Ska man diskutera slaveri och ofrihet får man nog först bekanta sig med de former av ofrihet som vi känner till.
Om vi tar en vanlig dräng från början på 1800-talet. är han ofri?
Ur kungl. maj:ts förnyade nådiga legostadga för husbönder och tjänstehjon; Given Stockholms slott den 23 november 1833.
Uppenbarligen är drängen inte fri under tjänsteåret.... Än värre för den som blev utskriven som indelt soldat, ofta helt ofrivilligt, han är synnerligen ofri utan för att vi för den skull talar om att slavsoldater byggde storhetstiden...10 § Tjänstehjon skall i sitt förhållande vara gudfruktigt, troget, flitigt, lydigt, nyktert och sedligt samt icke undandraga sig det arbete och de sysslor, husbonde skäligen föresätter. Är tjänstehjon försumligt, gensträvigt, eller oordentligt och låter det sig ej rättas, eller visar det sig otroget, okunnigt eller eljest odugligt i tjänsten, må det därifrån skiljas med förlust av hela lönen, samt erhålle sådant betyg det förtjänar; ersätte ock husbondens skada, där han därom vid domstol utförer.
52 § Aviker tjänstehjon ut tjänst förr, än tjänstetid ute eller det redo för sig gjort, have husbonde våld att hämta det åter, och blive tjänstehjon i tjänsten till flyttningsdag, samt miste halva lönen och gälde skadan.
Så hur ska vi se på historiens slavar av olika slag? Ska vi per automatik förknippa trälar med halsjärn och tvångsarbete under piskans hot? Är omnämnandet av trälar en inteckning som då stödjer den bild av ett slavarbetsläger som förmedlades i programmet? Och är smutsen man ser i arkeologin spår av en sådan verksamhet, eller bara av vanligt hantverk utfört av fria med sina ofria medhjälpare?
Sen är jag faktiskt lite nyfiken på vad för högkvalitativt arbete som utförs av kedjade slavar?
Tillägg
Observera orvalet i 52§, have husbonde våld att hämta det åter, Det är alltså tjänstehjonet, och just ett sådant ordval i äldre källor har ansetts påvisa att man inte såg på dessa som människor.... gällde det också då i 1800-talets Sverige?
