Skandinavisk geografi enligt Jordanes

Här kan du diskutera historisk geografi.
Starkodder
Inlägg: 575
Blev medlem: 30 april 2015, 19:31
Ort: Lund

Re: Skandinavisk geografi enligt Jordanes

Inläggav Starkodder » 11 september 2015, 19:25

Castor skrev:
Starkodder skrev:
Bortsett från det så har jag för mig att det finns en runinskrift med ordet "vinvalit".

Var finns den inskriften?


Hittar inte min runbok i hyllan. Har för mig det var i Östergötland. Alltså inte i Dalsland utan i Östergötland...

Castor
Inlägg: 389
Blev medlem: 1 maj 2015, 07:08
Ort: Norrtälje

Re: Skandinavisk geografi enligt Jordanes

Inläggav Castor » 16 september 2015, 18:35

Starkodder skrev:
Castor skrev:
"Vik-udden", "udden vid viken" skulle det vara. Vágr betyder vik.

Vikudden? Nån annan ref på att namnet använts?

Det är väl en bra kenning för Kullen? ;)

Starkodder skrev:Bjäre syftar ju på berg, vilket rimligen måste ha täckt in hela Bjärehalvön, även Hovs hallar.

Lite underligt att centralområdet i SV Skåne öht inte skulle ha omnämnts.

Om det är som jag misstänker, att alltsammans bygger på vägbeskrivningar, som ofta brukar vara fallet när det handlar om geografiska/etnografiska redogörelser, så är det fullt naturligt att utgå från den punkt där man nyss har lämnat Själland och nått fram till Skånes kust.

Beskrivningen handlade kanske först och främst om själva kustlinjen, där de framträdande formationerna Kullen och Hovs hallar är viktiga och därmed också de bygder som låg i anslutning till dessa, trots att de kanske inte var särskilt folkrika och kanske inte heller självständiga i förhållande till Bjäre (Bergio) t.ex.

Efter att vi har lämnat Skåne följer vi kustlinjen norrut. Vägen delar sig två gånger, först vid Laholmsbukten, varifrån en östlig gren går till Finnveden, och sedan en andra gång vid Göta älvs mynning där den östra rutten går längs älven, fortsätter genom Vänern och vidare längs Byälven, Vrångsälven och Glomma till Raumarike och sedan ut till Oslofjorden där den återförenar sig med den västra rutten…

Bild
Schematisk bild av leden längs västra Skandinaviska halvön.

Från Sydskandinavien utgick även östliga handelsvägar som framförallt berörde Bornholm, Öland och Gotland med ett visst överspill till nuvarande svenska ostkusten upp till Mälardalsregionen. Dessa två huvudstråk, det Västskandinaviska stråket samt Östersjööstråket (Östersjö-ö-) kan skönjas i spridningsbilder för exempelvis brakteater:

http://www.catshamans.se/shalsring-file ... rillit.GIF
(de svarta prickarna markerar brakteatfynd)

http://www.archeo.uw.edu.pl/zalaczniki/upload801.pdf
(Fig. 1 på sid. 2)

…och äldre runinskrifter:

https://upload.wikimedia.org/wikipedia/ ... ptions.png

AndreasE
Inlägg: 213
Blev medlem: 10 maj 2015, 22:13

Re: Skandinavisk geografi enligt Jordanes

Inläggav AndreasE » 16 september 2015, 22:54

Castor skrev:Från Sydskandinavien utgick även östliga handelsvägar som framförallt berörde Bornholm, Öland och Gotland med ett visst överspill till nuvarande svenska ostkusten upp till Mälardalsregionen. Dessa två huvudstråk, det Västskandinaviska stråket samt Östersjööstråket (Östersjö-ö-) kan skönjas i spridningsbilder för exempelvis brakteater:

http://www.catshamans.se/shalsring-file ... rillit.GIF
(de svarta prickarna markerar brakteatfynd)

http://www.archeo.uw.edu.pl/zalaczniki/upload801.pdf
(Fig. 1 på sid. 2)

…och äldre runinskrifter:

https://upload.wikimedia.org/wikipedia/ ... ptions.png


Det där låter väldigt spekulativt. Det saknas ju verkligen inte spår av handel längs östkusten under folkvandringstid/vendeltid. Helgö är dessutom det största produktionscentrat som hittats i Nordeuropa från perioden.

Castor
Inlägg: 389
Blev medlem: 1 maj 2015, 07:08
Ort: Norrtälje

Re: Skandinavisk geografi enligt Jordanes

Inläggav Castor » 17 september 2015, 09:32

Jo, Helgö är en remarkabel plats. Mycket tyder på att Helgö, liksom andra delar av Mälardalsregionen, hade förbindelser med Rhen- och Nordsjöområdet under folkvandrings- och vendeltiden, men inte lika påtagliga förbindelser med östgermanerna i Centraleuropa och vid Medelhavet. Och jag misstänker att det huvudsakligen var tack vare de sistnämnda som Cassiodorus kunde få upplysningar om Norden.

