Båtgraven i Augerum, Blekinge

[anganatyr]

Här är Anna Lihammers Det centrala landskapet och hennes syn på båtgraven.
https://www.yumpu.com/sv/document/view/ ... -uppakra/7

[anganatyr]

Här är ytterligare några detaljer från kvinnans klädedräkt.

nålar augerumsbåtgraven.jpg (22.96 KiB) Visad 5269 gånger

Spänne augerumsbåtgraven.jpg (18.27 KiB) Visad 5269 gånger

[anganatyr]

Här är en rekonstruktion av klädedräkten till kvinnan i graven.

Augerumskvinnan.JPG (2.57 MiB) Visad 5268 gånger

Augerumkvinnans klädedräkt.JPG (2.54 MiB) Visad 5268 gånger

[MrB]

En måhända äldre och kanske helt felaktig tolkning av båtgravarna i Mälardalen är att båtgravar i ett mer distinkt område kan upplevas som mer manliga medans andra i ett annat mer distinkt område kan upplevas som mer kvinnliga.
Jag är säkert helt fel ute och borde nog inte spinna vidare på eventuellt förlegade teorier, men båtgraven i Augerum känns väl mer kvinnlig och fynden i Vång mer manliga.
Någon som lyft fram detta?
(Om det nu ens är värt att lyfta fram och on det nu ens stämmer).

[anganatyr]

Båtgravarna i Gamla Uppsala består av både manliga och kvinnliga båtgravar. Samma blandning är det i Tuna i Alsike. Vad det gäller Augerum så är endast en grav utgrävd på platsen, så det är svårt att säga något. Men ortnamnet Augerum anses betyda Åkes gård/Åkes ställe, så redan där försvinner kvinnligheten.

Sen förstår jag inte riktigt varför du vill göra Vång manligt? Det får du gärna utveckla.

[MrB]

Det undrar jag med.
Jag såg några lans- och pilspetsar, "manliga" metallmasker och drog en alltför förhastad slutsats.
Då jag inte har något alls som backar upp min ovan utslängda hypotes tycker jag vi glömmer den.
(Den var kass hela vägen från början till slut).

Jag byter helt fokus och frågar istället om du har några tips om något arbete som har Blekinges åar och dalar i fokus ur ett arkeologiskt-historiskt perspektiv.

[Bäckahästen]

Det var några år sedan jag läste boken, men vad jag kommer ihåg så tog Magnus Edekling upp ämnet i "När blev Blekinge danskt?".

[anganatyr]

Det undrar jag med.
Jag såg några lans- och pilspetsar, "manliga" metallmasker och drog en alltför förhastad slutsats.
Då jag inte har något alls som backar upp min ovan utslängda hypotes tycker jag vi glömmer den.
(Den var kass hela vägen från början till slut).

Jag byter helt fokus och frågar istället om du har några tips om något arbete som har Blekinges åar och dalar i fokus ur ett arkeologiskt-historiskt perspektiv.

Jag kommer på rak arm inte på någon som bara behandlar åarna. Däremot nämns det i flera böcker (tex Blekingeböckerna och en del övergripande verk om Blekinges historia) som tar upp vattenvägarna. Generellt kan man säga att alla Blekinges ådalar går i syd-nordlig riktning. Det gjorde det väldigt svårt att färdas i öst-västlig riktning på land i Blekinge under forntiden (det blir väldigt mycket upp och ner med brant och svåra backar). I öst-västlig riktning användes mest båt längs kusten. Lägg därtill att Värend inte har någon kust, så för att föra ut sina varor blir det att transportera dem genom Blekinge. Under historiens lopp har flera bondefreder mellan Värends och Blekinges bönder upprättats trots att Sverige (Värend) och Danmark (Blekinge) varit i krig med varandra. Ronneby har ibland kallats Värends hamn av en del historiker.

[Yngwe]

Jag kan bara referera till mitt eget arbete, opublicerat. Det tar sitt ursprung i en "kartläggning" av Småland för ett antal år sedan. Denna kartläggning utökades sen med Blekinge efter att ha läst Edeklings bok (mycket läsvärd!) och haft en korrenspondens med honom om lite frågetecken som jag hade då.

Arbetet är egentligen inte särskilt komplicerat, medeltida sockenkyrkor är plottade i karta, tillsammans med olika lager av fornlämningar (Gravfält, fornborgar m.m.), och ger på så vis en hyfsad bild av bebyggelsens utbredning.

Det som är mycket tydligt med Blekinge är att det är en utpräglad kustbebyggelse. I stort sett alla plottade objekt ligger inom en mil från kusten, men samtidigt har få objekt en direkt kontakt med kusten. Anmärkningsvärt (?) är att de stora åarna inte framträder som tydliga kärnbygder. Kommer man mer än en mil norr om kustlinjen så är det helt tomt på såväl sockenkyrkor som gravfält, även längs de stora åarna. Tomrummet sträcker sig mer än 3 mil innan motsvarande objekt dyker upp i Värend. Som jämförelse så visar Möre upp en mycket lik bild. Det är ingen typisk bild för övriga Sverige, där man mycket tydligt kan se att "objekten" följer de större vattendragen in i landet. För Möre kan man förklara det med att där saknas större vattendrag, men det gäller inte för Blekinge.

Så Mr B, tittar man på Blekinges åar ur ett arkeologiskt perspektiv så kan det nog ge en underlag för en hel del funderingar, men då genom att visa anmärkningsvärt lite....

[Ättelägg]

Yngwe,
intressant iakttagelse, funderar om du har några tankar om fenomenet, varför så kustnära och inte utmed dalarna norrut? Kan vi tänka oss att det var en så särpräglad kultur att de inte tog sig an jordbruksmöjligheterna (verkar inte troligt) eller kan man tänka sig någon form av osäkerhet, hot