"Svärdfejare och runstensresare, Den tidiga bybildningen i Vemmehögs härad" av Birgitta Åkesson och Claes Lindahl.
Handlar om Dybeckssvärdet och Dybäcks guldbrakteater, Öremöllagraven(grav med romerska praktföremål), kvinnograven från Hörte,Odenfiguren från Lindby, deponier i Hassle-Böarps mossse, runstenarna och de äldsta byarna från slutet av vikingatiden. Detta är ett urval ur boken.
En hel del ny information har kommit fram genom granskning av pressklipp från andra häften av 1800-talet.
Rekommenderas!
Opager
Vilken bok läser ni just nu?
Re: Vilken bok läser ni just nu?
Murder and vengeance among the gods - John Lindow.
Mysig bok att läsa, författaren fokuserar på att förmedla information, inte på att briljera med ett brett akademiskt vokabulär. Fokus ligger på Balder.
Mysig bok att läsa, författaren fokuserar på att förmedla information, inte på att briljera med ett brett akademiskt vokabulär. Fokus ligger på Balder.
-
karlfredrik
- Inlägg: 913
- Blev medlem: 30 april 2015, 22:51
Re: Vilken bok läser ni just nu?
Jarman Cat: Vikingarna.Flodkungar från Skandinavien till Sidenvägen, Falun 2023.
Handlar om genom fynd hitta handelsvägarna från Indien till Skandinavien.
Handlar om genom fynd hitta handelsvägarna från Indien till Skandinavien.
Re: Vilken bok läser ni just nu?
Har åter plockat upp en liten bok som heter Ödetorpet av naturboks- och romanförfattaren Sven Rosendahl. Boken handlar om hur ett litet torp i skogen överges av människorna och hur naturen gradvis återtar torpet, och om hur olika djur flyttar in och rör sig i närheten av det.
Boken tillkom efter det att Sven Rosendahl och författarkollegan Georg Dahl hade kamperat ihop ett tag i det lilla torpet Frisktorpet i Värmland under tidigt 1930-tal. Där hade de levt på jakt och fiske samt skrivit böcker och berättelser. Ibland hade de även fått besök av andra författare, som t ex Nils Ferlin.
Sven Rosendahl kom sedan att bli en av Sveriges bästa naturboksförfattare. Han skrev även romaner som t ex Den femtonde hövdingen, om kolonialmakten Sveriges förtryck av samerna på 1600-talet.
Georg Dahl blev också en stor naturskildrare samt författare av historiska romaner. Han kom att bo i Colombia under många år och skrev flera reseberättelser och naturskildringar därifrån. Han skrev även historiska romaner om Colombias urbefolkning under 1400- och 1500-talen. Här hemma i Sverige skrev han även historiska romaner om vikingar samt natur- och reseskildringar och filosofiska funderingar.
Idag återstår det endast en ruin av Frisktorpet. Dock finns en del av det virke det var byggt av inkorporerat i en annan nyare stuga.
Boken tillkom efter det att Sven Rosendahl och författarkollegan Georg Dahl hade kamperat ihop ett tag i det lilla torpet Frisktorpet i Värmland under tidigt 1930-tal. Där hade de levt på jakt och fiske samt skrivit böcker och berättelser. Ibland hade de även fått besök av andra författare, som t ex Nils Ferlin.
Sven Rosendahl kom sedan att bli en av Sveriges bästa naturboksförfattare. Han skrev även romaner som t ex Den femtonde hövdingen, om kolonialmakten Sveriges förtryck av samerna på 1600-talet.
Georg Dahl blev också en stor naturskildrare samt författare av historiska romaner. Han kom att bo i Colombia under många år och skrev flera reseberättelser och naturskildringar därifrån. Han skrev även historiska romaner om Colombias urbefolkning under 1400- och 1500-talen. Här hemma i Sverige skrev han även historiska romaner om vikingar samt natur- och reseskildringar och filosofiska funderingar.
Idag återstår det endast en ruin av Frisktorpet. Dock finns en del av det virke det var byggt av inkorporerat i en annan nyare stuga.
Re: Vilken bok läser ni just nu?
Just nu läser jag Ödet och hoppet av Niklas Natt och Dag. Det är en historisk roman som säger sig avslöja mordet på Engelbrekt.
Jag är en stor beundrare av författaren. Som tiotusentals läsare världen över fångades jag av hans debutroman 1793. Det var en hejdundrande debut. En makalös succé.