De metallhantverksföremål som producerades på Helgö var väl främst reliefspännen (fibulor), agraffknappar och andra dräktspännnen och i någon mån cloisonnéföremål (av frankisk typ?).

Brakteater saknas nästan helt, det är väl bara ett par fragment som har hittats?

AndreasE
Inlägg: 213
Blev medlem: 10 maj 2015, 22:13

Re: Skandinavisk geografi enligt Jordanes

Inläggav AndreasE » 17 september 2015, 21:56

Nja, en stor solidiskatt har hittats på Helgö som genom stampidentiteter kopplats samman solidusfynd från just Centraleuropa.

Du har rätt i att brakteater inte är en Mälardalsk företeelse. Ett par exempel finns från Helgö, men generellt sett är de ovanliga.

Castor
Inlägg: 389
Blev medlem: 1 maj 2015, 07:08
Ort: Norrtälje

Re: Skandinavisk geografi enligt Jordanes

Inläggav Castor » 29 september 2015, 18:36

Det är inte omöjligt att det går en rak linje mellan den ostrogotiska kungamakten och bruket av brakteater. Därför tror jag att brakteaterna indikerar vilka delar av Skandinaviska halvön som Cassiodorus' uppgiftslämnare hade störst kännedom om. Brakteater anses ha tillverkats i Norden från första halvan av 400-talet fram till mitten av 500-talet. Brakteattillverkningen var nog ingen exklusivt nordisk företeelse, allt tyder på att brakteater också präglades på flera håll i Germanien och fr.o.m. andra halvan av 400-talet även i de germanska delarna av Britannien.

Upprinnelsen till bruket av brakteater kanske kan spåras till goternas bosättningar vid nedre Donau och Svarta havet i slutet av 200-talet. Goterna och deras bundsförvanter erhöll subsidier och diplomatiska gåvor från romarna som betalade med guld, både i form av tackor, barrar… och i form av mynt och medaljonger. Guldtackorna kunde användas av de inhemska (“barbariska”) guldsmederna som bland annat kunde göra “inramningar”, ornament och karaktäristiska “hängöglor” på de romerska guldmynten och -medaljongerna som sedan kunde bäras som amuletter/förtjänsttecken. Guldsmederna lärde sig också att göra (“barbariska”) kopior av romerska mynt och medaljonger då efterfrågan var större än tillgången (ett praktfullt exempel).

Någon gång i mitten av 300-talet verkar Visigoter och Ostrogoter ha förenat sig under en kung - ostrogoternas (H)Ermanarik som enligt Jordanes...

[…]subdued many warlike peoples of the north and made them obey his laws, and some of our ancestors have justly compared him to Alexander the Great. […] But though famous for his conquest of so many races, he gave himself no rest until he had slain some in battle and then reduced to his sway the remainder of the tribe of the Heruli […] Now the aforesaid race, as the historian Ablabius tells us, dwelt near Lake Maeotis in swampy places which the Greeks call hele; hence they were named Heluri […] After the slaughter of the Heruli, Hermanaric also took arms against the Venethi. […] This ruler also subdued by his wisdom and might the race of the Aesti, who dwell on the farthest shore of the German Ocean, and ruled all the nations of Scythia and Germany by his own prowess alone.


Det är troligt att Ermanariks "imperium” (hur stort eller litet det än var i verkligheten) bidrog till att det romerska guldet (“walha kurne”) och idén om den guldutdelande härskaren samt myten om Ermanarik själv spreds över hela Germanien och vidare till Britannien och Skandinaviska halvön.

Efter Ermanariks fall 376 fortsatte tillverkningen av mynt- och medaljongkopior (som i sin tur kan ha varit kopior av kopior…) i nordvästra Europa. De tunna ensidigt präglade brakteaterna kan ses som sista steget i denna kopieringsprocess, som på detta stadium hade frigjort sig från originalen och utvecklat ett eget formspråk. Bland ostrogoterna tycks sedvänjan att fästa solidi på guldrör ha levt vidare efter hunnertidens slut 453 då ostrogoterna blev romerska foederati i Pannonien...(exempel).

Mot bakgrund av Nordens eventuella anknytning till Ermanriks imperium (och resterna av det efter undergången 376) och de förbindelser som brakteaterna kan antas avspegla, är det väl inte helt osannolikt att det fanns människor som räknades som ostrogoter i Skandinavien på 500-talet (representerade av Ostrogotae som Jordanes nämner i anslutning till Raumarici och Aeragnaricii).

