Vilka var egentligen "svearna" under vikingatiden?

[Kungsune]

Valdemar skrev angående Västra och östra Tunhem

De ligger dock inte på de rikaste platserna

När det gäller Östra Tunhgem kan jag hålla med dig om att det blir svårt att hävda en central roll men i fallet Västra Tunhem tror jag att läget är exceptionellt.
Det är iofs en tolkningsfråga än så länge. Västra Tunhem har ett av de största gravfälten i Västergötland och ligger på promenadavstånd från Vittene. Gårdskomplexet Västra Tunhem ligger som en naturlig terrassbildning utlöpande åt väster vid ett av Hunnebergs klev. Omgivet av bördig fullåker med ytterligt god överblick och läge vid Göta Älv. Under romersk järnålder-folkvandringstid utmärker sig denna bygd med brakteatrar och romerska importfynd. Granngården Hullsjö som har historia som bo och kungsgård ligger så nära att man får vara beredd på att de kan hänga ihop. Området är ett av de gulskattstätaste i Skandinavien.

Östra Tunhem ligger kloss an Gudhem och Friggeråker. Det rör sig om ypperlig matjord och rika lösfynd här precis som i de nämnda orterna. Det finns flera gravfält och minst en storhög trots intensivt uppodlande.
Även de båda Sätuna-orterna i Västergötland ligger "mitt i smeten". Det ena jämte Ranstena (Sveriges tyngsta fornlämning?) vid Vad och det andra vid Hornborgasjön på vägen mellan Gudhem och Varnhem.

Nog ligger de i de rikaste områdena men vad tun-namnet indikerar just i Västsverige blir ju svårt ändå.
Ett femte känt Tun utmärker sig med bronsåldersrösen.
Sedan får man tänka på att det finns ca 37 rena tun-namn i Västergötalnd men de handlar i många fall om gårdsnamn och lokaler som troligtvis är gamla bebyggelsenamn. Därtill finns en rad platsnamn på tun som ex Tunberget, Tunen mm. Det har alltså varit ett väl etablerat begrepp men inte lika vanligt som i Östsverige.

[Valdemar]

Kungsune

De 37 tun-orterna du hittat får du gärna belägga på något sätt. Sen är i princip alla bygder i Västergötland rika.

- Tun på Kålland är en fin järnåldersmiljö (förutom bronsålder). Strax norr om ligger dock Skalunda som är Bosgård och har en av Sveriges tre största gravhögar. Söder om Tun ligger Levene/Sparlösa som har en betydligt högre dignitet under vikingatid och medeltid.

Östra Tunhem ligger nära Gudhem som alla indikationer på centralplats under järnåldern.

Sätuna vid Hornborgarsjön ligger emellan de mycket starkare miljöerna i Gudhem och Varnhem.

Sätuna vid Vad är i landskapets nordligaste del och heter Sigtunaholm -Situn. Denna plats är av intresse då det anges att den tidigare var en stad. Det finns dessutom arkeologiska indikationer på att så kan ha varit fallet.

Visst ligger Västra Tunhem fint. Arkeologiskt så är dock Hullsjö (Hullsjö Bo) antagligen platsen för en kungsgård (offer i sjön, storhög, svärdsknapp mm)

Så nej; det finns inte tillstymmelse på ett "Tun-system"(vad det nu var) i Västergötland.

[Valdemar]

Kungsune

Jag antar att du kollat i ortsnamnsregistret? Att ange 37 Tun-orter för Västergötland tyder på okunskap eller något annat? Det är relevant att se på Tun, Östra Tunhem och Västra Tunhem i denna diskussion, resten är i princip uteslutande nya namn som är lätta att avfärda i denna diskussion.

Det är kanske ibland viktigare att sträva emot än att diskutera?

[Kungsune]

37 tunnamn kan du hitta i Lantmäteriets karttjänst: https://kso.etjanster.lantmateriet.se/
Du måste då pröva alla tun-former och lista. Jag räknade till 37 efter att ha sorterat ut duplikater.
Samtidigt vet du säkert redan precis som jag att det finns ännu fler. Det är ju tämligen vanligt förekommande att man talar om "tunet" överallt i Västsverige utan att det finns på ekonomiska kartbladet. Flera av de du kallar "nya" tun-namn är direkt i anknytning till fornlämningsmiljöer. Du kan dessutom se på mitt inlägg att jag fokuserar på de "gamla" väldiskuterade tun-namnen. De övriga indikerar att begreppet är etablerat och har en lång historik.

