Västergötlands tidiga medeltid

[Valdemar]

Bra tankar. Det är verkligen slående hur nära de ligger varandra. Med finast menar jag i inprincip en kombination av högstatusfynd och gravar samt namnet, enligt Fabechs modell.

Bona är en blandning av gårdstyper enligt ovan:

Vad och Gudhem har gett namn åt varsitt Härad och ligger centralt i dessa. De har CPIer (centralplatsindikationer)av högsta rang.
SKalunda och Hullsjö har höga CPI men har inte gett namn åt Härad.
ÖKull ligger mellan Varnhem och Järnsyssla/Götala som båda har mycket högre CPI.

De gårdar som historiskt har starkast koppling till kungamakten är inte Bo gårdar:
Levene
Husaby-SKara
Varnhem

Om vi utgår från att Husaby och Skara är någon form av huvudpunkt från 1000-talet så lämnar jag den så länge.

Då ser vi att Long är ett annex till Levene och Ökull till Varnhem. Frågan är då varför Gudhem är en Bo-UÖ gård? Denna gård har allt man kan tänka sig av CPI, kloster och kungliga kopplingar.

Finns det nåt mönster här?

[Kungsune]

Bra beskrivning av orterna Valdemar.
Gudhem är ju lite udda även med tanke på att större frälseborgar (eller frälsegods generellt) inte finns på samma sätt som i övriga västgötska centralbygder. De ligger tätt runt om (framför allt n-s-v). Finns en Karta i Samuelssons bok Aristokrat eller förädlad bonde? 1993:52 som tydliggör detta märkliga förhållande. Funderar på om Gudhems härad haft en alldeles speciell ställning?

[Carl Thomas]

Runt Ekornavallen fanns ingen som helst bebyggelse under tusentals år. Kan det vara så runt betydelsefulla religiösa platser?

Thomas

[Valdemar]

Gudhem och Falbyggden är en av Nordens absolut rikaste bygder under romersk järnålder och folkvandringstid. Utifrån skriften "the Gudme Phenomena" kan byggden ses som en sakral huvudbyggd av samma sort som Gudme i Danmark. Sagorna talar om 100 gudabilder i Gudhem.

Är detta Västgötarnas förkristna "Uppsala" så kanske detta ligger kvar på något sätt efter kristnandet. Var Gudhems möjliga tempel med lundar och nekropoler ett ansvar för hela landskapet?

[Kungsune]

Ja, det finns så mycket i platsnamnen runt Gudhem också. Inte bara Uppsala utan även Stora och Lilla Lunden, Hovet, Odens källa, Friggeråker, Högehall mm. Egino blev förärad med ärkesätet. En av hans stora gärningar var enligt Adam att han var i Västergötland och förstörde hedniska gudabilder. Om ett asahov överlevt i Gudhem så sent som 1000-talets första år så betyder det nog att det haft betydelse även utanför Västergötland med tanke på hur bilden av kristnandet ser ut.

[Yngwe]

Andreas (och andra)
Vore intressant med dina tankar kring bona med avseend e på:

Varför ligger de så koncentrerat(Hullsjö, Ås, Long exempelvis). Säger detta något om funktion eller styrning?

Varför är det ibland inte den "finaste" gården som är bot? Exempelvis borde Varnhem och inte Ökull vara Bo, varför Long och inte Levene?

Bra frågeställning. Första passar jag på så länge, den kräver nog mycket gloende på kartan med fakta i bakhuvet.

Andra däremot är enklare att knyta ihop med vad som framkommit redan här i tråden. I lagtexterna verkar bönderna vara själva basen för lagen, det är deras rätt och skyldigheter som regleras och slutsatsen är att Västergötland är det som populärt kallas en bonderepublik. Jag vet att det i vissa kretsar anses som glorifiering av historien och så vidare, men jag har faktiskt inga problem med att se en väl organiserad bondegemenskap som grund för samhället. Deras centralplatser präglas inte av elit-attribut utan handlar förmodligen om mer praktiska saker som kommunikationer, gemenskap och säkerhet. Kult har säkert också bidragit i viss mån. I "Bonderepubliken" har det givetvis funnits sådana som stuckit ut, som av en eller annan anledning höjt sig till elitstatus. Deras status har dock inte kunnat flytta tyngdpunkten i bygden, förmodligen för att traditionen tillsammans med den praktiska nyttan vägt tyngre. Det har krävts ett traditionsbrott för att upphäva detta,

Just i fallet Varnhem blir det nog väldigt speciellt dessutom då kyrkan tar över kontrollen där redan i en tid då kyrkan och det organiserade samhället var skilda saker. Så även om Varnhem blir en högst central plats så är den lokala organisationen en helt annan sfär.

