Adam av Bremen skriver tex i sin första bok, kapitel 48 (Emanuel Svendbergs översättning sidan 48):
Följande har jag hört direkt av den pålitlige danske kungen Sven, när han på min begäran räknade upp sina förfäder: "Efter nordmännens nederlag", sa han, "härskade, så vitt jag har mig bekant, Helge, som var älskad av sitt folk på grund av sin rättvisa och helighet. Han efterträddes av Olof, som kom från sveonernas land och med vapenmakt erövrade danernas rike. Han hade många söner, av vilka Gnupa och Gurd bemäktigade sig tronen efter faderns död.
Adam av Bremens första bok, kapitel 52 (Emanuel Svendbergs översättning sidan 55):
Det den saxiske Vidukind beskriver ett danskt plundringståg till Frisland och Henrik I:s svar med en marsch mot gränsen och danskarnas nederlag 934. Vidukind skriver att därefter skall deras kung Gnupa ha gjorts skattskyldig och tvingats att ta dopet. Enligt Annales Corbeienses står det följande om samma händelse:I Hogers andra ämbetsår begrovs Ludvig Barnet, och Konrad, frankernas hertig, upphöjde till kung. Med denne Ludvig avslutade Karls gamla kungaätt. Så långt sträcker sig också frankernas historia. Vad jag i fortsättningen ämnar skriva, har jag funnit i en rad andra men tillförlitliga arbeten. Åtskilligt meddelade mig danernas berömde kung på min anmodan. "Efter Olof, sveonernas hövding", sade han, "som med sina söner härskade i Danmark, intog Sigtrygg hans plats. Då han hade härskat en kort tid, berövade honom Svens son Hardeknut från nordmännens land hans tron". Men hurvida några av dessa danernas många kungar eller snarare tyranner på en gång eller den ene efterföljande den andre efter kort tid är osäkert. Det må vara nog för mig att veta att de alla fortfarande var hedningar och att, trots de täta kungabytena och de vilda folkens härnadståg, den kristna kyrkan, som av Ansgar hade placerats i Danmark, i någon mån hade bestått och inte helt hade gått under.
Enligt Sven-Axel Wernerssons översättning blir det:Cum autem omnes in circuitu nationes subiecisset, Danos, qui navali latrocinio Fresones incursabant, cum exercitu adiit vicitque, et tributarios faciens, regem eorum nomine Chnubam baptismum percipere fecit.
I Hauksbok omnämns att Gorm befriat Jylland från Näskungar ända ner till Slien. En del forskare sätter likhetstecken mellan dessa näskungar och den svenska dynastin i Hedeby. Originaltexten i Hauksbok är:När han hade underkuvat folken runt omkring, var det danskarna som anföll friserna genom sjöröveri och när kungen kom med hären och seglade, lät deras kung vid namn Gnupa mottaga dopet.
Den svenska dynastin i Hedeby nämns också i flera medeltidsannaler som tex:Gormr konungr for með her yfir allt Iutland ok eyddi ollum nes konungum allt suðr til Sles.
Annales Lundense vid åren 902, 906 och 914.
Annales Ryense vid år 902.
Annales Ripenses vid år 902.
Annales Slesuicenses vid år 915.
Annales 841-1006 vid år 902.
Många av dessa skrifter är senare än själva händelserna, men de är ändå närmare i tid än nutida spekulationer och dessutom mycket mer trovärdiga.
