Skandinaviskt Arkeologiforum

Som barn läste jag piratböcker från Västindien,spanska skepp fullastade med guld och silver kapades, kände till Morgan, kapten Blood Drake och de andra, och Piratstäder som Port Royal på Jamaica.
När jag började jobba på koggmuseet i Malmö lärde jag mig att det var lika livat med sjörövare i Skandinaviska farvatten, från vikingatid och tidigare fram till Napoleonskriget. Till och med Helsingörs borgmästare bjöd in en ökänd sjörövarkapten på middag under medeltiden.,
Men detta hör man lite om i böcker och film. Ingen bok lika berömd som Skattkamnmarön exempelvis.

Gissningsvis för att våra lokala sjörövare inte passar in lika väl i romantikens steroetyper.
Att stjäla kor i Replot eller plundra bönder på Kökar eller släcka fyren på Dagerort för att få vrak att plundra är inte lika romantiskt som att plundra guldlastade galeoner på tropiska hav.