Gesta Wulinensis och Knopa m fl

[Historikus]

DR2: Āsfrīðr gærði kumbl þaun æft Sigtrygg, sun sinn ok Gnūpu.

DR4: Āsfrīðr gærði kumbl þausi, (dōttiR Ōðinkaurs), æft Sigtrygg (kunung), sun sinn ok Gnūpu. (GōrmR ræist rūnaR).
________________________________________

Som det ses er en del af teksten fuldstændig ens. Runolog Lisbeth Imer’s mening er, at navnet Asfrid på begge sten har en central placering – hun sætter sig selv i begivenhedernes centrum. På DR4 berettes lidt mere om Asfrid's ophav, hvor familierelationen »dōttiR Ōðinkaurs« i teksten omslutter Asfrids navn i runeskriften. Visuelt bliver hun knyttet til Odinkar.

Danske runologer daterer - med rimelig sikkerhed - begge runeindskrifter til perioden 935-950. Rune- og sprogtypologi peger på en datering før ca. 950. Der er ingenting, der indikerer, at den ene sten skulle være ældre end den anden. Lisbeth Imer skriver for øvrigt, at det er første gang ordet »kunung« er skrevet på en dansk runesten.

Argumentationen omkring det manglende ord »kunung« på DR2, tenderer til princippet ’argumentum e’ silentio’. En kildes tavshed kan normalt ikke anvendes som belæg. Der kan være mange årsager til en kildes tavshed.

[Visi]

Vad som är säkert är däremot att han inte haft någon karriärutveckling - såsom död och begraven - under tidsperioden mellan stenarna. Det fanns näppeligen heller någon som kunde höja honom till kung retroaktivt.

Man kan ställa sig frågan om Gorm kan ha vunnit något på det hela. Personligen har jag ingen aning.

[Historikus]

Adam af Bremen: Successit illi Olaph, qui veniens a Sueonia, regnum optinuit Danicum vi et armis, habuitque filios multos, ex quibus Chnob et Gurd regnum optinuerunt post obitum patris'.

Mærkeligt er det, at et flertal af krøniker fra middelalderen, alle beretter om kongerne Olaf og Gyurth. Om Olaf fortælles at han var ’Suecia regnum’ og om Gyurth berettes et par steder, at han var født hos ’danerne’.

Hvis vi hertil tilføjer teksterne på runestenene DR2 og DR4, får vi så kendskab til personen Gnupa og dennes søn kong Sigtryg.

Adam af Bremen skrev ca. 1070 - og havde dengang næppe kendskab til runeteksterne. Så ovenstående tekst af Adam, som han beretter er fra hans samtale med Svend Estridsen, må bedømmes som værende valid.

Er der noget jeg har misforstået?

[Historikus]

Jo, men så klart måste vi utgå från att runorna talar sanning och att han faktiskt var kung. Frågan handlar snarare om detta kungarikes omfattning. Var han kung över
a) alla daner från Jylland till Själland
b) danerna kring Hedeby; i Schleswig-Holstein
c) längre söderut än så - exempelvis Vagrien?

fileoscar: Jeg har tidligere set lidt på GW’s beretning om forholdene syd for Danevirke.
https://www.skandinavisktarkeologiforum ... 980#p28546

”Ved den tid grænsede deres land til kejserdømmet ved det sydlige forsvar og Wieglesdor porten, som beordredes af prins Hirmann på kejserens ordre. Far og søn herskede i nord, på øer og halvøer, og Kanuts yngre bror Harald, havde autoriteten i Selund med sin fars tilladelse. Danernes rige grænsede op til Nordmark i nord ved Wieglesdor og består af Jyllands halvø [ . .]"

’Wieglesdor’ (Thietmar 1015) er et forældet navn for floden Ejderen. Rigtigt er, at ’danernes mark’ gik ved Ejderen. Det bekræftes af indtil flere fredsslutninger i de Frankiske Annaler, der samtidig nævner, at Nord-Albingien er området mellem floderne Elben og Ejderen.

’Danernes Mark’ grænsede - som nævnt - mod Ejderen og videre op mod floden Trenen, samt derefter mod øst ad Rejde Å og frem mod Hedeby. Annalerne har i mange år nævnt navnene på flere grænse-jarler.

