Svitjod
Svitjod
I stort sett konsekvent sätt likhetstecken mellan svearnas land och Svitjod.
Men är det verkligen så självklart att Svea och Svi ska avse samma sak?
Min personliga övertygelse, helt utan empiri, är att det rör sig om två olika namn.
Svear är Tacitus svioner och Jordanes Suehans
Svitjod är Tacitus Sitones och Jordanes Suitidi och vi finner det också i Rex an Situn
Med tiden, inte minst med latiniseringen blandas begreppen ihop och allt blir en soppa....
Men är det verkligen så självklart att Svea och Svi ska avse samma sak?
Min personliga övertygelse, helt utan empiri, är att det rör sig om två olika namn.
Svear är Tacitus svioner och Jordanes Suehans
Svitjod är Tacitus Sitones och Jordanes Suitidi och vi finner det också i Rex an Situn
Med tiden, inte minst med latiniseringen blandas begreppen ihop och allt blir en soppa....
-
- Inlägg: 2143
- Blev medlem: 15 april 2015, 15:05
- Ort: Jämtland
Re: Svitjod
Vi har två Svitjod att ta ställning till, stora och lilla Svitjod. Kanske även "egentliga Svitjod"...
Styrde eventuella Svear i Mälardalen stora Svitjod - eller var de en delmängd av stora Svitjod?
Thomas
Styrde eventuella Svear i Mälardalen stora Svitjod - eller var de en delmängd av stora Svitjod?
Thomas
Historia är färskvara.
-
- Inlägg: 1862
- Blev medlem: 30 april 2015, 22:45
- Ort: Blekinge
Re: Svitjod
Är inte stora Svitjod Ryssland? Jag har för mig att jag har läst det.
Re: Svitjod
"Suetidi, cogniti in hac gente reliquis corpore eminentiores"
skriver Jordanes. Tänk om Getica först skrevs på gotiska och suetidi betyder sve tjud dvs svenska folket och
ska sättas i sammanhanget med Yngwes läsning av suehans jämte Adogit och screfenne. Då kan man läsa det som att det är en slutplädering att "Av folken är inget större än de svenska"
Sedan fortsätter han med ytterligare folk som inte nödvändigtvis tillhör suehans?
"Sunt quamquam et horum positura Grannii, Augandzi, Eunixi, Taetel, Rugi, Arochi, Ranii, quibus non ante multos annos Roduulf rex fuit, qui contempto proprio regno ad Theodorici Gothorum regis gremio convolavit et, ut desiderabat, invenit. Hae itaque gentes, Germanis corpore et animo grandiores, pugnabant beluina saevitia."
skriver Jordanes. Tänk om Getica först skrevs på gotiska och suetidi betyder sve tjud dvs svenska folket och
ska sättas i sammanhanget med Yngwes läsning av suehans jämte Adogit och screfenne. Då kan man läsa det som att det är en slutplädering att "Av folken är inget större än de svenska"
Sedan fortsätter han med ytterligare folk som inte nödvändigtvis tillhör suehans?
"Sunt quamquam et horum positura Grannii, Augandzi, Eunixi, Taetel, Rugi, Arochi, Ranii, quibus non ante multos annos Roduulf rex fuit, qui contempto proprio regno ad Theodorici Gothorum regis gremio convolavit et, ut desiderabat, invenit. Hae itaque gentes, Germanis corpore et animo grandiores, pugnabant beluina saevitia."
Re: Svitjod
Borde inte "Suetidi, cogniti in hac gente reliquis corpore eminentiores" betyda "Suetidi är kända bland resten av folket för sin kroppslängd"?
Re: Svitjod
Svitjod är inte den inhemska formen, det är ett västnordiskt lån (jfr isländska Svíþjóð), vilket tydligt syns i utvecklingen av den urnordisk diftongen iu till jó före dentaler. Tydligen är det ett ganska tidigt lån, dock.
Notera att Svear heter Svíar i den fornvästnordiska literaturen (jag tror endast att pluralformer är belagda) så kopplingen mellan Svíar och Svíþjóð verkar väldigt transparent här. Jag tror också att Svíar och Svíþjóð behandlas som samhöriga. I dagens isländska används Svíar även om svenskar generellt, även med singularformen Svíi (svee), och Svíþjóð om Sverige. Ordet þjóð (från urgermanska *þeudō) betyder snarast ‘folk’ ursprungligen.