Jag var mycket imponerad efter att jag läst 1793 men jag visste ingenting om författaren. Jag hittade hans artiklar för tidningen King och de var bra. Det som dock var ännu bättre var den blogg han drev för King. Namnet var Kulturkrock har jag för mig (ett lysande namn).
I sin blogg lyckades Natt och Dag kombinera gedigen klassisk bildning och kunskap om ny populärkultur på ett sätt som var både lätt och djupt på samma gång. Han kunde skriva om Star Wars och Hillary Mantell och Cormac McCarthy och det blev bra. Hans kärlek till skräckgenren var uppenbar (vilket kom fram i 1793) men han rörde sig lika lätt inom det allra senaste inom kultur musik mode ja vad du vill.
I flera blogginlägg berättade han hur han börjat skriva 1793 och hur han begravt sig i efterforskningar om perioden.
Tyvärr, tycker jag, blev det som var nytt och fräscht i debutromanen stelt och rent av tråkigt i de efterföljande två romanerna och jag tröttnade. Jag tror jag förstår varför. Författaren identifierade sig eller snarare lyckades fånga tidsandan så till den grad väl att han började skriva som om han var med när det hände. Språket blev fossilerat.
Mina förhoppningar var därmed inte högt ställda när jag började läsa Ödet och hoppet. Tyvärr infriades mina farhågor.
För det första tycker jag att tidskänslan som var så bra i Bellman noir trilogin här lyser med sin frånvaro. Naturligtvis har Natt och Dag gjort sina efterforskningar och läst på. Men jag tycker att han missat något väsentligt. Den värld han målar upp är helt enkelt inte realistisk. Likt många andra som närmar sig en period under medeltiden blandar han ihop det hela. Medeltiden är mycket lång. Det är en enorm skillnad mellan till exempel högmedeltiden och den sena medeltid där romanen utspelar sig. Huvudpersonerna rör sig i en miljö som känns som Bergmans Jungfrukällan och Sjunde inseglet. Men dessa filmer utspelar sig flera hundra år före tiden för Ödet och hoppet. Den bildade 1400-tals personen, till skillnad från Natt och Dags karaktärer, visste en hel del om världen utanför gården!
För det andra, vissa absolut väsentliga händelser och företeelser i romanen bygger på tidsmässiga orimligheter. Till exempel, när vi möter huvudpersonen, den unge adelsmannen Måns Bengtsson, är han 17 år. Hans omgivning pratar om honom som om han vore ett barn. Han har vuxit upp på sin fädernegård och han är helt otränad i strid. Faktum är att en dräng på gården lär honom att slåss med vapen. Måns får dessutom stryk av en hop ungar under en för berättelsen viktig händelse. Denna händelse är dock orimlig. En person som Måns Bengtsson hade som sin huvudsyssla från det att han kunnat gå att lära sig att strida. Han skulle dessutom ha fått bättre mat och bättre träning än alla drängar och tjänare i hela Närke. Med andra ord skulle han, oavsett vapen, gjort slarvsylta av bondpojkarna.
En annan besynnerlighet är att de svenska herrarna knappt känner varandra. Vilket jag tycker är bisarrt. Magnaterna var så få och så nära släkt att de naturligtvis kände varandra mycket väl. En anledning till att herrarna i boken inte känner varandra är att de stannar på sina gårdar i åratal utan att röra på sig. Även detta är för besynnerligt för att jag kan ta romanen på allvar. Medeltidens magnater var ständigt på resande fot. Det var en sanning på högmedeltiden och det var en sanning under den sena medeltiden.
För det tredje, känner jag att romanens huvudpersoner på samma gång är för gamla och för moderna: De talar som karaktärer i en roman från 1800 talet men deras bevekelsegrunder och moral är som hämtade från den mycket cyniska nutiden. Tänk er Game of Thrones men med ett språk från Heidenstam.
Natt och dag säger sig förstå vad som hände när hans förfader Måns Bengtsson slog ihjäl Engelbrekt. Jag har ingen direkt åsikt om den teorin (som är bärande för romanen). Jag tycker att Måns inte är trovärdig och därmed blir mordet mest konstigt
Jag är en stor beundrare av författaren. Som tiotusentals läsare världen över fångades jag av hans debutroman 1793. Det var en hejdundrande debut. En makalös succé.
