Beowulfskvädets topografi

[Kungsune]

Nix. Vartoftas västra del är landskapets centralbygd, fram till Falköping med Karleby m.m.. Med Sveriges klart högsta kyrkokoncentrationen kring Ålleberg.

Det är väl ändå Gudhems härad du är inne och nallar på då.

Jo men kartan stämmer ju inte alls med ex kyrktäthetskartan som Lagman en gång gjorde. Jag tror det saknas en hel del här. Hur påverkar ex närvaron av en stad siffrorna? Lödöse med omland bör ju inte avspeglas i kartan ex? Knappast har SKara och Lödöse varit en del av detta. Städerna hade förmodligen sina egna ting och hur omfattande det var gällande omgivande land vet vi ju inte.

När Västgötalagen skrevs var förmodligen Utlanden danska under Valdemar Sejr så det är ju inte konstigt att de saknas.

[AndreasOx]

Fast Väne, Flundre och Ale verkar ju ha en fullt jämförbar tingsbot/yta med t.ex. Skåning, Valle, Kinne och Kålland.

Sen är det ju rent krasst inte säkert att ett hypotetiskt maktcentrum finns just där den högsta befolkningen finns. Och ännu mindre säkert om vi pratar om en järn-ålderskung vars uppgift i stort lär ha handlat om att leda stridskrafterna.

Nja - vi har väl knappast några exempel där "kungahallen" inte finns i "maktcentrum". Observera att tingsbotandelen antagligen har en stor del maktstatus inräknad. Har förgäves letat efter uppgifter om hur stora belopp det kunde röra sig om, men genom att de anges i ÄVGL bör de varit betydande. Misstänker att Marks och Utlandens märkligt låga andel beror på att de inte ansågs vara "riktigt västgötska". Mo härad fick ju ingen andel alls. Hittade nu att jag redan räknat botandel / mantal 1565, se sid 16 i https://www.dropbox.com/s/4iy6yz33pgdee ... d.pdf?dl=0
Man måste justera för den omfattande medeltida kolonisationen i "obygder". Några intressanta siffror (mantal 1565 per botandel ca 1280):
Kålland 4.7
Gudhem 5.1
Åse 5.8
Ale 6.0
Flundre 6.1
Väne 6.9
Skåning 7.0
Vadsbo 8.3 (kolonisationen av Tiveden har säkerligen höjt siffran avsevärt)
Vartofta 11.4 (kolonisationen av Vätterkusten har säkerligen höjt siffran avsevärt)
Mark 45.2

[Kungsune]

Det är fina siffror men jag hänger inte med hur man kan veta att fördelningen utgår från befolkningsunderlag och inte andra politiska styrningar såsom omkostnader av infrastruktur, avsaknad av marknad etc etc

[AndreasOx]

Nix. Vartoftas västra del är landskapets centralbygd, fram till Falköping med Karleby m.m.. Med Sveriges klart högsta kyrkokoncentrationen kring Ålleberg.

Det är väl ändå Gudhems härad du är inne och nallar på då.

Jo men kartan stämmer ju inte alls med ex kyrktäthetskartan som Lagman en gång gjorde. Jag tror det saknas en hel del här. Hur påverkar ex närvaron av en stad siffrorna? Lödöse med omland bör ju inte avspeglas i kartan ex? Knappast har SKara och Lödöse varit en del av detta.

Gudhem touchar Falköping norrifrån. Falköping har osäker häradstillhörighet. Karleby m.m. tillhörde Vartofta - Ållebergs fjärding, som hade 9 kyrkor, varav 5 lades ner tidigt. Se https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85lle ... C3%A4rding
Lagman tog inte alls hänsyn till nedlagda socknar, där Västergötland är unikt i Sverige. Och hans karta var bara indelad i tre symboler. Jag använder en kontinuerlig gradientsymbol vilket ger en helt annan visuell effekt. Se sid 22-23 och bilaga 1. Stadskyrkorna är hanterade enligt bilaga 3. Landsförsamlingarna är inräknade i häradssiffrorna.

[AndreasOx]

Det är fina siffror men jag hänger inte med hur man kan veta att fördelningen utgår från befolkningsunderlag och inte andra politiska styrningar såsom omkostnader av infrastruktur, avsaknad av marknad etc etc

Givetvis - men de är de enda siffror vi har ...

[Valdemar]

Mindre härader borde väl betyda en större befolkningskoncentration? Om man utgår från medeltida kyrkor, finare fynd från järnåldern, guld etc så är ett område outstanding. Området från Skara och till Varnhem och från Varnhem till Ålleberg(Falbyggden) är oerhört rikt från stenåldern och framåt. Under romersk järnålder och folkvandringstid är detta område ett av Norden 3 rikaste områden. Under tidig medeltid är det ett av nordens kyrkstätaste områden. Detta kan tydligt utläsas i bl a Lars Lundqvists kartor.

Göta Älv har varit Götarnas viktigaste logistikväg. Vägar från Västergötland har gått ner till havshamnar i Göta Älv, i Alvhem, vid Angered och antagligen flera andra platser. Senare anläggs hamnar/Köpingar vid Trollhättan ( Gamla Köpingen), Skepplanda (Grönköp). Dessa följs av Lödöse osv

Den omfattande importen som skett till Västergötland har kommit via dess hamnar i Göta Älv. I Göta Älvdalen har befolkning varit koncentrerad till dessa noder . Här finns spektakulära fynd från romersk järnålder, folkvandringstid och vikingatid. Försvarsanläggningarna är omfattande via fornborgar och spärrar för att följas av otaliga medeltida befästningar.