Den inhemska runsvenska formen brukar ges som Swēþiuð (min stavning, skrivs även Sveþiuþ, Swēþiūþ, Svéþjúð etc.). Det finns belagt i några runinskrifter men vokalen i första stavelsen skulle lika gärna kunna vara ī som ē tror jag, eftersom den yngre fuþąrken inte skiljer på i- och e-vokaler. Jag tror inte att ordet är belagt i den fornsvenska litteraturen. Dock finns kanske några latinska skrifter som tyder på e-vokal, i Scriptores rerum Danicarum medii aevi om litlæ swethiuthæ med e-vokal. Sen finns den fornengelska formen Swēoþeod.
Det är ganska vanligt i de nordiska språken med en växling mellan långt ī och långt ē. Jämför det fornsvenska pronomenet īr men fornisländska ér (där förhållandet är omvänt mot svear:Svíar). Detta är särskilt vanligt just i stammar som slutar på vokal, vilket ju är vad vi ser i svear/Svíar. Jämför ordet vi ‘helig plats’ men varg i veum och isländska vé, eller verben se (äldre sea) och sia som urpsrungligen är samma ord.
Så frågan är väl inte om det är "så självklart att Svea och Svi ska avse samma sak". Frågan är om det ursprungligen är samma Sví- i Sví-þjóð som i Sví-ar, eller samma Swē- i Swē-þiuð som i Swē-aʀ. I sig är det nog inte alldeles självklart att ursprunget är detsamma men språkligt är formerna identiska och verkar i vart fall ha kommit att höra samman, om de gjorde det från början eller inte.
Notera att Svear heter Svíar i den fornvästnordiska literaturen (jag tror endast att pluralformer är belagda) så kopplingen mellan Svíar och Svíþjóð verkar väldigt transparent här. Jag tror också att Svíar och Svíþjóð behandlas som samhöriga. I dagens isländska används Svíar även om svenskar generellt, även med singularformen Svíi (svee), och Svíþjóð om Sverige. Ordet þjóð (från urgermanska *þeudō) betyder snarast ‘folk’ ursprungligen.
Den inhemska runsvenska formen brukar ges som Swēþiuð (min stavning, skrivs även Sveþiuþ, Swēþiūþ, Svéþjúð etc.). Det finns belagt i några runinskrifter men vokalen i första stavelsen skulle lika gärna kunna vara ī som ē tror jag, eftersom den yngre fuþąrken inte skiljer på i- och e-vokaler. Jag tror inte att ordet är belagt i den fornsvenska litteraturen. Dock finns kanske några latinska skrifter som tyder på e-vokal, i Scriptores rerum Danicarum medii aevi om litlæ swethiuthæ med e-vokal. Sen finns den fornengelska formen Swēoþeod.
Det är ganska vanligt i de nordiska språken med en växling mellan långt ī och långt ē. Jämför det fornsvenska pronomenet īr men fornisländska ér (där förhållandet är omvänt mot svear:Svíar). Detta är särskilt vanligt just i stammar som slutar på vokal, vilket ju är vad vi ser i svear/Svíar. Jämför ordet vi ‘helig plats’ men varg i veum och isländska vé, eller verben se (äldre sea) och sia som urpsrungligen är samma ord.
Så frågan är väl inte om det är "så självklart att Svea och Svi ska avse samma sak". Frågan är om det ursprungligen är samma Sví- i Sví-þjóð som i Sví-ar, eller samma Swē- i Swē-þiuð som i Swē-aʀ. I sig är det nog inte alldeles självklart att ursprunget är detsamma men språkligt är formerna identiska och verkar i vart fall ha kommit att höra samman, om de gjorde det från början eller inte.
Re: Svitjod
Tack för utförlig redovisning! Gillar det! Skönt också att det lämnar utrymme för min gissning.Ephraim skrev:Svitjod är inte den inhemska formen, det är ett västnordiskt lån (jfr isländska Svíþjóð), vilket tydligt syns i utvecklingen av den urnordisk diftongen iu till jó före dentaler. Tydligen är det ett ganska tidigt lån, dock.
