Birkas smutsiga hemlighet

[Kungsune]

Du drar för höga växlar Yngwe. Urbaniseringsprocessen består av olika delar men slaveriet är en väsentlig del under antiken. Eller kanske hellre en förklaring att just de antika städerna blev så stora. Det fanns fria hantverkare i de antika städerna. Dock var de ständigt i konkurrens av verkstäder som kunde hålla sig med ex krigsfångar. Rena slavghetton fanns som skulle kunna förklara hur det ser ut på Birka. Det är manufakturområden som ex Kerameikos i Athen eller Subura i Rom. Många verkstäder var rena fängelser som kontrollerades av en vilicus (förvaltare). Butiks/verkstadsägarna bodde själva inte i dessa kvarter. Även på landsbygden kan du se ett liknande mönster. Jordbruksslavarna i lägsta rang inhystes i baracker (ergastula) som i regel var bevakade. Romerska källor som Cato eller Columella beskriver ingående situationen. Man får betänka att den som hade intresse av produktionseffektivisering var förvaltaren eller ägaren. Dessa var ofta själva fria hantverkare eller bönder som kunde ha varit av slavhärkomst. Deras innovationer omsattes i slavarbetskraft om sådan fanns att tillgå. Så snart en syssla blev slavgöra så stannade förmodligen den arbetsbesparande effektiviseringsivern av men kvantiteten och specialiseringen ökade. Den jordägande klassen (medborgarna) kunde ägna sig åt politik och militaria. Dvs interna stridigheter och plundring av omvärlden. Det är frestande att tänka sig att vi mot slutet av järnåldern i likande anda har en jordbunden elit i Skandinavien som ägnar sig åt att dryfta dispyter på tingen och lura sina arvtagare att åka på plundringståg. Allt möjligt tack vare friställning från produktionsvedermödorna. Endast möjlig för ett exklusivt antal ätter tack vare produktionsslavar som ffa fångats i strid vid just plundringståg. Plundringstågen förser då basen med arbetskraft och bygger kontaktnät, ger utövarna makt och ställning (ex i tinget). Kanske är det som vi kallar för centralplatser spåren efter en sådan aristokrati?

[Yngwe]

Men inte ens Keramikos var ett inhägnat och bevakat slavläger väl?

[Kungsune]

Nja, var det inte?
Du hade vakter på en av världens största stadsmurar som löpte rakt igenom Kerameikos och särskilda hus som du stängde in dem i. Även flera kvarter var invallade av murverk.

I Birkafallet behöver du inte oroa dig för besök av avancerade Persiska arméer. Utan kan koncentrera dig på att hägna in slavarna med resurser. Kanske vissa fornborgar rent utav kan förstås ur detta perspektiv.
Vi har ju en rad bosättningar runt om i landet med ett kluster av grophus som ligger i anslutning till vanliga långhus. Vet att många är inne på att dessa grophus kan vara trälarnas uppehåll.

[Yngwe]

Med tanke på att i Keramikos fanns byggnader och utrymmen för festligheter, och dessutom en stor begravningsplats använd även av de bemedlade, så nä, det är inte ett rent slavläger, Det är betydligt enklare att förklara som en stadsdel med omfattande produktion, vilket till del, (mer eller mindre betydande) utfördes av ofria,

Dilemmat är fortfarande att du sätter likhetstecken mellan de ofria arbetare som omnämns i källorna och "kedjade" slavar, när det i själva verket fanns ett antal grader av slaveri varav vissa som påpekat tangerar en svensk dräng, och definitivt skulle omfatta en indelt soldat.


Sen liknar ju inte Birka alls Keramikos, möjligtvis ett isolerat område i Keramikos, men då helt utan Keramikis kontext. Omgivningen är fundamentalt olik.


Och fortfarande är det ingen som förklarar vad som antyder att Birka var slavläger. Inget av de som framförts antyder ju egentligen det, fast det påstås så. Här krävs förklaring!

[Kungsune]

Dilemmat är fortfarande att du sätter likhetstecken mellan de ofria arbetare som omnämns i källorna och "kedjade" slavar, när det i själva verket fanns ett antal grader av slaveri varav vissa som påpekat tangerar en svensk dräng, och definitivt skulle omfatta en indelt soldat.

Exakt var har jag gjort det? Tvärt om har jag flera gånger påtalat skillnaden!
Jag förstår inte vad du avser.
ex. Kungsune skrev

De bästa arkitekterna i Rom var slavar. Manufakturledare kunde vara slavar. Arbetsledare som övervakade andra slavar var ofta slavar. Slaveriet handlade mest om att man var rättslös och i händerna på en annan person. Hur det sedan påverkade ditt liv var väsensskilt mellan olika grupper. De som hade det sämst var som regel krigsfångar.

Antikens samhällen var totalt avhängiga av slaveriet. Det kommer man inte runt.

