Beowulfskvädets topografi

[Valdemar]

För att förstå perioden måste man titta på romarrikets fall. Vissa grupper/stammar var mer framgångångsrila än andra i att komma åt romerskt guld ( som Västergötland och Öland). Under vikingatiden är exempelvis Gotland otroligt framgångsrikt i att skapa välstånd i form av silver som kommer till ön. Allt guld härstammar troligen från utbetalningar rom gjort i form av gälder etc till krigande grupper. Detta stämmer väl med Jordanes beskrivning av Gautigoth som en krigisk stam. Exempelvis guldkragarna är så unika att de borde representera ”regalier” för individer som antagligen kontrollerade stora delar av södra Skandinavien . Mönekragen är så ung att den kanske suttit runt halsen på Hygelac.

[AndreasOx]

Bo beskriver perioden i mycket liknande ordalag på s39-42. Nästan allt guld inkl. alla guldringar i Norden tycks ha deponerats i jorden fram till ca 550. Under Vendeltiden (ca 550-800) deponeras i princip inget guld och endast en bronsring (Eketorp). Samma sak tycks gälla för fornborgarna, det intensiva byggandet tycks ha upphört ca 550 och användningen likaså. Ca 550 tycks vara en osedvanligt skarp gräns mellan ett krigiskt guldrikt samhälle och ett mycket mer fredligt "fattigt" samhälle i hela Norden.
Den samtidiga justinianska böldpesten har säkerligen också ha spelat in - man kan gissa att den slog hårdare i tättbefolkade jordbrukssamhällen som Gotland än i Uppland där rikedomen tycks ha byggts upp med bergsbruk och handel.
Efter att ha skrivit detta blir jag mer förstående för "Jyllandsteorin" - det kan vara så att det skedde mycket tydliga maktförskjutningar från området kring Göta älv till Uppsala-området samt från Jylland till Själland som ett resultat av klimatkatastrofen. Beowulfkvädet inkl. Grendel som allegori för klimatkatastrofen kan då ses som en svanesång.
Finns det någon bok om folkvandringstiden kring Göta älv?

[Valdemar]

Det finns inga sådana böcker. Några snabba och radikala förflyttningar av makt från Västergötland österut blir naturligtvis 100% spekulation. Fyndmässigt är Västergötland mycket mer rikt på guld än de flesta andra regionerna i dagens Sverige.

Perioden efter är fattigare i hela landet men man uppmärksammar ofta Uppsala -vendel valsgärde som exempel på en rik ”regal” miljö. Denna slutsats bygger på arkeologiska fynd och sagor. Mycket av det arkeologiska materialet är från grävda gravar och ca 10% av storhögarna i Mälardalen är undersökta.

Det finns minst lika många stora järnåldersgravar i Västsverige. Av dessa är inte mer än 0,5% undersökta. Något projekt liknande dem i Uppsala har inte heller genomförts.

Så det går tyvärr inte att spekulera i en eventuell ”extra” tillbakagång i Västergötland under Vendeltid , det finns inget underlag.

Göta Älv är på inget sätt en isolerad del. När norrmännen under vikingatiden anföll Gautarna så brände de båda sidor om älven( öven den västra sidan tillhörde Götarna). Området runt Trollhättan är en integrerad del av Västergötland under alla tider och området runt Lödöse/Alvhem har alltid varit logistiskt-kulturellt och arkeologiskt starkt knutet till Västergötland.

[Kungsune]

Räknar du järnåldersgravar före folkvandringstid så är väl gravarna betydligt fler i båda götalanden.
Det är väl ffa från folkvandringstid och framåt som Mälarområdet exploderar med gravfält särskilt i Uppland. Detta i en period när Götaland och Danmark är inne i en övergång till kristna gravar. (Det finns ju mer anledningar till gravfältsskillnaderna såsom fullåkersskillnader och landhöjning mm)

Efter att ha skrivit detta blir jag mer förstående för "Jyllandsteorin" - det kan vara så att det skedde mycket tydliga maktförskjutningar från området kring Göta älv till Uppsala-området samt från Jylland till Själland som ett resultat av klimatkatastrofen. Beowulfkvädet inkl. Grendel som allegori för klimatkatastrofen kan då ses som en svanesång.

Du börjar att se detta med mina ögon

Jag följde några forskare i England för några år sedan just när det gäller frågan om Geats och Sweons och förbluffades över hur dåligt insatta de som ändå är forskare är i svenska förhållanden vad gäller järnålderns arkeologi. Samtidigt har de ingen aning om hur bebyggelseområden, skog, vägar fördelar sig på kartan. De verkar faktiskt på allvar tro att de viktiga bebyggelseområdena hos de som vi skulle kunna referera till som "mälardalssvearna" ligger i Värmland. De bemödar sig inte att gå och titta på kartan. Ändå är Jyllandsteorin ganska populär i just Storbritannien.

[AndreasOx]

Gjorde en karta för att illustrera mitt problem med Göta Älvs-teorin. Den visar de procentuella tingsbot-andelarna per härad enligt ÄVGL - och kan antas avspegla befolkningsmängder under 1100-talet. Helst skulle man vilja dividera detta med "produktiv yta" - jag ska leta om det finns åkerarealsuppgifter per härad från 1800-talet. Visst kan det ha skett stora förändringar mellan 500 och 1100 - men Västergötlands tyngdpunkt på 1100-talet är mycket tydligt i den nordöstra delen, dvs. mycket långt bort från Göta älv.

[Kungsune]

Vad betyder färgerna? De två minst befolkade områdena är ju mörkast på din karta.
Jag är lite tveksam till tingsdagbotens relevans för frågan. Den kanske indikerar hur nära tinget man bor snarare? Har du tittat på kartor för signalartefakter som ex eldslagningsstenar mm.
Jag kommer inte åt ditt arbete idag så kan du göra en liten summering kring hur du räknade tingdagboten. Källor och vilka år det gäller. Häradernas ytomfattning stämmer bäst med andra spridningsmönster som lösfyndsfrekvenser, Kyrktäthet och markanvändning. Dvs ju mer tättbefolkat desto mindre härad.

[AndreasOx]

Mörkast = störst botandel. Så Vadsbo får 10% av gemensamma tingsböter för hela Västergötland. Tror definitivt de visar "befolkningsstatus" och integration i Västergötland under tidig medeltid bättre än några andra indikatorer.

[Kungsune]

Det verkar orimligt. Vartofta kan omöjligen ha så hög andel om det har en koppling. Det är ju landskapets absoluta obygd. Hur resonerade du kring fördelningskriterierna?

[Yngwe]

Fast Väne, Flundre och Ale verkar ju ha en fullt jämförbar tingsbot/yta med t.ex. Skåning, Valle, Kinne och Kålland.

Sen är det ju rent krasst inte säkert att ett hypotetiskt maktcentrum finns just där den högsta befolkningen finns. Och ännu mindre säkert om vi pratar om en järn-ålderskung vars uppgift i stort lär ha handlat om att leda stridskrafterna.

[AndreasOx]

Nix. Vartoftas västra del är landskapets centralbygd, fram till Falköping med Karleby m.m.. Med Sveriges klart högsta kyrkokoncentrationen kring Ålleberg. Däremot är hela östra delen ödebygd. Både Vadsbo och Vartofta borde nog redovisas med sina fjärdingar. Då blir bilden mycket mer distinkt. Tills jag hunnit göra detta, se kartan över nedlagda kyrkor på sid 22 i https://www.dropbox.com/s/4iy6yz33pgdee ... d.pdf?dl=0