[Kungsune]

Man kan också se det som att republik vs monarki är en ständig flytande kamp där yttre faktorer påverkar riktningen i högsta grad. Ex krig leder till diktatorskap. Den reella situationen generellt landar kanske mellan oligarki och plutokrati. Dvs en snäv elit av västgötska storbönder utgör fonden för tingets ledare och urvalet av kungar och jarlar. Deras makt baseras på släktskap och förmögenhet.

Deras centralplatser präglas inte av elit-attribut

Tänker du på manifestering i landskapsbilden? Gravhögar?
Jag tror att centraliteten för bondegemenskapen politiskt administrativt "bona" ska ses vid sidan av
centralplatser för underliggande maktstruktur. I något fall sammanfaller bon med centrala privatgods vilket kan indikera någon historisk uppgörelse som vi inte känner till. Dvs jag är enig med dig om du menar just de administrativa centralplatserna. Elitpräglade centralplatser finns ju samtidigt. Enär dessa med några få undantag aldrig blivit undersökta så är det svårt att veta i vilken utsträckning man kan dra några generella slutsatser. Jämför man spridningskartor på romanska gravmonument, runstenar, tidiga stormansborgar, guldfynd, sakrala ortnamn, bördighet, kyrktäthet mm så får man några platser såsom Valdemar var inne på, där närheten av denna snäva elitgrupp verkar ha sin hemvist. Alla historiska källor indikerar släktskap som en viktig faktor. Maktens personer defineras ständigt med hänvisning till släktskap och ort. Frälsets fundamentalt genomträngande närvaro i Västgötska kyrkor i form av epitafier och påkostade gravhällar, donationsbrev osv talar sitt tydliga språk.

[AndreasOx]

Jag studerade huvudgårdarna noggrant men fick inte fram mer än vad som står på sidan 31. Utöver vad som skrivits i tidigare inlägg att både Vartofta och Ökull nog haft kyrkor. Samt att Long, förutom att både Als härad och Finnestorp hörde dit, uppenbarligen var Bjälboättens maktbas. Birger jarl dog faktiskt där, fascinerande med tanke på Östergötland och Stockholm. Om det ska grävas någonstans är det i Long.
Jag tror också att det funnits minst tre någorlunda jämbördiga maktstrukturer: storbönder, kung/jarl och kyrka. Bonas huvudgårdar tycks ha åsidosatts under 1200-talet, förutom Gudhem med sitt kloster.
Uppenbart är också att Skalunda, Ås och Hullsjö varit orienterade mot Vänern/Dalsland/Göta älv och övriga bon behärskat den inre centralbygden med expansion söderut och norrut. Att Skara hörde till Ås funderade jag mycket på men fick inte till någon bärkraftig teori.

[AndreasOx]

Upptäckte att Viste härad (med Levene) hamnat i fel bo på bo-kartan. Ny länk:
https://www.dropbox.com/s/4iy6yz33pgdee ... d.pdf?dl=0
Long:s särställning visas även av att Long var det enda bo som var delat i tredingar.
Intressant är att Levene och Long tillhörde olika bon. Ett indicium på de olika maktsfärerna där Levene hörde till den kungliga och Long till storbönderna. Möjligt är att lagman Eskil fick tillgång till Long när han blev lagman och sedan lyckades privatisera egendomen.
I Vidhemsprästens lagmanslängd står det i delen om Eskil: "Oc iuir allä löte styrkti han wästgötä oc þerra hofðengiä." Finns de västgötska hövdingarna omnämnda i övrigt?

[Valdemar]

Bra diskussion med nya kunskaper! Sen är frågan om Skara som kanske har en utgångspunkt i Husaby. Intill ligger Jarlens Syssla - Järnsyssla. Är det två konkurrerande ätter i Varnhem och Levene som bestämmer sig för en gemensam kompromiss i etableringen av Skara och Järnsyssla. Vid dess etablering ser Levene ut sitta i förarsätet(Röde och Stenkil). Vilka satt då i Varnhem? Man kan utifrån bona dela Västergötland från norr till söder med 4 bon längs Redvägen med Varnhem i mitten och 4 bon i väster med Levene som bas?