Vilka var egentligen "svearna" under vikingatiden?

[Valdemar]

Håller inte med dig här. Skara anläggs som en kristen stad i början av 1000/talet. Allt tyder på ett mycket hierarkiskt samhälle med kristna förtecken. Hedniska gravar saknas helt i landskapet efter ca 950. Västergötland bör ses som ett mer hierarkiskt samhälle under sen vikingatid vilket slår igenom i markägarförhållanden i tidig medeltid. Mälardalen bestod av fria bönder som motstod kristnadeprocessen längre(kanske 50-100år).

[Valdemar]

Tacitus är en den källa som kanske bäst beskriver dagens Sveaskola. Hela beskrivningen av Stenkil är baserad på ett urval och tolkningar av källor som skall stödja ett ärorikt förflutet i Mälardalen. Man ifrågasätter alla kopplingar mellan Stenkil (eller Skötkonung) till Västergötland medans motsvarande antydningar och kopplingar mot Svealand i princip aldrig ifrågasätts. Detta görs systematiskt och genomgående i Tacitus.

[AndreasOx]

Tacitus? Det är Adam av Bremen som skriver detta. Givetvis är det med tysk ankring men han var i princip samtida så något underlag finns nog. Och sedan har vi väl den kända berättelsen om alvblotet (i Hov nära Edsvära?) - kan inte kolla nu men det var väl t.o.m. på 1200-talet? Det hindrar ju inte alls att gravskicket var med kristna förtecken.
Hierarkier finns på många plan - vad jag menar är att någon utpräglad kungamakt som styrde de administrativa indelningarna, rättsväsendet (var annars finns lagmän omnämnda?) m.m. inte tycks ha funnits som i Mälardalen & Östergötland. Se främst s 3-5 och 44-45 i https://www.dropbox.com/s/4iy6yz33pgdee ... d.pdf?dl=0

[Daler]

Det kära trätoaämnet om svear och riksbildningen.
Dick Harrison i SvD: https://www.svd.se/inga-bevis-for-stort ... ristnandet

[Yngwe]

Dicks stora misstag här är ju att han framför två ytterligheter som enda alternativ. Å ena sidan den tydliga nationalstaten, och å andra sidan en vag term för ett folk norr om danerna. Men det måste ju finnas en uppsjö alternativ däremellan och man måste nog först göra sig omaket att försöka definiera vad ett rike är. Är det nödvändigtvis en nationalstat?

[ingrid]

Det kära trätoaämnet om svear och riksbildningen.
Dick Harrison i SvD: https://www.svd.se/inga-bevis-for-stort ... ristnandet

Tack för tipset!

[Kungsune]

Ja, precis. Att flera olika kungar dessutom alla kan ha identifierats eller identifierat sig själva som svenska kungar samtidigt är ju en variant som Thomas drivit. Tror faktiskt att det ligger mycket i det. Det är många många frågor som nödvändigtvis måste besvaras innan man kan välja rätt metodik. Vi vet inte vad för typ av styresskick vi kan förvänta i de olika regionerna. Det kan ha varierat regionalt alltså. Vi vet inte hur relationen sett ut mellan dessa. Har ex Västgötar, Östgötar och Upplänningar haft var sin kung som varit helt oavhängiga eller har det funnits en inbördes hackordning som byggt på tradition likt i Snorres texter? Vad ligger i begreppet Uppsalakung? Är det relaterat till en specifik ort eller ett funktionsnamn?
Sedan har vi problematiken kring synkretism och kronologi både kring namn, händelser och historieskrivning. Hur mycket handlar om vilken position betraktaren befinner sig på? Många emotsägelser i källorna handlar ju om att man ser på svearna från olika positioner både vad gäller egennytta, förförståelse och kontaktmedel. Är källan skriven av någon som har en offerroll efter en vikingaattack så kan man ju föreställa sig att den fokuserar på "sjörövarkungar". Dvs fokus på vad "svear" är skulle i en sådan situation bli just sjörövare (vikingar). Forskare tenderar då att söka svear där det finns goda sjöförbindelser. Dvs kustområden. Det ger ju en väldig snedvridning av begreppet om huvudparten av de styrande som tillhör den etablerade makten i landet i själva verket är odalbönder i fullåkersland. Adam av Bremen ex kommer från de tyska sfären där odalmakt är basen för kejsarmakt. Inte konstigt att han fokuserar på götarna som de som regerar bland sveonerna. Det är ju bland dem de påvisbara kameralt uppbyggda tingen som dömer kungar finns. Det blir ju samtidigt en snedvridning om de riktiga sveakungarna egentligen var sjöfarande plundrarkungar.

