För tydlighetens skull.fileoscar skrev: ↑13 januari 2022, 14:00Jag ser nu att GW faktiskt har ett efternamn på Sibir Jarl. Enligt avsnitt 20 av handskriftsbilagan så heter han Sibir Fultarsón. Vilket rimmar väldigt väl med tolkningen av Karlevistenens prosadel om Sibbe den vise, Foldars son.
Om man googlar på namnet Fultar, Fultarsón eller Foldar så får man förstås inga relevanta träffar. Namnet förefaller okänt. Carl L. Thunberg menar i sin fylliga undersökning om slaget vid Fyrisvallarna att det sannolikt inte ens är ett personnamn:
“En viktig fråga rör ”namnet” ”Foldar”. Som omnämnts ovan är detta namn inte känt (som eventuellt
personnamn) från någon annan nordisk källa än (i sådana fall) Karlevistenen. Av denna och
en rad andra anledningar som nu ska diskuteras och problematiseras frågar sig föreliggande
undersökning om detta verkligen är att betrakta som ett personnamn. Olika förhållanden och
samband utpekar att så inte synes vara fallet. Ett antal aspekter kan anföras som underlag för
en sådan problematisering. Först och främst att ordet ”fold”/”foldar” (motsv) i fornnordiskt
språkbruk i en rent generell mening var ett annat ord för fjord, med betydelsen ”den breda
fjorden”. En sådan betydelse har enligt föreliggande undersöknings uppfattning alldeles
utmärkta egenskaper att utgöra poetisk omskrivning för såväl Östersjön som för ”havet” i
allmänhet. Denna aspekt kan således innebära att Karlevistenens prosatext talar om en ”foldars son”
i mening av den breda fjordens (el fjordarnas) son, därmed havets (el havens) son. Det kan vidare utpekas att detta begrepp “Foldar” omnämnes första gången (mig veterligen) i Tjodlofs av Hvin
Ynglingatal , vers 26, daterad till ca 800-talets slut/900. ”Fold” (el ”Foldar”) är även ett annat namn för Oslofjorden, bl a frekvent använt i fornvästnordisk litteratur som t ex Heimskringla. Namnet lever f ö även kvar i t ex fylkesnamnen Østfold och Vestfold.”
…………
“Enligt vad som har diskuterats och problematiserats finns således utrymme att kunna
mena att en ”Foldars son”, i meningen ”den breda fjordens son”, skulle kunna vara kommen
från (dåtida) danskt område från något som även skulle kunna liknas vid ”från fjällen invid
älvens strand”.
Trots vassa argument kan så klart Thunberg ha fel i sin hypotes om att Foldar inte är ett personnamn.
Men OM det skulle kunna konstateras att han har rätt i sin analys, ja då är indicierna starka för att GW:s "Sibir Fultarsón" är en ren konstruktion grundad på den gängse tolkningen av Karlevistenen (https://sv.wikipedia.org/wiki/Karlevistenen). Och i så fall finns skäl att se hela del 1 av GW som ett falsarium.
Om man letar efter svagheter i Thunbergs resonemang så skulle det kanske vara att graden av poetiska utsvävningar eller omskrivningar är klart mycket större i ett dróttkvaett än i prosadelen av en runinskription. Att “Foldars son” skulle avse just vad som anges - det vill säga att den hyllade är son till en person vid namn Foldar, Fuldar eller Fultar - borde därför ha större sannolikhetsgrad när den återfinns i prosadelen.
En iakttagelse som är lite förbryllande - och som skulle kunna tala till GW:s fördel - är att Sibir Fultarsón i GW skrivs med så kallad akut accent. Det är gjort inte bara i handskriftsbilagan utan även i Antoninas fragment (sid 351 i boken). I polsk text används sådan accent rätt friskt, men egennamn i övrigt verkar inte överförda på det sättet. Jämför till exempel GW:s alla varianter av Jomsborg som på isländska rätteligen stavas Jómsborg. Jag tolkar det som att det stod just “Sibir Fultarsón” i ett eventuellt original.
Om vi nu leker med tanken att GW är genuin och att det verkligen funnits en Sibir Fultarsón, så talar rätt mycket för att denne i så fall är islänning eller norrman. För inte används väl akut accent i danskan?
Det i sin tur skulle stämma med Thunbergs fundering om att den som åsyftas på Karlevistenen “....skulle kunna vara kommen från (dåtida) danskt område från något som även skulle kunna liknas vid ”från fjällen invid älvens strand”."
Men då har han alltså utgått från att Foldar/Fuldar/Fultar inte är ett existerande personnamn. Jag får bara ihop detta om man tror att runtexten avser ett sådant, men att detta namn i sin tur är taget utifrån personens omgivning, den norska fjällvärlden.
En komplikation för den som genom detta får en övertygelse om att Sibir Fultarsón verkligen har existerat och att det är han som hyllas på Karlavistenen, är förstås att det samtidigt innebär att det med hög grad av sannolikhet är Björn Ásbrandsen som är skalden bakom dróttkvaedet på denna sten. Och då är vi tillbaka till “bekymret” med att det han tar upp i sina skaldeverser inte rimmar med hur GW beskriver slaget vid Fyrisvallarna.