Göta Älv har varit viktigt för logistik och och försvar. De största välståndet allokerades dock i de rikaste jordbruksbygderna i inlandet. De individer som styrt runt Alvhem och Trollhättan har säkerligen varit extremt integrerade med ägarna till platser som Gudhem, Varnhem och Levene.

Utifrån Beowulf så bor Alvhere utmärkt i Alvhem-Örnäs, vid den vik i havet som då var där. Hygelac borde i så fall suttit i centrala Västergötland och kunnat ta sig ut i världen via Göta Älv men även via Östergötland på ett enkelt sätt.

[AndreasOx]

De stora häraderna var indelade i fjärdingar - så det finns ingen automatik litet härad/befolkningstäthet. Däremot är det slående att botlottindelningen är organiskt gjord, nästan alla härader har en unik botlottandel. Så att de avspeglar en faktisk maktstatus per härad på 1100/1200-talen är tydligt.
Vilka konkreta bevis finns det för integrering mellan Göta älv och ex. Gudhem? De största färdvägsfynden i Vg (hålvägar m.m.) finns från Falköping ner mot Tidan. Vilket antyder att Falköpingsområdets stora transportled gick söderut. Vartofta betyder tom vaktberget. Jag går igenom detta på s34-37.

[Yngwe]

Fast Väne, Flundre och Ale verkar ju ha en fullt jämförbar tingsbot/yta med t.ex. Skåning, Valle, Kinne och Kålland.

Sen är det ju rent krasst inte säkert att ett hypotetiskt maktcentrum finns just där den högsta befolkningen finns. Och ännu mindre säkert om vi pratar om en järn-ålderskung vars uppgift i stort lär ha handlat om att leda stridskrafterna.

Nja - vi har väl knappast några exempel där "kungahallen" inte finns i "maktcentrum". Observera att tingsbotandelen antagligen har en stor del maktstatus inräknad. Har förgäves letat efter uppgifter om hur stora belopp det kunde röra sig om, men genom att de anges i ÄVGL bör de varit betydande. Misstänker att Marks och Utlandens märkligt låga andel beror på att de inte ansågs vara "riktigt västgötska". Mo härad fick ju ingen andel alls. Hittade nu att jag redan räknat botandel / mantal 1565, se sid 16 i https://www.dropbox.com/s/4iy6yz33pgdee ... d.pdf?dl=0
Man måste justera för den omfattande medeltida kolonisationen i "obygder". Några intressanta siffror (mantal 1565 per botandel ca 1280):
Kålland 4.7
Gudhem 5.1
Åse 5.8
Ale 6.0
Flundre 6.1
Väne 6.9
Skåning 7.0
Vadsbo 8.3 (kolonisationen av Tiveden har säkerligen höjt siffran avsevärt)
Vartofta 11.4 (kolonisationen av Vätterkusten har säkerligen höjt siffran avsevärt)
Mark 45.2

Rent krasst, så har vi inga belagda järnålders kungahallar alls att jämföra med. Kommer vi in i medeltid däremot är det inte svårt att finna elit i perifiera lägen och även om den kända kungalokalen inte är ocentral eller svårförklarad så kännetecknas den knappast av just stor befolkning i en stor jordbruksbygd.

Siffrorna visar ju väl det jag beskrev, att "tätheten" är fullt jämförbar i Göta älvdal.

[Valdemar]

Några av de mest trafikerade vägsystemen går från Alvhem -Skepplanda och in i Västergötland. De danska härarna gick ofta denna väg in under medeltiden och de hade t om en speciell bön de bad när de påbörjade sin resa in genom Risveden. Motsvarande väg finns in från Lödöse. Från Trollhättan och inåt land går en stor led. Edsvögen som gick förbi Trollhättefallen var Sveriges mest trafikerade väg under medeltiden.

Det är mycket enkelt att ta en titt på tidigmedeltida kyrkor för att få en känsla för var befolkningen varit störst. Viss kompensation till Älvdalen borde dock göras för Lödöse som var en stad. Lödöse har ju dessförinnan föregåtts av åtminstone två städer/handelsplatsern i Älvdalen.

Detta står naturligtvis inte i motsättning till att det fanns inlandsvägar via redvägen ner mot Halland etc.

Det är oerhört krystat och ologiskt att söka en ”barriär” mellan Älvdalen och Västergötland. De är en naturlig byggd precis som Uppåkra är kopplad till kusten i Skåne eller att Uppland har kust i Mälaren.

[Valdemar]

https://www.fotevikensmuseum.se/sweden/ ... /karta.jpg

Denna stämmer mycket väl in på de kartor som finns över äldre företeelser som storhögar, guldfynd, ortsnamn mm. Samma bild återkommer. Den övre delen av Göta Älv med en större kyrkotäthet når ner till Alvhem/Lödöse. Bilden för området utanför Alvhem/Älvsyssel är lite mer komplicerad. Norra Hisingen och området norr om Nordre Älv är exempelvis oerhört rikt under järnåldern med en tät befolkning. Här spökar antagligen Kungahälla på motsvarande sätt som Lödöse, där medeltida kyrkor etc koncentreras in i en stad. Kartor som visar järnåldersfynd etc skulle ge en bild av ett mer tätbefolkat område längs Göta och Nordre Älv. En karta via järnåldersfynd etc understryker ytterligare den starka integrationen mellan Västergötland och Älvdalen.