Svitjod

Här kan du diskutera språkhistoria, ortsnamn och liknande.
anganatyr
Inlägg: 2539
Blev medlem: 16 april 2015, 17:58
Ort: Blekinge

Re: Svitjod

Inlägg av anganatyr » 2 oktober 2015, 16:47

Ephraim skrev:
Castor skrev:Är inte Sweden och Schweden helt enkelt plural av Swede och Schwede?
Det är det nog från början, ja. Men frågan är ju varifrån Swede (motsvarande nederländska, lågtyska och engelska), Schwede (högtyska) eller Sweath (äldre engelska) kommer. Och om den spekulativa härledningen till en urform *swiþaniz~*sweþaniz stämmer så skulle vi se singularformen *swiþô~*sweþô > Swede (Sweath) och plural *swiþaniz~*sweþaniz > Sweden (Swethen).

I engelskan verkar Sweden i och för sig vara belagt innan Swede i skrift så det ser nästan ut som att det senare skulle vara en vara en "back-formation" snarare än tvärtom. Men det är möjligt att båda formerna är lånade var för sig, OED skriver att båda komer från medellågtyskan eller medelnederländskan. Sweden anses specifikt lånat från dativ pluralis tydligen (som väl skulle vara identisk med nominativ pluralis i och för sig).
anganatyr skrev:Var passar Ottars Sweoland in i sammanhanget (fornengelska, 800-tal)?
Det bör ju i vart fall vara härlett ur Svíarnas namn snarare än de hypotetiska *Sviðarna. Sen är frågan om det är en nedärvd eller tidigt lånad form, eller om det är ett senare lån. Men "Sweo-" med vokalbrytning till en diftong (antagligen lång diftong: Swēoland) ser ut som en form som funnits i engleskan ett tag. Det lär vara samma form som i folkslaget Swēon (endast pluralformer verkar det som, tror inte att nom.sg *Swēo är belagt) eller i Swēoþēod.

Brytningen är också indirekt evidens för att det går tillbaka till en form med *h, eftersom positionen före *h (som sedan ofta föll bort) är just en av dem där brytning skedde. Positionen före vokal eller före *þ sker ingen brytning vad jag vet. Ungefär så här kan ordet ha utvecklats:
*swihaniz
> *swihan
> *swiohan (brytning före *h)
> *swīoan (bortfall av *h med kompensatorisk förlängning)
> *swīon (vokalsammansmältning)
> Swēon (skifte av īo > ēo i bland annat västsaxdialekt)

Formen Sweoland liknar ju Svealand, men är nog inte en helt parallell bildning. Svea land är ju ‘svearnas land’, med genitiv pluralis. Sweoland ser ut att vara bildat direkt från stammen på samma sätt som Svíþjóð eller Swēoþēod, eller för den delen Gotland och Finnland. Det skulle alltså motsvara *Sveland på svenska.
Tusen tack för ditt svar Ephraim :) . Landsdelen Svealands namn i Sverige dyker dock inte upp i skriftliga källor förrän på 1400-talet, sannolikt som motsvarighet till det redan etablerade Götaland enligt Dick Harrison.

sweon
Inlägg: 70
Blev medlem: 30 april 2015, 19:57

Re: Svitjod

Inlägg av sweon » 2 oktober 2015, 20:44

Vi har också svet som i "Mare Sveticum' och "Starcaterus pugil sveticus" i Olaus Magnus carta marina,

Anders i Uppsala
Inlägg: 577
Blev medlem: 8 juli 2015, 20:21
Ort: Uppsala

Re: Svitjod

Inlägg av Anders i Uppsala » 6 juni 2019, 23:28

Hur ska man tolka ortnamn som Svista (finns minst två i Uppsalatrakten) och Svia (strax utanför Uppsala). Där ingår ju "i" (västnordiskt?) snarare än "e" (östnordiskt?).

heimlaga
Inlägg: 76
Blev medlem: 31 augusti 2016, 11:16

Re: Svitjod

Inlägg av heimlaga » 15 juni 2019, 18:20

Jag har sett en helt annan men fullt möjlig förklaring på Svi i en del namn.
Motsvarande namn finns ju på många håll. Sviby på Nuckö i Estland är ett exempel.
Tyvärr minns jag inte förklaringen.

Den "västnordiska" användningen av "i" är allmänt i många Österbottniska dialekter än i dag och förr lär den ha funnits på andra håll också inom det svenska språkområdet. Gränsen mellan östnordiskt och västnordiskt är långt ifrån entydig då man börjar se på äldre språkformer och dialekter.
Vi säger ju i Österbotten att man "dänskar" då man talar högsvenska och egentligen är ju högsvenskan liksom det norska bokmålet till stor del en lokal form av danska. I motsats till det lokala språket.
Tå man talar österbottnisk me nårrmännin tråor di ståndom att man ji froån nain oåsiidis daal i annin ändan oåv Nårji. He va in predikant jedan froån byyin såm var i Tröndelag å prediika å han märkt ju at int he jölft ti dänsk tå an tala mie döm så tå börja han taal såm vi jäär jär heim å tå saa nårrmännin at ti föståo allt han saa.

Användarvisningsbild
Yngwe
Inlägg: 2955
Blev medlem: 15 april 2015, 23:01
Ort: Gränna

Re: Svitjod

Inlägg av Yngwe » 16 juni 2019, 00:21

Kan vara årets bästa inlägg Heimlaga! Tänkvärt och underbart illustrerat i dialekt!

Anders i Uppsala
Inlägg: 577
Blev medlem: 8 juli 2015, 20:21
Ort: Uppsala

Re: Svitjod

Inlägg av Anders i Uppsala » 24 juni 2019, 00:40

Svenskan (och danskan och norskan) påverkades dessutom väldigt mycket av tyska under senmedeltiden. Svenskan ändrade sig mer mellan 1300 och 1500 än mellan 1500 och 2019. Vi skulle förstå Gustav Vasa utan större problem, men Gustav Vasa skulle ha nästan lika svårt som vi att förstå Birger jarl...

Skriv svar