• År 814-17; Jarl Glum, vogter, "custos", af den normanniske grænse.
• År 850-52; Jarl Hovi, vogter, "comes", af den normanniske grænse.
• Ca. år 900; Jarl Odinkar, vogter, af den normanniske grænse; tolkning af prof. Niels Lund.
• År 934-35; Fredsaftale mellem Henrik I og Gnupa.

________________________________________

Nordmark, som nævnt i GW, var et område mellem floderne Elben og Oder, hvor Theoderich - kendt som Dietrich von Haldensleben (†985) - var markgreve perioden 965-983.
________________________________________

Gnupa accepterede, gennem fredsaftalen, at ærkebiskop Unni kunne rejse til Birka, hvor kong ’Ring’ tog imod ham og hvor han døde året efter (†936). År 935 opholdt ærkebiskop Unni sig kort i Jylland og her nævnes hans samtale med en kong Gorm (Adam), "en hårdnakket hedning, der nægtede at ville vide af kristendommen".

Kommentar
Umiddelbart ser det ud til, at der i den første halvdel af 900-tallet herskede to konger i Jylland. Præcis hvor grænsen gik mellem de to herskere er svært at sige.

Fornyede udgravninger i Ribe med nye fund (ca. 2016), har samtidig afdækket en 700 meter lang og 20 meter bred fæstning og voldgrav, der i 900-tallet er blevet opført rundt om byen. Arkæologerne spekulerer om årsagen til denne markante forandring skyldes, at nye magthavere er kommet til?

[fileoscar]

Tack Historikus, en bra komplettering om danerna på Sönderjylland!

[fileoscar]

Adam af Bremen: Successit illi Olaph, qui veniens a Sueonia, regnum optinuit Danicum vi et armis, habuitque filios multos, ex quibus Chnob et Gurd regnum optinuerunt post obitum patris'.

Mærkeligt er det, at et flertal af krøniker fra middelalderen, alle beretter om kongerne Olaf og Gyurth. Om Olaf fortælles at han var ’Suecia regnum’ og om Gyurth berettes et par steder, at han var født hos ’danerne’.

Hvis vi hertil tilføjer teksterne på runestenene DR2 og DR4, får vi så kendskab til personen Gnupa og dennes søn kong Sigtryg.

Adam af Bremen skrev ca. 1070 - og havde dengang næppe kendskab til runeteksterne. Så ovenstående tekst af Adam, som han beretter er fra hans samtale med Svend Estridsen, må bedømmes som værende valid.

Er der noget jeg har misforstået?

Svar: Nej.

Vi är i stort kvar vid förutsättningarna när jag inledde den här tråden. Diskussionerna samt kompletterande källor har dock belyst bilden och gett den klarare konturer. Därmed inte sagt att det finns någon enighet - långt därifrån. Jag försöker här med ett tappert försök till att paketera vad som det finns någorlunda samförstånd kring respektive var skiljelinjerna går.

Jag uppfattar det som att det numera finns hygglig konsensus om att en sveonsk Olof har etablerat sig som kung i södra Jylland. De kompletterande annalerna (som bland annat Angantyr och Historikus bidragit med) har givit samstämmig information om att Olofs son Gyrth sedan har efterträtt sin far. Vidare är det ingen som kunnat bestrida runornas uppgift om att Sigtrygg verkat som kung och att denne var en son till Knubu/Gnupa.

En springande punkt är däremot hur Gnupa (jag benämner honom så fortsättningsvis) är härstammad. Detta med anledning av att GW tydligt berättar att Gorm är bror till Gnupa. För att så ska vara fallet (och därmed göra GW trovärdig) kan man tänka sig två spår:

• Adams uppgift om att även Gnupa var en son till sveonske Olof är korrekt. I så fall tillhörde Gorm den svenska Hedebysläkten. Redan i trådens begynnelse ställde jag mig avvisande till den tanken, men blev i viss mån ifrågasatt beträffande mina argument. Utan att jag i någon högre grad lyckats med bevisningen så uppfattar jag ändå det som att det spåret dött ut under diskussionens gång. Gorm hade inte de anorna.

• Adam var fel ute. Bland annat AndreasOx har företrätt den linjen och i sitt förslag till stamträd över Danmarks kungar åren 890-950 placerat Gnupa som son till Airdeconut.