Jag var mycket imponerad efter att jag läst 1793 men jag visste ingenting om författaren. Jag hittade hans artiklar för tidningen King och de var bra. Det som dock var ännu bättre var den blogg han drev för King. Namnet var Kulturkrock har jag för mig (ett lysande namn).
I sin blogg lyckades Natt och Dag kombinera gedigen klassisk bildning och kunskap om ny populärkultur på ett sätt som var både lätt och djupt på samma gång. Han kunde skriva om Star Wars och Hillary Mantell och Cormac McCarthy och det blev bra. Hans kärlek till skräckgenren var uppenbar (vilket kom fram i 1793) men han rörde sig lika lätt inom det allra senaste inom kultur musik mode ja vad du vill.
I flera blogginlägg berättade han hur han börjat skriva 1793 och hur han begravt sig i efterforskningar om perioden.
Tyvärr, tycker jag, blev det som var nytt och fräscht i debutromanen stelt och rent av tråkigt i de efterföljande två romanerna och jag tröttnade. Jag tror jag förstår varför. Författaren identifierade sig eller snarare lyckades fånga tidsandan så till den grad väl att han började skriva som om han var med när det hände. Språket blev fossilerat.
Mina förhoppningar var därmed inte högt ställda när jag började läsa Ödet och hoppet. Tyvärr infriades mina farhågor.
För det första tycker jag att tidskänslan som var så bra i Bellman noir trilogin här lyser med sin frånvaro. Naturligtvis har Natt och Dag gjort sina efterforskningar och läst på. Men jag tycker att han missat något väsentligt. Den värld han målar upp är helt enkelt inte realistisk. Likt många andra som närmar sig en period under medeltiden blandar han ihop det hela. Medeltiden är mycket lång. Det är en enorm skillnad mellan till exempel högmedeltiden och den sena medeltid där romanen utspelar sig. Huvudpersonerna rör sig i en miljö som känns som Bergmans Jungfrukällan och Sjunde inseglet. Men dessa filmer utspelar sig flera hundra år före tiden för Ödet och hoppet. Den bildade 1400-tals personen, till skillnad från Natt och Dags karaktärer, visste en hel del om världen utanför gården!
För det andra, vissa absolut väsentliga händelser och företeelser i romanen bygger på tidsmässiga orimligheter. Till exempel, när vi möter huvudpersonen, den unge adelsmannen Måns Bengtsson, är han 17 år. Hans omgivning pratar om honom som om han vore ett barn. Han har vuxit upp på sin fädernegård och han är helt otränad i strid. Faktum är att en dräng på gården lär honom att slåss med vapen. Måns får dessutom stryk av en hop ungar under en för berättelsen viktig händelse. Denna händelse är dock orimlig. En person som Måns Bengtsson hade som sin huvudsyssla från det att han kunnat gå att lära sig att strida. Han skulle dessutom ha fått bättre mat och bättre träning än alla drängar och tjänare i hela Närke. Med andra ord skulle han, oavsett vapen, gjort slarvsylta av bondpojkarna.
En annan besynnerlighet är att de svenska herrarna knappt känner varandra. Vilket jag tycker är bisarrt. Magnaterna var så få och så nära släkt att de naturligtvis kände varandra mycket väl. En anledning till att herrarna i boken inte känner varandra är att de stannar på sina gårdar i åratal utan att röra på sig. Även detta är för besynnerligt för att jag kan ta romanen på allvar. Medeltidens magnater var ständigt på resande fot. Det var en sanning på högmedeltiden och det var en sanning under den sena medeltiden.
För det tredje, känner jag att romanens huvudpersoner på samma gång är för gamla och för moderna: De talar som karaktärer i en roman från 1800 talet men deras bevekelsegrunder och moral är som hämtade från den mycket cyniska nutiden. Tänk er Game of Thrones men med ett språk från Heidenstam.
Natt och dag säger sig förstå vad som hände när hans förfader Måns Bengtsson slog ihjäl Engelbrekt. Jag har ingen direkt åsikt om den teorin (som är bärande för romanen). Jag tycker att Måns inte är trovärdig och därmed blir mordet mest konstigt
Re: Vilken bok läser ni just nu?
Tack Artesien för fin recension!
Re: Vilken bok läser ni just nu?