[Carl Thomas]

Vi har få källor. Men - några källor av de vi har berättar om upp till tre samtida kungar. Den äldsta källan är Hvita Ansgarii och rör 800 talet. Varför är det så svårt att ta till sig?

Blotsven och Inge den äldre var två parallella kungar - och i princip varenda Kung fram till ca 1260 hade en "Medregent" som titulerades Kung - vilket kommer från Sveaakolans historiebeskrivning där det bara fanns en enda Kung från 500 taket och framåt - men Sveaakolan visste att det fanns parallella kungar så dessa måste förklaras. Man valde att kalla dem medregenter.

Landkungar/Landskapskungar nämns ofta i sagorna, liksom Näskungar (som Sveaakolan förklarade vara kungar med en borg placerad på ett näs).

Dick H beskeiver dagens synsätt på ett bra sätt i länken ovan. Så ser historikerna på vår historia idag. Från små hövdingadömen som ofta bestod av en ätt, blev det allt större hövdingadömen när de slogs ihop och så småningom benämndes de Land och styrdes av Landkungar, (ca 15 st).

Landen skogs ihop, eller byggde en Union, och i slutändan fanns två områden som styrdes av var sin kung - och dessa slogs ihop till ett rike ca 1260 under 1 kung. Ungefär så beskriver källor och sagor vår historia + att vi styrdes av Tingen fram till Gustav Vasa genom majoritetsbeslut av de fria männen - och att kvinnor som ägde mark röstade som fri man på Tingen.

Efter 1260 finns inga "medregenter".

I vår första landslag (1430 taket) var det mycket viktigt att informera alla om att det bara finns 1 kung i Riket.

Thomas

[Yngwe]

Måste protestera mot bilden av en massa små kungadömen med varsin kung som styr. Det finns inget som helst stöd för något sådant skick. Och ingen nämner någonsin med ett ord en kung över Värend eller Närke eller ens Gotland. Folklanden styrs på annat vis! Vi har ganska goda källor som visar att landen styrs kollektivt, och förmodligen med en tyngdpunkt bland aristokratin. Folkligt förankrat stormannastyre skulle man kanske kunna kalla det. Kungatiteln var en funktion, säkert betydande, men innebar inget regerande över land och rike, folk och fä.

Därför blir det helt galet att leta efter enheten Svernas land/rike förklaring i hur en kung skulle kunna styra och bland bevis på detta och där missar Dick H grovt tycker jag.

[Carl Thomas]

sagor är alltid tveksamma, I yngglingasagan räknas en mängd kungar upp med namn och i vilket land de var Kungar. Det är Snorre som skriver och han fick dessa uppgifter troligen när han besökte VG 1219.

Hvita Ansgari berätta om tre samtida Kungar- men inte var de var kungar någonstans. Vi ha en massa sagor och en del källor om Kungar. bland annat VG kungalängd, Herrevards sagans Kungalängd.

Gotland hade ingen Kung, så lånt vet vi. Vi ha få källor. Några få berättar om Kungar. du kan knappast kräva att vi skall ha en källa på just Värend Yngwe...

Som du vet tro jag även att Unionskungar ha funnits.

Ok, Gotland vet vi hade ingen kung, det öppnar för att det kan ha sett ut så på andra platser och i andra land, det håller jag med om - och har aldrig varit motståndare till. Kungar lydde under Tingen, avlönas av Tingen och de var högst troligt tjänstemän unde tinget. De valdes på Tinget och Tinget kunde vräka dem från Kungamakten.

Tinget är det viktig beslutsfattande organet i varje Land. Det fanns även häradsting, troligen häradshövding samt även by-ting. Lagen styrde genom majoritetsbeslut av de fria männen.

Efter 1260 har kungarna större makt - men han var dömd att följa varje enskild landskapslag - och så var det ända in på 1400 talet.

Thomas