Det framtagna stamträdet har många förtjänster och matchar väl källornas årtalsuppgifter. Svagheten - som jag ser det - handlar om Sigtryggs maktperiod. Utgångspunkten för trädet är ett enat Danmark med en (över)kung åt gången och då borde Sigtrygg rimligen ha efterträtt sin fader Gnupa. Uppgifterna om vem som ledde danerna (åtminstone kring Hedeby) när Henrik I av Sachsen besegrade dem år 934 är något spretiga, men det samlade källäget verkar ge bilden av det var just Gnupa. Historikus uppgifter om fredsavtalen och ärkebiskop Unni stärker den ytterligare.

Sigtrygg var som sagt kung enligt runstenarna. Han omtalas dock inte som sådan i de danska annalerna. Den ende som nämner honom såsom kung är Adam av Bremen, som berättar att han efterträdde Gnupa och verkade en “kort tid”. Frågan är - under vilken period? Kan han verkligen ha klämts in några månader efter att Gnupa blivit avsatt och Gorm tagit över? Om det var fallet så dog han inte år 933 som GW indirekt förtäljer. Eller var han verksam i ett tidigare skede? Om man följer Adam så skulle det ha skett senast år 916. Detta skulle stämma hyggligt i förhållande till maktperioderna avseende Olof och Gyrth, men väldigt mycket sämre i relation till fader Gnupa, som ska varit kung däremellan och som sagt avgick först år 934 enligt samstämmiga uppgifter.

Min uppfattning skiljer sig från AndreasOx i främst tre avseenden.

• Jag har som utgångspunkt att Adams uppgift om att Gnupa var son till Olof respektive bror till Gyrth skulle kunna vara korrekt.

• Jag tror att Danmark under en period (890/893-935) kan ha varit delat i öst och väst. Danernas besittning i den västra delen begränsades till den sydliga delen av Jylland så långt. Hur/när den jyska befolkningen norröver involverades har jag inte koll på, men antar att det hade samband med att Gorm ansluter (från England). När Gormsläkten etablerat sig och förenat Danmark igen flyttas sätet från gamla Lejre till Jelling på Jylland.
  
  Gorm tar över efter Gnupa, vars maktområde utöver det västdanska även skulle kunna ha inkluderat en del av det obotritiska. Obotriterna var ju på frankernas sida vid bataljerna mot Karl den Store och fortfarande år 815, men sedan skar det sig rätt snart och år 819 skickades en här av sachsare och östfranker mot obotriterna. Jag har noterat att Helmut Schröcke inte är så gångbar på det här forumet, men han skriver i alla fall “Im Feldzug gegen Dänen und Obodriten wurden die Schweden aus Haithabu vertrieben und der dänische und obodritische Fürst getauft”. Citatet anspelar på Gnupa.

• Sigtrygg kan eventuellt ha varit kung en kort tid över danerna men framför allt ha etablerat sig som kung i Vagrien och där skapat en dynasti under ett par generationer.

Den sista punkten ovan är inte direkt avgörande för huvudfrågan, Gnupas börd.

[Historikus]

fileoscar, tak for dit svar. Her er en oversigt til belysning af Gorms kongeriges udstrækning.

Placeringen af 900-tallets runesten indikerer vel - rimeligt - Gorm-slægtens udstrækning og afgrænsning til den østlige del af midt-jylland. Det er gerne tidens elite, der rejser runesten.

900-tallets sikre runesten (rød dot), Runolog Lisbeth Imer 2016.

Runesten 900-tallet.jpg (395.18 KiB) Visad 4807 gånger

[AndreasOx]

Jag skulle inte våga dra några slutsatser från såpass få stenar.
Dessutom är väl den relevanta perioden 900-960 ?

[AndreasOx]

Det framtagna stamträdet har många förtjänster och matchar väl källornas årtalsuppgifter. Svagheten - som jag ser det - handlar om Sigtryggs maktperiod. Utgångspunkten för trädet är ett enat Danmark med en (över)kung åt gången och då borde Sigtrygg rimligen ha efterträtt sin fader Gnupa. Uppgifterna om vem som ledde danerna (åtminstone kring Hedeby) när Henrik I av Sachsen besegrade dem år 934 är något spretiga, men det samlade källäget verkar ge bilden av det var just Gnupa. Historikus uppgifter om fredsavtalen och ärkebiskop Unni stärker den ytterligare.