Vad gäller tun- som system tror jag inte på vare sig i Västergötland eller Uppland. Däremot tror jag att det är ett namn som återkommer på rika lokaler. Detta för att begreppet tun verkar höra samman med "gårdsmakt". Dvs någon definierar en (sin) betydelsefull äga.
Jag är av den åsikten att man ska vara försiktig när man rangordnar orter efter centralplatsdogmer i rika bygder som ex Falbygden eller vid Västra Tunhem för den delen. Järnålderns bebyggelse har varit rörlig och Hullsjö och Västra Tunhem ligger inom ett sammanhängande jordbrukssystem där du kan promenera från Västra Tunhems prästgård och ner till platsen för "Hullsjöhögen" på 10 minuter. Man kan alltså inte utelsuta att såväl denna storhög som själva förvaltningsursprunget egentligen är direkt kopplad till Västra Tunhem.
Hullsjö bo kan vara ett senare annex som utvecklas till en fristående centralgård under medeltiden. eller tvärt om också för all del. Det kan vi ju inte veta som det ser ut på forskningsfronten. Den äldsta namnformen Holasio bo, antyder att det är fornlämningen som givit namn till såväl medeltidsbyn som sjön. Det kan ju ge en ledtråd.

[Yngwe]

Kungsune, Valdemar, och ni andra

Östra Tunhem ligger ju lika nära Gudhem som Västra Tunhem ligger Hullsjö. Faktiskt närmare ändå.

Dessutom finns ju enligt SOFI

Tun ,egen socken, i Åsa härad, vars granby heter Karaby och därför utmärkt passar in Brinks modell.

Tun, egen socken? nu Kymbo socken Vartofta härad. En mystisk uppgift i SOFI som inte ger annat än ett uppslag för detektivarbete. Som jag läser SOFI är Tun och Kymbo samma sak, men...???

Tuna, Lekebergs socken, Vadsbo härad. Nu Marieholm. Här finns Karlaby ganska nära också, Brink är glad.

Tuna/Tunhem. Stadsäga, Skara stad.

Tunhem Stadsäga, Skövde stad

Tunhem, Lerums socken, Vättle härad.

Tunhem, St. Peters Socken, Ale härad. I Gamla Lödöse


Det här är då bara den första sökningem, med platser om börjar på Tun, och där alla avdelningar är bortsorterade. Tunarp och liknande kan antas påvisa förekomsten av ett Tuna, men får bli en senare historia.

Min slutsats är att all dessa har ytterst centrala lägen i nära anslutning till häradets eller boets förmodade tyngdpunkt, eller i direkt anslutning till de tidiga städerna. Därför tycker jag Tuna är lika mycket centralplatsindikator i VG som i Mälardalen, om inte ännu mer.

[Anders i Uppsala]

Tiundaland och de andra folklanden nämns tidigast i Florenslistan från ca 1120. Men även Snorre använder begreppen om äldre tider, så de bör vara äldre än 1120, frågan är hur mycket äldre. Och varför så "byråkratiska" benämningar? Det känns som att någon uppifrån valt att dela upp Uppland (eller vad det då kallades) i tre zoner. Kanske dog en kung och hans tre söner fick varsin del?

[Kungsune]

Yngwe, det är det jag menar. Jag tror inte tun ingår som något sorts administrativt begrepp men det ligger centralt och det är vanligt även i väst. För mig skvallrar tun om att det är en bonde med resurser som förmodligen kostat på sig att hägna in sin äga. Dvs resursrik boplats.
Det är möjligt att senare tiders administration som bygger på kamerala resurser lett fram till att dessa automatiskt hamnat i gräddfatet även där?
Många tun-namn ligger inbäddade vilket man ska tänka på nr man söker. Ex Altuna kvarn. Där
Altuna inte kommer upp om man söker på "slutar på tuna". Det är ju en programmeringsfråga.
Formen tunet hör till Västsverige också vilket kan vara lätt att missa. Dvs minst 7 unika tun-platser till.
Just tunet tror jag kan påvisa en glidning i hur man använder namnet mellan ex Västergötland och Uppland.
I vardagsmål pratar man om tunet när man beskriver gårdsplanen medan tuna då kanske handlar om hela ägan?

Brinks modell funkar ungefär lika bra i Västergötland, ja eller kanske till och med bättre. Men är det rätt?

[AndreasOx]

Kungsune, Valdemar, och ni andra

Östra Tunhem ligger ju lika nära Gudhem som Västra Tunhem ligger Hullsjö. Faktiskt närmare ändå.

Dessutom finns ju enligt SOFI

Tun ,egen socken, i Åsa härad, vars granby heter Karaby och därför utmärkt passar in Brinks modell.

Tun, egen socken? nu Kymbo socken Vartofta härad. En mystisk uppgift i SOFI som inte ger annat än ett uppslag för detektivarbete. Som jag läser SOFI är Tun och Kymbo samma sak, men...???

Tuna, Lekebergs socken, Vadsbo härad. Nu Marieholm. Här finns Karlaby ganska nära också, Brink är glad.

