Röse - hjälp med datering!

[Bäckahästen]

Intressant tråd!

[Lima]

Tack Mycket intressant läsning och en del att fundera över.
För att krångla till det lite , kan ni se någon anledning till att bedöma det som något helt annat, ett odlingsröse tillexempel?

[Bäckahästen]

Finns det verkligen odlingsrösen med ett sådant hål i toppen? Jag har sett många odlingsrösen genom åren. Jag har sett stora, små, runda, fyrkantiga mm. Men jag har aldrig sett ett odlingsröse med ett sådant hål på toppen. Det är det bästa stället att lägga stenen på. Om du misstänker att det är ett odlingsröse, kan det inte i så fall ha varit ett gravröse först och sedan har bönderna genom tiderna fyllt på med sten från åkrarna?

Men jag är inte arkeolog utan detta är bara mitt fritidsintresse. Det bästa vore nog om du fick svar av någon av dem som verkar som arkeologer här på forumet, som tex Leif. Han har gett mig riktigt bra svar på mina frågor.

[Lima]

Nej, jag är nog inne på samma spår som ni andra och tror inte att det är något odlingsröse, anledningen till min ambivalens är att detta röse inte finns registrerat i fmis trots att det ligger fullt öppet invid en mindre väg. Det jag genast funderade på var ju om någon annan hade gjort en helt annan bedömning eller om det helt enkelt bara är förbisett.
Att jag just nu valt att titta närmre på det beror på att jag är ute och snokar efter underlag till min uppsats.

[anganatyr]

Så här är då den intressanta uppsatsen om Blekinges norra delar. Ett område som verkligen behöver belysas mer.
Blekinges skogsbygd - järnålder till medeltid
Det är en intressant uppsats och något som det behövs mer forskning kring. Blekinges norra delar är en vit fläck på kartan i många avseende vad det gäller vår forntid. Dåtidens bokskogar var inte lika ogenomträngliga som dagens granskog (som vissa forskare vill göra gällande). Flera bondefreder mellan Värend och Blekinges befolkning visar detta. Värend behövde en hamn för sina varor även under forntiden. Jag hoppas att hon fortsätter på detta spåret även i framtiden.

Däremot har hon missat de två stockbåtar som har hittats i Lyckebyåns övre vattensystem som stärker hennes hypotes. I uppsatsen finns inte heller med något om den senare forskningen om Blekinges tillhörighet till Danmark. Thomas Persson, "Blekinges dansktid", utgiven av Blekinge museum 2013, skriver följande om saken på sidan 5:

Tidpunkten för riksbildningen i Danmark är omdiskuterad. Det är uppenbarligen en lång och allt annat än lättolkad process, som tar sin början redan under vikingatiden men först under 1100-talet får fastare form. Ännu något senare, omkring år 1200, kan Blekinge ses som en egentlig del i det danska riket.

Detta stöder också hennes hypotes att skogen inte var en ogenomtränglig barriär, utan kontakterna skedde mest norrut från Blekinge. Det första säkra beviset för att Blekinge är danskt är i Kung Valdemars jordeboks i huvudstycket daterat till år 1231.

[Bäckahästen]

Glöm inte Magnus Edeklings bok "När blev Blekinge danskt?".

[heimlaga]

Gällande stora sentida odlingsrösen med "krater" så brukar kratern på de rösena som jag har sett ha en mer eller mindre tydlig ingång åt en sida och oftast en utgång på motsatt sida. Där drog hästen upp "steinslädan" eller drögen som sörlänningarna säger på röset och så lossade man stenen till båda sidorna varefter man körde ned på andra sidan.
Här ett ovanligt tydligt exempel från Lamabacka i Esse socken i Österbotten.

röse.JPG (205.99 KiB) Visad 4454 gånger

Jag är ingen arkeolog och vet ingenting om bronsåldersrösen men jag vet litet om gammaldags jordbruk.