Beowulfskvädets topografi

[Kungsune]

Andreasox
punkt 1
skulle hypotetiskt kunna vara från Göta Älv till Vendsyssel, ja, men det är väl onödigt att
låsa sig så bestämt geografiskt. Det kan ju handla om andra delar av såväl västkusten i Sverige som Jyllands kust.



punkt 2
Den svenska översättningen av Wickberg lyder:
Fursten Ongentheow (Egil) begav sig längre uppåt. Han hade sport Hygelacs härtåg, Den stoltes stridskonst, litade ej på motstånd, Att han skulle kunna värja och försvara mot de sjöfarande männen sin skatt.
Den matchar även Seamus Heanys version. Detta är ett av problemen med tolkningarna såklart. I de översättningar jag har är geatas sjömännen.

Bos 4 krig får jag nog sätta mig in i innan jag yttrar mig om

[Daler]

Du missförstår mig Daler. Bo tolkar eotans exklusivt som Jutar där. Det är det jag vänder mig mot. Jag jämställer begreppet eotans med ex "skitstövel". Såväl Jutar som gutar, daner och friser kunde naturligtvis vara skitstövlar. Att då sätta likhetstecken mellan alla omskrivningar med eotan och Jutar är ju då inte seriöst. Hittar du något som helst belägg som hindrar att eotans i de aktuella 5 fallen ex inte är friser eller saxare?

Bo är väl knappast ensam om att tolka eotan som jutar. Tror Sophus Bugge var först ut eller en av de första. Jag är ingen språkvetare men tycker att eotan verkligen är likt jutar. Jag har länkat till en sida där just eotan=jutar nämns men det går väl dig förbi. Svenska ordet jätte och jute låter också ganska likt i mina öron. Att vissa individer eller grupper av individer kan ha kallats för jättar är väl inget konstigt. Att Bo använder sig av eotan=jutar rakt igenom vet jag inte, varför inte mejla och fråga honom själv. Det är ju bara han själv som vet hur han resonerat i tankarna utöver det som finns i boken.

[Daler]

Att anta att Egil=Ongenthoew kan man givetvis göra. Men i mina öron låter det som två helt olika namn. Ale/Åle=Onela låter också som två helt olika namn. Att Ohtere=Ottar och Eadgils=Adils kan jag köpa. Eanmund nämns inte ens i Ynglingatal/-saga. De flesta, både forskare och lekmän, verkar bara "hoppa över" dessa problem.

[Kungsune]

Grejen är ju den att många bara apar efter de tolkningar som passar dem själva och i fallet eotenas blir det tydligt. Ingen gör någon analys av handlingen och försöker koppla eotenas till andra kända kontexter med Jutar. Man bara hänvisar till namnlikheten. Det är det jag är trött på. Läser du diskussionen med Andreas referat så ser du att jag jämfört just de passager som är aktuella bla finnsburgh.

Att Bo använder sig av eotan=jutar rakt igenom vet jag inte, varför inte mejla och fråga honom själv. Det är ju bara han själv som vet hur han resonerat i tankarna utöver det som finns i boken.

Förstår inte vad du vill med den meningen? För att omöjliggöra jutar=geater vilket han uttryckligen menar, måste han göra en konsekvent översättning av eotenas=jute.

[Kungsune]

Eanmund nämns en gång som Athisles bror sedan är det tyst! Dog han?

Ynglingatal är än krönika i versform med korta referat kring Ynglingaättens kungar dåd. Det hade kanske varit konstigt om Eanmund var med där eftersom han inte var kung.
Ynglingasagan är från 1200-talet och kooncentrerat kring kungar och senare även jarlars dåd. Det är många prinsar men ffa prinsessor som saknas där.

Ongentheow tycker jag också är konstigt. Det låter som Angantyr. Kontextuellt matchar han dock Egil.

När det gäller Onela håller jag inte alls med. Onela kan ju lätt gå över till Ole eller Ola som ligger nära Åle. Betänk namnformen Ålov som skrivs Olof på svenska eller engelska Anlaf.

Alla dessa karaktärer har ju inbördes kopplingar och särarten att de förekommer som aktiva element i storyn. Det vore ett märkligt om än möjligt sammanträffande om ex Onela och Åle var olika personer.

[Kungsune]

Yngwe, kul att du också hittat bulbjerg. Det hade ju varit frestande att tänka bjulfbjerg eller liknande.

