Byggnad på konstuerad platå

500 f.Kr. - 1066
Opager
Inlägg: 750
Blev medlem: 1 maj 2015, 09:04
Ort: Malmö

Re: Byggnad på konstuerad platå

Inlägg av Opager » 20 augusti 2018, 20:36

Vad är byggnader på platåer kännetecken på jämfört med byggnader utan platå? Om en byggnad tar högsta platsen på en höjd och saknar platå är den mindre viktigt än byggnader med platå?

I Uppåkra låg Vifothallen på det högsta naturliga området. Efter en version av hallen bränts ner, vilket hände med 100 års frekvens, plattade man ut resterna av den tidigare hallen och byggde en ny version ovanpå dessa rester. Då uppstår det kanske en naturlig platå?

En platå kanske handlade om något så enkelt som bra dränering?

Opager

Carl Thomas
Inlägg: 2132
Blev medlem: 15 april 2015, 15:05
Ort: Jämtland

Re: Byggnad på konstuerad platå

Inlägg av Carl Thomas » 20 augusti 2018, 21:39

Opaler tar upp dränering vilket är viktigt i sammanhanget.

En bostad måste vara torr, även golvet måste vara torrt. Är det inte torrt uppstår mögel och annat skadligt som både är farligt samt luktar väldigt illa.

Bygger man på ett lågt läge måste man bygga en platå - eller gräva ett dike som leder bort vatten från bostaden/hallen/långhuset. Både platåer och diken kan vi ju hitta.

När man bygger en kåta handlar ju mycket om läge, både i höjd, vindskydd, hur snön lägger sig på vintern så det blir så snöfritt som möjligt och då måste man känna till den dominerande vindriktningen vintertid för att veta rätt plats för bygget.

På nedsidan av ett fjäll (läsidan) samlas det mer snö än på andra platser, bygger man där får man snöproblem.

Samma sak gäller sommartid då man gärna t.ex. ser ett vindfång för stormar.

Detta innebär naturligtvis att man lägger bostaden olika under kalla blåsiga perioder med mycket snö - jämfört med varma perioder med mycket snö även i södra Sverige.

Regniga perioder, med mer vatten på marken, kräver högre platåer eller djupare diken. Blandas torra perioder med våta perioder bildas mer vatten på markytan som rinner nedåt och samlas på lågt liggande områden.

För att förstå läget för ett hus/hall/långhus bör man alltså veta vilket klimat som rådde när huset byggdes.

I äldre samhällen med många hus blir det mycket aska som oftast deponeras på en och samma plats, eller, används som sand vintertid mot halka. Stark vind för med sig aska vilket är mycket obehagligt att andas in - oxh detta påverkar även hur man placerar sin bostad till en viss del - samt hur man hantera askan.

Thomas
Historia är färskvara.

heimlaga
Inlägg: 106
Blev medlem: 31 augusti 2016, 11:16

Re: Byggnad på konstuerad platå

Inlägg av heimlaga » 20 augusti 2018, 22:35

Skall ett hus med jordgolv bli beboeligt så är det ju mer eller mindre ett krav att golvet är någorlunda högt beläget och väl dränerat. Det gäller förresten också senare tiders plankgolv som lades direkt på jorden med mullbänkar som stack upp över golvnivå under långbänkarna längs väggarna och följaktligen står många sådana hus kvar på uppbyggda platåer än i dag.

I förhistorisk tid fanns det inga skottkärror och inga järnspett och inga korpar och inga vippflakakärror och inga mattikranar. Knappt ens utslitna hästskor att beslå änden på "lödon" (hävstången) med när man bröt sten. Klent var det med järnskoningarna på spadarna. Rimligtvis måste det innebära att kostnaden för att anlägga en bra terass i förhistorisk tid var minst dubbelt högre sannolikt 3-4 gånger högre räknat i dagsverken än den var när de bevarade husen på platåer byggdes. Jag tycker att det verkar som ett rimligt antagande att endast de som hade rikedom och inflytande hade råd att avvara den arbetskraft som krävdes för att få en bra terass.