Jag har precis börjat läsa ”The Oseberg Ship - Reconstruction of form and function”, Ships and boats of the north volume 9, skriven av Vibeke Bischoff vid Vikingaskeppsmuseum i Roskilde från 2023. Jag har hela serien och de andra böckerna är riktigt bra.
Re: Vilken bok läser ni just nu?
Läser återigen Helmer Linderholms två novellsamligar De ulvgrå (1972) och Nattens vilda jakt (1981). De är perfekta böcker för den som gillar stämningsfulla historier om det övernaturliga.
Böckerna handlar om en läkare i 1700-talets Bergslagen och hans unga, synska hustru Stina och de märkliga händelser de själva råkar ut för, eller får berättat för sig av folket i bygden.
Det här måste vara bland de absolut bästa böcker som överhuvudtaget skrivits om gammal svensk folktro.
Ett extra plus är de fina omslagen av Hans Arnold.
Böckerna handlar om en läkare i 1700-talets Bergslagen och hans unga, synska hustru Stina och de märkliga händelser de själva råkar ut för, eller får berättat för sig av folket i bygden.
Det här måste vara bland de absolut bästa böcker som överhuvudtaget skrivits om gammal svensk folktro.
Ett extra plus är de fina omslagen av Hans Arnold.
Senast redigerad av 1 Jerrark, redigerad totalt 31 gånger.
-
Bäckahästen
- Inlägg: 1993
- Blev medlem: 30 april 2015, 22:45
- Ort: Blekinge
Re: Vilken bok läser ni just nu?
Verkar intressanta Jerrark. Tack. 
Re: Vilken bok läser ni just nu?
Satte mig ned med en trevlig barnbok (som också kan läsas av vuxna) som heter "en gata genom historien". Här får vi bilder på och beskrivningar av samma plats under olika tider från äldre stenåldern fram till idag. Bilderna är väldigt detaljerade och roliga att "grotta ned sig" i.
I boken presenteras först en mesolitisk by, följd en neolitisk by, en by från järnåldern, en romersk stad och en anglosaxisk by bland ruinerna av den romerska staden. Sedan följer ett uppslag om vikingarnas härjningar på platsen. Efter detta får man se hur en medeltida by växer till en stad. Ett uppslag visar hur pesten slår till mot staden. Sedan får vi en ögonblicksbild från det engelska inbördeskriget på 1600-talet med förstörelse och plundring. Staden hämtar sig dock och vi får se hur den förändras från 1700-talets elegans via hårda tider i 1800-talets början och hur den blir en storstad under det sena 1800-talet. Sedan flyttas vi fram i tiden till hur den ser ut idag. Som avslutning får vi se hur den kan se ut i framtiden. Man får hela tiden se de olika scenerna från samma punkt i landskapet och hur nya byggnader och anläggningar samsas med minnen från äldre tider.
Allt som allt en rolig tidsresa.
Teckningarna är gjorda av Steve Noon och texten skriven av medlemmarna i redaktionen.
Det skall väl också nämnas att boken är engelsk och beskriver ett engelskt historiskt landskap.
En gata genom historien : från stenålder till framtid
https://www.bokus.com/bok/9789180531078 ... r7i6j7XnFt
I boken presenteras först en mesolitisk by, följd en neolitisk by, en by från järnåldern, en romersk stad och en anglosaxisk by bland ruinerna av den romerska staden. Sedan följer ett uppslag om vikingarnas härjningar på platsen. Efter detta får man se hur en medeltida by växer till en stad. Ett uppslag visar hur pesten slår till mot staden. Sedan får vi en ögonblicksbild från det engelska inbördeskriget på 1600-talet med förstörelse och plundring. Staden hämtar sig dock och vi får se hur den förändras från 1700-talets elegans via hårda tider i 1800-talets början och hur den blir en storstad under det sena 1800-talet. Sedan flyttas vi fram i tiden till hur den ser ut idag. Som avslutning får vi se hur den kan se ut i framtiden. Man får hela tiden se de olika scenerna från samma punkt i landskapet och hur nya byggnader och anläggningar samsas med minnen från äldre tider.
Allt som allt en rolig tidsresa.
Teckningarna är gjorda av Steve Noon och texten skriven av medlemmarna i redaktionen.
Det skall väl också nämnas att boken är engelsk och beskriver ett engelskt historiskt landskap.
En gata genom historien : från stenålder till framtid
https://www.bokus.com/bok/9789180531078 ... r7i6j7XnFt