Vilka var egentligen "svearna" under vikingatiden?

[Valdemar]

Det här är bara på skoj va?

Tuna/Tunhem. Stadsäga, Skara stad.

Tunhem Stadsäga, Skövde stad

Tunhem, Lerums socken, Vättle härad.

Tunhem, St. Peters Socken, Ale härad. I Gamla Lödöse

[Valdemar]

Tack Andreas för ditt inlägg!

[Valdemar]

Kungsune

Att påstå att Tuna är lika vanligt i Västergötland som Uppland är totalt BS som du vet. Sen är jag enig med dig i att Tuna-system som ofta diskuteras för Mälardalen inte är bevisat på något övertygande sätt.

Vad som är tydligt är att de regionala skillnaderna är mycket stora. Vad detta betyder är en annan fråga.

[Kungsune]

Tuna är ett namn som återfinns på centrala gårdar i Uppland i rika järnåldermiljöer. Det finns möjligen någon enstaka Tun-ort i Västergötland som har motsvarande placering. jag tror Tun på Kålland är en sådan ort. Den är trots detta inte av samma dignitet som Skalunda norr om eller Levene/Sparlösa söder om.

Det där är ju alldeles tokigt!

Samtliga Tun-namn som går att ta fram i Västergötland som vi nämnt ligger supercentralt ur alla perspektiv.
Förstår inte vad Skalunda eller än mindre levene har i diskussionen att göra?
Skalunda har en jätte hög och förmodligen fler lika intressanta anläggningar som nu är dolda i terrängen. Menar du att de Uppländska tuna-orterna inte heller kan va något då eftersom de inte har samma dignitet som gamla Uppsala? Varför finns då Valsgärde och Vendel?
Jag förstår inte ditt resonemang Valdemar.

[Kungsune]

Att påstå att Tuna är lika vanligt i Västergötland som Uppland är totalt BS som du vet.

apropå att jag skrev?
kungsune skrev:

Det har alltså varit ett väl etablerat begrepp men inte lika vanligt som i Östsverige.

[Soländaren]

Valdemar, jag vet inte om en teori kring Tuna i Mälardalen är tillämplig i Västergötland:

Anders Carlsson (och möjligen andra) pratar alltså om äkta och mindre äkta Tunagårdar i bl.a. Uppland. En äkta sådan är från Folkvandringstid eller ännu tidigare. Klassiskt exempel är kanske Tuna i Västerås, vars kända grav X är riktigt gammal (200-talet eller kanske 300-talet...?). Det skulle vara en "äkta" Tunagård enl. denna teori. Sollentuna (där jag bor) skulle enl. mitt förmenande falla under en senare kategori av mindre "äkta" Tunagårdar (egentligen är yngre är ett bättre begrepp än oäkta). Gissningsvis är Sollentuna (platsen, inte kommunen eller socknen) inte så mycket äldre än kyrkan som är från 1190. Det finns inga vikingatida fornlämningar alls runt kyrkan. Man får springa iväg 500 m för att hitta gravar och boplatslämningar från Järnåldern, och dessa skulle eventuellt lika gärna kunna höra till nästa gård/by som heter Skillinge. Somliga forskare har velat placera dessa äldre lämningar som en Tunagård före kyrkan. Men jag är tveksam till det, kanske är platsen Sollentuna en konstruktion som tillkommer som en slags reaktion på Sigtuna. Det är ball att heta något på Tuna, varför den lokale stormannen använder detta som begrepp och lägger Sollendabornas Tuna (Sollentuna) i kanten på det tidigare smålandet/bygden Soland. Sollentunas placering är så udda, att den inte alls ligger vid de vattendrag som definierar bygden enl Brinks modell. Platsen Sollentuna ligger vid vattendraget Norrviken, medan Soland omfattar de tre vattendragen Edsviken, Igelbäcken och Bällstaån (dagens namn, på järnåldern är de två senare mer av havsvikar likt Edsviken).

Nåja, en lång redogörelse. Men essensen av det hela är att tunagårdarna kanske är svårdaterade för att det finns sådana namn från flera perioder. Skulle ett sådant tänkt resonemang möjligen vara tillämpbart för era tankar om Västergötland? Eller kanske fungerar det på ett annat sätt där?