Kung Roduulfs resa till Theoderik den stores hov i Ravenna är förståelig om den bottnade i en nedärvd vördnad för den ostrogotiske konungen (Guden Gauts ättling och ställföreträdare på jorden, om än kristen).

Om hanteringen av romerskt guld i tidiga germanska kungariken:

http://www.archeo.uw.edu.pl/zalaczniki/upload678.pdf

AndreasE
Inlägg: 213
Blev medlem: 10 maj 2015, 22:13

Re: Skandinavisk geografi enligt Jordanes

Inläggav AndreasE » 29 september 2015, 23:25

Jag förstår inte riktigt kopplingen mellan brakteater och ostrogoterna? Brakteaterna utvecklades utan tvekan i Sydskandinavien. De på kontinenten/England präglade brakteaterna tillhör den sista stiltypen, och är dessutom ofta tillverkade i brons, något som inte förekommer i Skandinavien. Hos tex frankerna förekommer de i merovingiska kvinnogravar. Vad jag vet finns det ingenting som tyder att brakteaterna skulle ha någon specifik koppling till goterna.

Castor
Inlägg: 389
Blev medlem: 1 maj 2015, 07:08
Ort: Norrtälje

Re: Skandinavisk geografi enligt Jordanes

Inläggav Castor » 30 september 2015, 05:54

Utvecklingen från romerska medaljonger med pålödda hängöglor (guldrör), via imitationer av dessa, till brakteater är ganska tydlig tycker jag. Det första steget togs sannolikt av goterna.

Det finns tidiga engelska och kontinentala guldbrakteater med ett helt eget stuk som skiljer ut dem från de skandinaviska...

Några exempel:

http://www.britishmuseum.org/explore/hi ... ate-1.aspx

https://en.m.wikipedia.org/wiki/File:Ob ... cteate.jpg

Castor
Inlägg: 389
Blev medlem: 1 maj 2015, 07:08
Ort: Norrtälje

Re: Skandinavisk geografi enligt Jordanes

Inläggav Castor » 27 januari 2017, 14:54

Kom nyss över ett par användbara pusselbitar från oväntat håll… Jag har aldrig varit någon större anhängare av Lars Gahrns och John Krafts idéer (för mycket Sveaskola för min smak ;) ). Kraft har rekonstruerat hypotetiska ”riken” och Gahrn berör två av dessa i sin blogg (2010-08-09): ”Älvriket” och ”Fjäreriket”.

”Älvriket” motsvarar nästan exakt det sammanhängande område där Gautigoth, Mixi, Evagre, Otingis och Ostrogothae har placerats på kartan tidigare i denna tråd (sida 1, längst ner). Och ”Fjäreriket” är naturligtvis Fervirs hemvist.

”Älvrikets” mest inflytelserika invånare kan ha varit identiska med Beowulfs Geatas såväl som de Gautoi i vars närhet de nyanlända herulerna slog sig ned, enligt Prokopios.

Var slog då herulerna sig ned? Det kan man förstås bara spekulera om. Kanske var det omedelbart söder om ”Fjäreriket”, kanske i ett område som sträckte sig från Varbergstrakten (Himle härad) till Halmstads härad, det område som kan antas ha varit bebott av den stam som Jordanes kallar Ahelmil. Centralt genom området rinner Ätran med Ätrastigen eller Redvägen med start på Falköpingsslätten. I nära anslutning till Redvägen har Ållebergskragen och Mönekragen, liksom fragmentet från Köinge påträffats. Var det kanske herulerna som kom hit med guldhalskragarna år 509?... och då de blev förföljda av danerna gömde herulerna guldet i otillgängliga stenrösen? När herulerna sedan återvände till kontinenten blev halskragarna kvar, bortglömda av barnen till skatternas undangömmare?

Andra möjliga spår av herulerna är vapen- och hjälmfragmenten från Grimeton i Himle härad.

http://historiska.se/sokresultat/?q=grimeton&i=ksamsok

Möjliga herulspår kan också finnas i Vännebo, Finnestorp och Snösbäck. Men här finns även lämningar från andra invasionsstyrkor. Herulerna som kom i början av 500-talet kan mycket väl ha varit våtmarksofferfolkens sista fiender. Offren tycks ju ha upphört vid mitten av 500-talet.

Valdemar
Inlägg: 861
Blev medlem: 20 augusti 2015, 09:16

Re: Skandinavisk geografi enligt Jordanes

Inläggav Valdemar » 27 januari 2017, 15:27

fel på inlägget .. såg bild i det första inlägget i tråden och kan inte ta bort detta..

Sorry
Senast redigerad av Valdemar 27 januari 2017, 15:44, redigerad totalt 2 gånger.


Återgå till "Geografi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 1 och 0 gäst