar. Den visar jättebra hur allt hänger ihop som stråk. Även om det kanske är neolitiskt material så visar det den gamla markanvändningen som faktiskt verkar ha varit kontinuerlig.
