Vilka var egentligen "svearna" under vikingatiden?

[Yngwe]

AndreasOx
Ja men det var ju kul att Lars Hellberg fick smyga in sin hypotes om expanderande centralmakt i ett sådant verk...

I vilket fall så rör det sig ju här om tydliga antaganden från deras sida, ingen slutsats i konsensus vilket var intrycket man fick.

Dessutom bygger hela tanken på ett särskilt Tun i neutrum pluralis som då blir Tuna. Ett plural som av outgrundlig och helt oredovisad anledning då skulle antyda en särskild status.

Samtidigt fastslår herrarna att Sigtuna motsvarar Segadonum, vilket betyder stark borg. Vad hände med pluralet nu? Det måste ju betyda starka borgar...eller?

Man kan konstatera att det precis som dom själva bara är antaganden och där åtminstone vissa av herrarna sedan länge kan sägas ha ganska klar ambition att identifiera ett särskilt svea-tuna. De redovisar ingen som helst anledning till att skilja tun från tuna.


Så då stryker jag denna bok som referens igen, det har jag tidigare gjort när det gäller bosgårdar...

[Soländaren]

Kungsune, jo, jag förstår din tanke. Den kanske inte har så starkt stöd i just Attundaland (där jag kan kolla min egna anteckningar). Där ligger ofta tunaorter på andra ställen än Odenslunda och Torslunda. Undantaget är i Frösunda socken (dvs. det jag brukar kalla för nedre delen av Långhundraleden), där finns Odenslunda, Torslunda och ett tämligen anonymt "Tuna" rätt så nära varandra (någon halvannan km kanske).

Men annars är det längre avstånd, såsom t.ex. alla de sakrala namnen Odenslunda, Torslunda, Harg, Smedby och Gudby i Valand (av Brink kallat Sakralt landskap). De ligger ungefär mitt emellan Sollentuna och Vallentuna (minst en halvmil bort). Min känsla i dessa fall är ju att de båda Tuna-orterna är nyare med dessa namn, i alla fall Sollentuna.

Osagt hur det är i resten av Mälardalen eller resten av järnålderns landskap i dagens Sverige.

[AndreasOx]

Yngwe: håller inte alls med. Givetvis är all ortnamnsforskning mlm etymologiskt välgrundade hypoteser. Det unika är att tuna enbart finns i Sverige, starkt koncentrerade till Uppland. Sigtuna är tydligt diskuterat som en möjlig hypotes. Läser man på själva Sigtuna redovisas bägge hypoteserna. Sigtunaholm i Vadsbo verkar anses vara uppkallat efter Sigtuna, antagligen som en kungsgård.

[Kungsune]

Fast det stärker ju min tes! Hade du haft ett Torslunda alldeles jämte ett Torstuna så hade min tes spruckit!

[Soländaren]

Kungsune, jaha, vi kanske pratade förbi varandra lite. Du menar att Torstuna (t.ex. i Fjärdundaland har jag för mig) så att säga kanske skulle efterträda t.ex. ett tidigare Torslunda på platsen. Jaa, jag har inga konkreta tankar eller invändningar mot det. Jag bara konstaterar att någon sådan förändring verkar inte ha skett i just Attundaland... Kanske ytterligare en skillnad mellan de uppländska folkländerna...!

[Kungsune]

Det var en tanke att de teofora tunorna kan återgå på just gamla offerlundar som hägnats in under kristendomens påverkan. Attundaland kristnas snabbare än tiundaland varför mönstret där mer liknar Götaland?

[Soländaren]

Hmm, nu hängde jag inte riktigt med. Min allmänna känsla är att vi är överens om bilden att Attundaland kristnats efter Götaland, men före Tiundaland. Men ge några konkreta exempel på din tanke, så förstår jag lite bättre (hoppas jag inte uppfattas som trögtänkt ).

[Anders i Uppsala]

Jag skall bara kommentera detta med Tiundaland, Fjärdundaland och Attundalands historia. Enl. bl.a. Landström i "Därför Uppsala", så finns det skillnader mellan främst Attundaland och Tiundaland i det arkeologiska materialet, eller i alla fall fyndplatserna. Man kan alltså se en skiljelinje bland fyndplatserna i landskapet som ungefär följer folklandsgränsen, enl. Landström (skall inte här försöka ge mig på att uttrycka vilka skillnaderna är och var).

Mora stenar ligger ungefär på gränsen mellan Attundaland och Tiundaland, men inte alls i närheten av Fjärdundaland. Detta - tror jag - tillsammans med andra saker får Landström att mena att Tiundaland inkorporerat (så att säga, i alla fall hävdat en högre maktposition) Fjärdundaland tidigare än man gjort motsvarande med Attundaland. Mora sten ligger medvetet på gränsen, kort sagt. En slags fredsposition, mnar han. Det är teorin, tror jag.

Själv tror jag att de tre områdena är äldre än namnen. En del verkar tro att Fjärdundaland och Västmanland ursprungligen varit ett gemensamt område (möjligen finns det gemensamma drag i fyndmaterial/fyndplatser här också - där är jag ännu okunnigare). Om det är rätt, så skulle ju Enköpingsområdet (Fjärdundaland) i någon bemärkelse under en period varit - på något sätt - underställd Västeråsområdet (Badelunda och Tuna). Det låter rimligt i mina öron.

Sedan finns det enl. Larsson och Fridell (Namn och Bygd 2014) ett antal omständigheter som talar för hur Attundaland skiljer sig från Tiundaland, däribland användningen av flera av de här funktionella namnen vi pratat om här: bl.a. Rinkeby/Rickeby och inte minst Hersby/Härsby (4 st, finns inte alls i Tiundaland, Fjärdundaland och Västmanland).

Larsson och Fridell spekulerar i att hela Attundaland ursprungligen hetat Roden. Här tycker jag ordet spekulerar är välvalt, även om man alltså hänvisar till runstenarna U11, U16 samt Assursstenen.

Ätervänder slutligen till Bratt, som pekar på följesteorierna, dvs. att makthavares bosättning är viktigare än territorierna i sig själva. Genom olika typer av lojalitetsband knyts allianser, som ibland byter skepnad. Jag tror man här tänker på Vendeltid och Birkatid ungefär. Detta är enl. Bratt vägen från "självständiga bygder" till ett mer enat Mälardalsstyre från i alla fall Erik Segersäll på 970-talet. Jag hoppas att jag minns Bratt rätt. Jag tycker den teorin är rimlig, inte för att förklara Sveriges tillblivelse, men för att förklara maktkoncentration i Mälardalen.

Det är intressant att Västmanland verkar saknas i sagan om Ingjald illråde. Man kan fråga sig om Västmanland var en del av Närke och/eller Fjärdhundraland, om det nu finns någon sanning bakom sagan.

Sedan kan man undra hur man kombinerar förekomsten av småkungadöme med att sveakungar krigade mot götakungar flera hundra år tidigare. Visst, det kan vara rent påhitt, men åtminstone Beowulf bör ha viss verklighetsbakgrund.

[Kungsune]

Nä, jag tänker bara att det skulle kunna förklara spridningsbilden av just teofora tunanamnen. I ex tiundaland borde då Frölunda och Torslunda ex ligga glesare som en följd av frötuna och Torstuna.

[Soländaren]

Kungsune, då kanske jag förstår hur du menar. Torslunda eller Torstuna. Inte på samma plats, utan på olika platser. Kanske en gångbar teori...! Ingenting i Attundaland talar emot - men jag har inte undersökt resten av mälarkusten i Uppland