Sigtrygg var som sagt kung enligt runstenarna. Han omtalas dock inte som sådan i de danska annalerna. Den ende som nämner honom såsom kung är Adam av Bremen, som berättar att han efterträdde Gnupa och verkade en “kort tid”. Frågan är - under vilken period? Kan han verkligen ha klämts in några månader efter att Gnupa blivit avsatt och Gorm tagit över? Om det var fallet så dog han inte år 933 som GW indirekt förtäljer. Eller var han verksam i ett tidigare skede? Om man följer Adam så skulle det ha skett senast år 916. Detta skulle stämma hyggligt i förhållande till maktperioderna avseende Olof och Gyrth, men väldigt mycket sämre i relation till fader Gnupa, som ska varit kung däremellan och som sagt avgick först år 934 enligt samstämmiga uppgifter.

Min uppfattning skiljer sig från AndreasOx i främst tre avseenden.

• Jag har som utgångspunkt att Adams uppgift om att Gnupa var son till Olof respektive bror till Gyrth skulle kunna vara korrekt.

• Jag tror att Danmark under en period (890/893-935) kan ha varit delat i öst och väst. Danernas besittning i den västra delen begränsades till den sydliga delen av Jylland så långt. Hur/när den jyska befolkningen norröver involverades har jag inte koll på, men antar att det hade samband med att Gorm ansluter (från England). När Gormsläkten etablerat sig och förenat Danmark igen flyttas sätet från gamla Lejre till Jelling på Jylland.
  
  Gorm tar över efter Gnupa, vars maktområde utöver det västdanska även skulle kunna ha inkluderat en del av det obotritiska. Obotriterna var ju på frankernas sida vid bataljerna mot Karl den Store och fortfarande år 815, men sedan skar det sig rätt snart och år 819 skickades en här av sachsare och östfranker mot obotriterna. Jag har noterat att Helmut Schröcke inte är så gångbar på det här forumet, men han skriver i alla fall “Im Feldzug gegen Dänen und Obodriten wurden die Schweden aus Haithabu vertrieben und der dänische und obodritische Fürst getauft”. Citatet anspelar på Gnupa.

Jag borde varit tydligare med att stamträdet inte strikt ska tolkas som "ett enat Danmark med en (över)kung åt gången". Jag tror att Danmark styrdes av flera kungar under långa perioder före Sven tveskägg.
GW beskriver två "samkungar":

• Knut Danow 947-962

• Harald blåtand 963-964

och flera "underkungar":

• Harold av Fyn till 943

• Harald blåtand av Selund (Själland eller mellersta Jylland) 947-963

• Harald av Skåne son till Knut Danow 964-970

• Toke av Skåne son till Gorm 970-986

Jag antar att även Sigtrygg var underkung över en okänd del av Danmark, kanske södra Jylland.

[Historikus]

Jag hittar inga belägg i källorna att Danmark varit delat, enbart att flera personer strider om kungamakten vilket snarare tyder på att Danmark fungerade som ett rike.

För mig innebär det att Danmark ändå betraktades som en enhet.

Jag skulle inte våga dra några slutsatser från såpass få stenar. Dessutom är väl den relevanta perioden 900-960 ?

AndreasOx:

Og alligevel fastholder du - uanset hvad andre kilder måtte berette - dine påstande, hvor du - primært - henviser til tekster i Gesta Wulinensis - en kilde uden sporbarhed til en original.

I 2007 blev et tværfagligt symposium afholdt på Århus Universitet, den 26. januar. Emnet var ”Regionalitet i Danmark i vikingetid og middelalder”.

Jeg kan anbefale dig at læse indlæggene ”Kan regionalitet påvises genom arkeologisk fyndmateral?” af Bertil Helgesson – samt ”Kulturelle forskelle, sociale netværk og regionalitet i vikingetidens arkæologi”, af Søren M. Sindbæk.

Der skal nok lidt mere til, end, at opremse en række navne og årstal fra en dubiøs kilde. Så rigtig god fornøjelse med læsning af relevant faglitteratur.