Notera att Svear heter Svíar i den fornvästnordiska literaturen (jag tror endast att pluralformer är belagda) så kopplingen mellan Svíar och Svíþjóð verkar väldigt transparent här. Jag tror också att Svíar och Svíþjóð behandlas som samhöriga. I dagens isländska används Svíar även om svenskar generellt, även med singularformen Svíi (svee), och Svíþjóð om Sverige. Ordet þjóð (från urgermanska *þeudō) betyder snarast ‘folk’ ursprungligen.
Den inhemska runsvenska formen brukar ges som Swēþiuð (min stavning, skrivs även Sveþiuþ, Swēþiūþ, Svéþjúð etc.). Det finns belagt i några runinskrifter men vokalen i första stavelsen skulle lika gärna kunna vara ī som ē tror jag, eftersom den yngre fuþąrken inte skiljer på i- och e-vokaler. Jag tror inte att ordet är belagt i den fornsvenska litteraturen. Dock finns kanske några latinska skrifter som tyder på e-vokal, i Scriptores rerum Danicarum medii aevi om litlæ swethiuthæ med e-vokal. Sen finns den fornengelska formen Swēoþeod.
Det är ganska vanligt i de nordiska språken med en växling mellan långt ī och långt ē. Jämför det fornsvenska pronomenet īr men fornisländska ér (där förhållandet är omvänt mot svear:Svíar). Detta är särskilt vanligt just i stammar som slutar på vokal, vilket ju är vad vi ser i svear/Svíar. Jämför ordet vi ‘helig plats’ men varg i veum och isländska vé, eller verben se (äldre sea) och sia som urpsrungligen är samma ord.
Så frågan är väl inte om det är "så självklart att Svea och Svi ska avse samma sak". Frågan är om det ursprungligen är samma Sví- i Sví-þjóð som i Sví-ar, eller samma Swē- i Swē-þiuð som i Swē-aʀ. I sig är det nog inte alldeles självklart att ursprunget är detsamma men språkligt är formerna identiska och verkar i vart fall ha kommit att höra samman, om de gjorde det från början eller inte.
Re: Svitjod
Nja...in hac gente..... det blir svårt att översätta till folken. hac = detta och gente är gens i ablativ singularis. Om det avsåg bland dessa folk så är mitt förslag att det borde stått in hae gentibus...Kungsune skrev:"Suetidi, cogniti in hac gente reliquis corpore eminentiores"
skriver Jordanes. Tänk om Getica först skrevs på gotiska och suetidi betyder sve tjud dvs svenska folket och
ska sättas i sammanhanget med Yngwes läsning av suehans jämte Adogit och screfenne. Då kan man läsa det som att det är en slutplädering att "Av folken är inget större än de svenska"
Sedan fortsätter han med ytterligare folk som inte nödvändigtvis tillhör suehans?
"Sunt quamquam et horum positura Grannii, Augandzi, Eunixi, Taetel, Rugi, Arochi, Ranii, quibus non ante multos annos Roduulf rex fuit, qui contempto proprio regno ad Theodorici Gothorum regis gremio convolavit et, ut desiderabat, invenit. Hae itaque gentes, Germanis corpore et animo grandiores, pugnabant beluina saevitia."
Re: Svitjod
Castor skrev:Borde inte "Suetidi, cogniti in hac gente reliquis corpore eminentiores" betyda "Suetidi är kända bland resten av folket för sin kroppslängd"?
Nja, då missar du hac. Mitt förslag
Suetidi är kända bland detta folk för att vara längre än dom andra.
Jag tror för övrigt inte ett dugg på att de verkligen var längre rent fysiskt, utan att det på något vis återspeglar status.
-
- Inlägg: 1719
- Blev medlem: 30 april 2015, 19:31
- Ort: Lund
Re: Svitjod
Utveckla.Yngwe skrev:Castor skrev:Borde inte "Suetidi, cogniti in hac gente reliquis corpore eminentiores" betyda "Suetidi är kända bland resten av folket för sin kroppslängd"?
Nja, då missar du hac. Mitt förslag
Suetidi är kända bland detta folk för att vara längre än dom andra.
Jag tror för övrigt inte ett dugg på att de verkligen var längre rent fysiskt, utan att det på något vis återspeglar status.