Jag har heller inte påstått att Birka ser ut som Kerameikos. Det var du som efterfrågade exempel på särskilda slavdistrikt i antika städer som skulle kunna stå som föregångare och jag framkastade de mest kända. Hur den övergripande byggplanen ser ut för dessa tycker jag är helt ointressant. Strukturerna finns där och Subura och Kerameikos var så stora och innehöll helt andra byggnadstyper än vi har här. Där fanns slavbostäder som var byggda som fängelser varför de stora inhägnader du eftersöker helt enkelt vore meningslösa. Dessutom har du i Rom och Grekland en hel pyramid av slavar av olika rang som håller varann i schack. Endast högst upp finns fria. Här i Skandinavien och Birka i synnerhet har säkerligen nivåerna varit betydligt färre. Som sagt är det som regel krigsfångar som man fruktar som man behandlar med att kedja. Dvs ffa vuxna män. Det är ju förmodligen denna kategori som dessutom behöver vaktas och som dessutom kunde komma ifråga för ett verkstadsläger. Skillnaden är ju då att dessa i Rom och Grekland kunde hållas inlåsta i rejäla byggnader.

Och fortfarande är det ingen som förklarar vad som antyder att Birka var slavläger. Inget av de som framförts antyder ju egentligen det, fast det påstås så. Här krävs förklaring!

Jo, självklart vill man ha det. Är det inte därför dessa spekulationer tagit fart?
Det som antyder är ju:

-empirin om slavläger i de antika städerna(föregångarna). I ex Subura fanns rena straffläger som var instängda.

-frisisk keramik (satt i kontext med Charlemagne och Dorstadt)

-orientaliskt handelsutbyte

-fynd av fängsel

-fynd av människoben i avfallslager

-små hus och vekstadsområden tydligt avskilda från välmående bosättningar i långhus

Absolut inte några bevis men tillräckligt för att man ska bli intresserad och konfunderad och inse att den traditionella bilden brister rejält.

[Yngwe]

Kungsune


Jag tycker du gör det när du som jag uppfattar det tar den i programmet framförda tesen i försvar. Jag kan ha missuppfattat dig där, i så fall är det ingen sak.


Sen är det väl så att i antiken var "den vanlige mannen" en ofri, eller slav om man vill översätta det så. Graden av tvång måste ses i samband med att slavarna i många fall bodde och levde med sina ägare i öppna hushåll, omfattades av lagens skydd, kunde äga och ärva egendom osv. Det är det omfattande slaveriet som skall stå som referens för antikens utbredda slaveri.


Så till antydningarna

Birka i jämförelse med slavläger. proportionerna är inte alls överensstämmande då Birkas produktion är betydligt lägre, samtidigt som ytan innan för vallen är förhållandevis stor vilket gör den svårbevakad.

Frisisk keramik: förutsätter inte alls slavarbete, antyder bara frisisk närvaro eller kontaktyta.

Orientaliskt handelsutbyte : direkt motsägande, varför skulle tecken på detta samlas i ett slavläger?

Fynd av fängsel: antyder att några hållits fängslade, inte att alla gjort det. Fynden är inte särskilt många.

Fynd av människoben i avfallslager : kräver ytterligare förklaring, slängdes slavar på sophögen? Källa?

Små hus avskilda : Fullkomligt logiskt för en nedsmutsande verksamhet, också normalt i ett stratifierat samhälle.


Jag vill mena att dessa inte ens antyder något slavläger, och att tesen om ett sådant har helt annat ursprung än från det arkeologiska materialet...

[Kungsune]

Exakt vad och vilka grader man kan ha haft i Birka är omöjligt att veta. Jag tycker med den förförståelse jag personligen har av många års studier av järnålderssamhällen att det finns fog att väcka frågorna.
Vi "vet" att slaveriet var en etablerad faktor i Frankerriket. Frisisk keramik kan vara en pusselbit till varför handelsplatser dyker upp i Skandinavien under just den tidshorizont som de gör. Dessa handelsplatser trotsar i bebyggelseteknik alla de lokala traditionerna. Varför det väcker frågor om specialisering. Att överhuvudtaget påträffa något fängsel i en så begränsad ort som använts under så kort tid är ju helt barockt i mina ögon. Det betyder att det finns mer.. Dessutom fynd av människoben jämte slaktavfall. Påminner om romerska kontexter kring fortifikationer. Samman med den i programmet lyfta frågan kring dispositionen av bebyggelsen så får man verkligen fråga sig vad det här är. Det betyder inte nödvändigtvis att alla slavar satt fastkedjade vid en verkstadsbänk. Bara att tänka sig någon som behövt kedjas ger ju tankar på vad för sorts strukturer som rådde i Birkas verkstadsområde.

Små hus avskilda : Fullkomligt logiskt för en nedsmutsande verksamhet, också normalt i ett stratifierat samhälle.

Just det men det är ju knappast samhällseliten som bebott dem utan snarare en förslavad del av samhället som kanske inte var bunden av kedjor men väl av andra skäl. Det är ju samma sorts strukturskillnader men med skillnaden att vi här har hittat spår av just mekanisk rörelsebegränsning.
Här har vi alltså ett nedsmutsat avskilt område där vi hittat människoben bland avfall och halsjärn. Inte bara stratifierat ekonomiskt med andra ord.