Inte konstigt om hövdingen lade beslag på den högsta och torraste platsen i byn och kostade på att bygga en ordentlig terass...... någon fördel måste man ju ha av att vara hövding ;)

jancro
Inlägg: 619
Blev medlem: 5 maj 2015, 15:30

Re: Byggnad på konstuerad platå

Inlägg av jancro » 20 augusti 2018, 23:41

Angående Lejre och gravhögsmiljö:
I Lejre finns gravhögar från olika perioder, från bronsålder till vikingatid, däribland en större hög från 500-600-talet, Grydehøj , en högreståndsgrav:
" Højen viste sig at indeholde resterne af et meget stort ligbål - brandpletten havde en
diameter på ikke mindre end 22 meter. Flammerne havde efterladt smeltet bronze og
guldtråde, en del forbrændte jerngenstande og de brændte ben fra en lang række
forskellige offerdyr: Kvæg, fugle, hund, svin, får/ged, kronhjort og hest.
Det kunne ved udgravningen fastslås, at Grydehøj dækkede over en af de sjældne
stormandsgrave fra sen jernalder, C-14 dateret til omkring 550."

Se bilder och karta med högar och hallar: http://www.lejre-historiske-forening.dk ... ydehoj.pdf

Kungsune
Inlägg: 1911
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Byggnad på konstuerad platå

Inlägg av Kungsune » 21 augusti 2018, 08:50

Visst finns det gravhögsmiljö i Lejre men den är ju på ytan sett, inte i närheten av så märkvärdig som gamla Uppsala. Jag reagerade mot påståendet från Daler att en centralgård av Lejres storlek måste ha en bevarad gravhögsmiljö som ser ut som Gamla Uppsala. Gamla Uppsala är i mina ögon ett fantastiskt undantag där platsen blivit ovanligt intakt till följd av en rad orsaker. Dels att platsen tappade betydelse på medeltiden, dels att landhöjning och terrängbeskaffenhet gynnat konserveringen. Man har inte behövt ta bort lika många kulturlämningar med jordbruksexpansionen. Sedan har höggravskicket varit kvar betydligt längre där. Även i Västergötland har boplatserna generellt mer synliga gravlämningar än danska och skånska dito.
Orter som Dimbo, Larv och Västra Tunhem är nog så imposanta för att man kan förvänta sig ett hallkomplex.
Favoritorterna Varnhem och Gudhem har inte alls samma uttryck men arkeologin antyder ändå att de kan vara centralkomplex.

AndreasE
Inlägg: 213
Blev medlem: 10 maj 2015, 22:13

Re: Byggnad på konstuerad platå

Inlägg av AndreasE » 26 augusti 2018, 19:55

Opager skrev:Vad är byggnader på platåer kännetecken på jämfört med byggnader utan platå? Om en byggnad tar högsta platsen på en höjd och saknar platå är den mindre viktigt än byggnader med platå?

I Uppåkra låg Vifothallen på det högsta naturliga området. Efter en version av hallen bränts ner, vilket hände med 100 års frekvens, plattade man ut resterna av den tidigare hallen och byggde en ny version ovanpå dessa rester. Då uppstår det kanske en naturlig platå?

En platå kanske handlade om något så enkelt som bra dränering?

Opager
De allra flesta hus från järnåldern (för att inte tala om tidigare perioder) saknar all form av uppbyggnad. Viss avplaning och röjning av marken räckte gott och väl. Man hade inget behov av att välja höjdlägen heller. När man insåg att den äldre järnålderns gårdslägen (som fram till 80-talet var i stort sett helt okända) nästan helt och hållet ligger på de lågt liggande lerjordarna så började man hitta dem överallt.

I mellansvensk arkeologi är platåhus en egen huskategori, som uppstår under romersk järnålder och fortsätter fram genom folkvandringstid och vendeltid. De är definitivt förknippade med högre status, men de är inte förbehållna den absoluta eliten. De riktigt stora terasserna (tex Gamla Uppsala, Husby i Glanshammar mfl) sticker förstås ut, men när man pratar om den arkeologiska kategorin så är det nog framför allt de mer "vardagliga" exemplen och deras spridning man syftar på. De stora centralplatserna är alltid exceptionella och behöver inte följa lokala traditioner till punkt och pricka.

Skriv svar