[Yngwe]

Kungsune, Valdemar, och ni andra

Östra Tunhem ligger ju lika nära Gudhem som Västra Tunhem ligger Hullsjö. Faktiskt närmare ändå.

Dessutom finns ju enligt SOFI

Tun ,egen socken, i Åsa härad, vars granby heter Karaby och därför utmärkt passar in Brinks modell.

Tun, egen socken? nu Kymbo socken Vartofta härad. En mystisk uppgift i SOFI som inte ger annat än ett uppslag för detektivarbete. Som jag läser SOFI är Tun och Kymbo samma sak, men...???

Tuna, Lekebergs socken, Vadsbo härad. Nu Marieholm. Här finns Karlaby ganska nära också, Brink är glad.

Tuna/Tunhem. Stadsäga, Skara stad.

Tunhem Stadsäga, Skövde stad

Tunhem, Lerums socken, Vättle härad.

Tunhem, St. Peters Socken, Ale härad. I Gamla Lödöse


Det här är då bara den första sökningem, med platser om börjar på Tun, och där alla avdelningar är bortsorterade. Tunarp och liknande kan antas påvisa förekomsten av ett Tuna, men får bli en senare historia.

Min slutsats är att all dessa har ytterst centrala lägen i nära anslutning till häradets eller boets förmodade tyngdpunkt, eller i direkt anslutning till de tidiga städerna. Därför tycker jag Tuna är lika mycket centralplatsindikator i VG som i Mälardalen, om inte ännu mer.

Ortnamnen för Västergötland är digitalt tillgängliga, se http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss ... m-pdf.html (södra Vadsbo och Vartofta finns enbart som analoga böcker).
Ivar Lundahl m.fl. anser att det enbart finns 2 -tuna-namn i Vg - Sätuna och Tuna (nuv. Marieholm). -tun-namnen (dvs. singularformen) diskuteras vare sig generellt eller ihop med -tuna vilket är märkligt. Finns det några tun-namn i Mälarlandskapen?
Kymbo socken skrevs under medeltiden Thiuma, Tymo m.m. - antar att SOFI:s uppgift är en felläsning.

Ja , det är ju SOFI jag hämtar uppgifterna ur, fast ur deras sökmotor...

Ivar Lundahls uppgifter är minst 50 år gamla.och om han säger att det bara finns två Tuna-namn så står det ju i kontrast till att vi faktiskt idag kan påvisa fler. Om de är "äkta tunor" eller inte är faktiskt en ren tolkningsfråga.

[Yngwe]

Det här är bara på skoj va?

Tuna/Tunhem. Stadsäga, Skara stad.

Tunhem Stadsäga, Skövde stad

Tunhem, Lerums socken, Vättle härad.

Tunhem, St. Peters Socken, Ale härad. I Gamla Lödöse

Varför skulle det vara på skoj? Det är en redovisning av uppgifter ur SOfI

[Soländaren]

Förvisso är begreppen "äkta" och mindre "äkta" Tuna en tolkningsfråga. Mer intressant är kanske just skillnaden mellan olika tidsperioder, de "äkta" äldre och det mindre "äkta" yngre Tunagårdarna. Att det varit så, och om det varit så, är givetvis tolkningar. Inte desto mindre intressant i termer i min nyfikenhet.

Men frågan är om ett sådant resonemang kan vara tillämpbart i Västergötland, eller kanske inte alls...

[Kungsune]

Många forskare är lockade att datera namnformer utifrån fornlämningslokaler i närmiljön och 500m är väl en ganska vanlig maxgräns till gravfält. Problemet är att järnålderns bosättningar förmodligen till största delen har vandrat runt ganska flitigt inom en betydligt större radie och släppt av sig bebyggelsenamn på vägen. I Mälardalen har man betydligt bättre underlag för att bedöma situationen eftersom man har fler lokaler undersökta. För att förtydliga så tror jag att även Yngwe var inne på detta när han drog fram exemplet Östra Tunhem-Gudhem. De båda kartnamnen ligger så nära varann att Östra Tunhem mycket väl under en period kan ha legat där numera Gudhem ligger. Dvs ex på 600- talet kanske Gudhem hette Tuna?
Det är självklart spekulativt men med utgång i den bild som de senaste två decenniernas utgrävningar av järnåldersboplatser i väst visar så är det fullt logiskt att tanken ställs.