Orientaliskt handelsutbyte : direkt motsägande, varför skulle tecken på detta samlas i ett slavläger?

Trafficking? Det stärker bilden av vikingarnas östfärder och passar med bilden av persiska silvermynt. Ett utbyte mellan två olika sorters slavekonomier.

[Yngwe]

Om man handlar med slavar, precis som med andra varor, i Birka så är förekomsten av fängsel fullt naturligt. Och att en handels- och produktionsplats bebyggelsemönster avviker från den omgivande bebyggelsens mönster är närmast självklart. Människoben i avfall kan ju bero på vad som helst och samhällseliten har sällan direkt sysslat med tillverkning. Så nej, detta antyder ingenting i stil med det som sagts. Visst, de skulle förekomma i en sådan verklighet också, men inte på något sätt bara där. Slavarbetsläger är ingen logisk slutsats av fynden.

Om man antar att det är ett slavläger så uppstår en mängd frågor. Hur blir det lönsamt om förhållandena ska vara så pass bra att hantverksskicklighet kan frodas samtidigt som slavarna ska bevakas dygnet runt. Varför finns inte ett sådant läger på en plats där tillgång till bränsle, råmaterial och dylikt är mycket bättre? Hur kommer det sig att det finns en omfattande begravningsplats just där om samhället befolkas av slavar?


Inte minst måste man besvara frågan varför det inte skulle röra sig om en vanlig "stad" när vi vet att städer ofta består av många små byggnader, omfattande avfall efter omfattande produktion, och inte sällan avskiljda från omvärlden med vall eller dike eller liknande?

Nä, ambition är bra, och man ska visst försöka omtolka, men det finns gränser för hur långt man ska driva det hela. Det hela handlar om en slav-wurm som går genom facket. Det säljer bra för folk vill så gärna förfasas.Uppmärksamhet som ger pengar..... Men det bygger på en skev bild på slaveriet med ovilja att se att såväl Rasken som Krösamaja med den måttstocken också var slavar...

[Carl Thomas]

Halsjärn och andra fängsel behöver inte automatiskt betyda slavar eller slavhandel - men det ör en av flera möjligheter. Det kan betyda förvar av brottslingar i väntan på tinget, m m.

Landskapslagarna berättar att vi hade trälar. Trälar beskrivs även i sagorna. Trälar var vårt eget namn på - troligen slavar. Men - vi saknar egna källor om trälar. Landskapslagarna är de enda källor vi har.

Jag återkommer till att vi har en helt egen kultur som inte påverkats av andra kulturer nämnvärt. Vi bör därmed kunna diakutera helt annorlunda synsätt till trälar. Vi vet att deras värde var lägre jämfört med fria män - vi vet också att de kunde stå högre på samhällsstegen än fria män.

En fråga i allt detta är naturligtvis hur länge vi har haft trälar. Var trälar något som kom utifrån under järnåldern - eller har vi haft trälar redan under beonsåldern? Har vi en egen kultur och ett get synsätt på trälar - eller lärde vi oss att använda trälar i oxh med att vår kontakt med övriga Europa uppstod.

Har vi hittat halsjärn av brons?

Thomas

[Ättelägg]

Birkas smutsiga hemlighet är en rubrik i tiden och även debatten här, allt kanske inte var så PK i forna tider. Människans komplexitet är mkt större än dagens ideologier, vi kan se hur man "frivilligt" går i träldom utifrån skäl som vi idag inte skulle förstå. Att bli fredlös var det forna nordens högsta straff vilket pekar på omständigheter som vi idag inte greppar. Vi har Helgö där produktion före birka pågår, den stora långhuset med avdelningar i Vendel som har tolkats som möjlig förvaring för stordrift av slavar på en gård som dessutom skiljer sig åt på så vis att man funderar på riktad hästavel. Vi kan inte spika fast sanningar utom allt tvivel (vilket ingen människa kan överhuvudtaget om inte möjigen ...) men vi är pliktade att försöka förstå, skapa sannolika bilder av en trolig verklighet som av naturen får basera sig på olika forskningsfält. Helt enkelt, hypoteser. Den hypotes som förklarar mest blir den starkaste men kan naturligtvis kastas omkull av nya fakta med följande nya hypoteser. Det farliga är att fastna för en favorit hypotes att allt annat måste motbevisas in absurdum vilket ofta sker. Motståndet hämtar inte sin energi från sunt vetenskapligt håll utan från ideologi och tro. Detta gör humanistiska forskningsfält tacksamma mål för kverulanter då mycket bygger på sannolikheter och inte statiska kvalitativa faktum som inte går att rucka på (vilket är en absurdum även för kvantitativ forskning). Så, vad ser vi, en liten yta på en ö med tät hantverksmässig produktion med sannolik sanitära problem omgiven av en vall och med större bostäder utanför och en sk garnison, även den utanför. Den närmsta grannön utgörs av en komplex högre status miljö. Tja, en hypotes är slavar.