[AndreasOx]

Andreasox
punkt 1
skulle hypotetiskt kunna vara från Göta Älv till Vendsyssel, ja, men det är väl onödigt att
låsa sig så bestämt geografiskt. Det kan ju handla om andra delar av såväl västkusten i Sverige som Jyllands kust.

Enligt Bos beskrivningar krigar svear och geatas hej vilt över 'vida hav'. Jag får inte ihop detta med Jylland och 'svealand' och misstänker att det är därför som Bo summariskt avfärdar Jylland/jutar utan någon diskussion. Det är mycket tveksamt om Göta älv behärskades av västgötarna före tidig medeltid, 'Alvhem'.

Bos 4 krig får jag nog sätta mig in i innan jag yttrar mig om

Enligt boken s 142-144:
Krig 1 r2472-2478 Egils söner anföll 'Gotland/Torsburgen' ca 520
Krig 2 r2479-2489,2922-3002 Egil dödades vid Ärnavi? (Husby-Långhundra,Uppland) ca 525
Krig 3 r2200-07,2379-90,2611-25 Ottars söner dödar Heardred på 'Gotland', Eanmund dödas (kan vara 2-3 krig) ca 545
Krig 4 r2391-96 Beowulf dödar Ale i 'svealand' ca 550

[AndreasOx]

Ongentheow tycker jag också är konstigt. Det låter som Angantyr. Kontextuellt matchar han dock Egil.

Bo beskriver detta "någonstans", boken lider svårt av brist på register! Han anser definitivt att dessa tre namn är samma person.
Enligt Wikipedia:
Namnet Ongentheow kan tyda på samband med Ongendus och Angantyr. Äldre svensk forskning har tolkat Beowulf som historia och likställt Ongentheow med Egil i Ynglingaätten som i Ynglingatal upptar den plats som Angantyr har i Beowulfkvädet. I Ynglingatal kallas Egil även för Týs öttungr, vilket anses vara en omtolkning av ett äldre Angan-Týs

[AndreasOx]

Lite allmänt om Limfjorden saxat från olika källor,främst Wikipedia, och som bakgrund till Beowulfs geografi.

Lim betyder kalk, så innebörden är Kalk-fjorden.
Fjorden är idag öppen västerut via en kanal, den är ganska sentida och landskapet ändras ideligen pga sand-drift. Tidigare har öppningen västerut varit tilltäppthelt, från 1200-tal till 1800. Innan dess var den öppen, kanske på flera olika ställen. En möjlig öppning är norrut, resterna finns kvar o form av Vejlerna och Lund Fjord. Vid den tänkta öppningen ligger Bulbjerg, Jylland enda riktigt stora klippa.

Bulbjerg.jpg

Bild från https://da.wikipedia.org/wiki/Bulbjerg

Som synes är det en kalkklippa, vilket ju kan vara orsaken till namnet Limfjorden. Man kan tänka sig att klippan varit riktmärke då man kommer över havet och vill in i fjorden. Bulberget i sig är väl ett spännande namn man kan fundera lite på.

Vidare finns i själva Limfjorden en mängd öar, och även Vendsyssel och Thy har alltså varit en ö , och med det nordliga utloppet även de separerade som två stora öar, vilket ger en naturlig bakgrund till den regionala indelningen. Hela Norra Jylland bestod då förmodligen av en mängd öar.

Problemet är det östra utloppet som idag mest liknar en å. Och det historiska Vendsyssel ligger enbart norr om den "smala" delen, https://da.m.wikipedia.org/wiki/Vendsyssel. Aalborg verkar ha växt fram vid det lämpligaste "vadstället". Finns det någon karta med 500-talets förmodade strandlinjer?

[Kungsune]

Enligt Bos beskrivningar krigar svear och geatas hej vilt över 'vida hav'. Jag får inte ihop detta med Jylland och 'svealand' och misstänker att det är därför som Bo avfärdar summariskt Jylland/jutar utan någon diskussion. Det är mycket tveksamt om Göta älv behärskades av västgötarna före tidig medeltid, 'Alvhem

Själva Alvhemshypotesen är kanske samtidigt ännu mer tveksam. Oavsett så kan ju Beowulf nedtecknare ha kallat det hypotetiska Alvhem för Sweoland. Jag ser ingen anledning till götarna inte nådde havet. Kulturgränsen i söder verkar gå kring Viskan i Halland och i Norr kring Stenungsund. Det behöver inte betyda något men det rimmar väl med det tidigmedeltida förhållandet. Göta älv med hisingen har varit tätbefolkat

Sedan kan jag invända att Geatas och Friser krigar hej vilt och det går illa ihop med Gotland.