Tuna/Tunhem. Stadsäga, Skara stad.

Tunhem Stadsäga, Skövde stad

Tunhem, Lerums socken, Vättle härad.

Tunhem, St. Peters Socken, Ale härad. I Gamla Lödöse


Det här är då bara den första sökningem, med platser om börjar på Tun, och där alla avdelningar är bortsorterade. Tunarp och liknande kan antas påvisa förekomsten av ett Tuna, men får bli en senare historia.

Min slutsats är att all dessa har ytterst centrala lägen i nära anslutning till häradets eller boets förmodade tyngdpunkt, eller i direkt anslutning till de tidiga städerna. Därför tycker jag Tuna är lika mycket centralplatsindikator i VG som i Mälardalen, om inte ännu mer.

Ortnamnen för Västergötland är digitalt tillgängliga, se http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss ... m-pdf.html (södra Vadsbo och Vartofta finns enbart som analoga böcker).
Ivar Lundahl m.fl. anser att det enbart finns 2 -tuna-namn i Vg - Sätuna och Tuna (nuv. Marieholm). -tun-namnen (dvs. singularformen) diskuteras vare sig generellt eller ihop med -tuna vilket är märkligt. Finns det några tun-namn i Mälarlandskapen?
Kymbo socken skrevs under medeltiden Thiuma, Tymo m.m. - antar att SOFI:s uppgift är en felläsning.

[Soländaren]

Jag skall bara kommentera detta med Tiundaland, Fjärdundaland och Attundalands historia. Enl. bl.a. Landström i "Därför Uppsala", så finns det skillnader mellan främst Attundaland och Tiundaland i det arkeologiska materialet, eller i alla fall fyndplatserna. Man kan alltså se en skiljelinje bland fyndplatserna i landskapet som ungefär följer folklandsgränsen, enl. Landström (skall inte här försöka ge mig på att uttrycka vilka skillnaderna är och var).

Mora stenar ligger ungefär på gränsen mellan Attundaland och Tiundaland, men inte alls i närheten av Fjärdundaland. Detta - tror jag - tillsammans med andra saker får Landström att mena att Tiundaland inkorporerat (så att säga, i alla fall hävdat en högre maktposition) Fjärdundaland tidigare än man gjort motsvarande med Attundaland. Mora sten ligger medvetet på gränsen, kort sagt. En slags fredsposition, mnar han. Det är teorin, tror jag.

Själv tror jag att de tre områdena är äldre än namnen. En del verkar tro att Fjärdundaland och Västmanland ursprungligen varit ett gemensamt område (möjligen finns det gemensamma drag i fyndmaterial/fyndplatser här också - där är jag ännu okunnigare). Om det är rätt, så skulle ju Enköpingsområdet (Fjärdundaland) i någon bemärkelse under en period varit - på något sätt - underställd Västeråsområdet (Badelunda och Tuna). Det låter rimligt i mina öron.

Sedan finns det enl. Larsson och Fridell (Namn och Bygd 2014) ett antal omständigheter som talar för hur Attundaland skiljer sig från Tiundaland, däribland användningen av flera av de här funktionella namnen vi pratat om här: bl.a. Rinkeby/Rickeby och inte minst Hersby/Härsby (4 st, finns inte alls i Tiundaland, Fjärdundaland och Västmanland).

Larsson och Fridell spekulerar i att hela Attundaland ursprungligen hetat Roden. Här tycker jag ordet spekulerar är välvalt, även om man alltså hänvisar till runstenarna U11, U16 samt Assursstenen.

Ätervänder slutligen till Bratt, som pekar på följesteorierna, dvs. att makthavares bosättning är viktigare än territorierna i sig själva. Genom olika typer av lojalitetsband knyts allianser, som ibland byter skepnad. Jag tror man här tänker på Vendeltid och Birkatid ungefär. Detta är enl. Bratt vägen från "självständiga bygder" till ett mer enat Mälardalsstyre från i alla fall Erik Segersäll på 970-talet. Jag hoppas att jag minns Bratt rätt. Jag tycker den teorin är rimlig, inte för att förklara Sveriges tillblivelse, men för att förklara maktkoncentration i Mälardalen.

[Valdemar]

Det är bara att läsa innantill. Exempelvis Tun i Lödöse står som sentida osv. Sen är frågan om Tunhem verkligen är ett vanligt Tun-namn. Listan blir oerhört kort om man läser på.

Tuna är ett namn som återfinns på centrala gårdar i Uppland i rika järnåldermiljöer. Det finns möjligen någon enstaka Tun-ort i Västergötland som har motsvarande placering. jag tror Tun på Kålland är en sådan ort. Den är trots detta inte av samma dignitet som Skalunda norr om eller Levene/Sparlösa söder om.