Re: Skandinavisk geografi enligt Jordanes
Postat: 13 april 2017, 19:29
För att återvända till det som Jordanes betecknar som “norra delen” av ön Scandza, så är ju, som tidigare framhållits, den mest handfasta upplysningen att solen befinner sig ovanför horisonten i fyrtio dygn i sträck. En sådan plats, med bebyggelsekontinuitet från äldre järnålder, är bygden vid Skjerstadfjorden som har pekats ut tidigare i denna tråd. Lofoten (med mer än fyrtio nätters midnattssol) kanske också skulle kunna vara aktuell, men Lofoten är ju en ögrupp som ligger utanför själva Scandza. Kanske är det dessa öar som Jordanes syftar på när han talar om vargar som raskar över isen. Stränga vintrar kan havsisen lägga sig kring en del av Lofotens öar...
http://www.68north.com/2014/07/friday-p ... ce-puzzle/
http://www.gettyimages.com/detail/photo ... /543651410
De av Scandzas invånare som sägs bo längst norrut kallas Adogit som brukar tolkas som en felskrivning av (H)alogii - Hålogaländare. Hur folknamnet Adogit än ska uttolkas så bör detta folk i alla fall ha bott någonstans i norra delen av den region som senare skulle bli känd som Hålogaland (ungefär motsvarande det moderna Nordlands fylke). Screrefennae fanns i samma trakter, vilket är tämligen okontroversiellt. Även Prokopios talar ju om “skridfinnar” och fyrtio nätters midnattssol.
Desto mer problematiskt är det tredje folket Suehans. Vad Sue-, Sve- eller Svi- egentligen betyder är omstritt. 1930 försökte professor Elis Wadstein koppla ihop folknamnet svear med ortnamnet Svinnegarn söder om Enköping...
http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/han ... sequence=1
Kanske ligger det något i det, inte att svearna skulle ha sitt ursprung vid den uppländska Mälarstranden, utan att folknamnet Svear kan härledas till ordet Svin som i Svinnegarn. Det handlar alltså inte om djuret svin, utan om ett naturgeografiskt begrepp som betecknar ett grunt vattenområde som delvis torrläggs vid lågt vattenstånd. Begreppet motsvaras av nederländskans Zwin, besläktat med isländskans Svìa (avta) och svenskans (för)svinna...
http://runeberg.org/svetym/1008.html
Folknamnet Svear kan alltså misstänkas höra ihop med ett naturnamn som börjar med Svi- eller Sve-. I Norge finns finns flera hydronymer och toponymer som innehåller namnelementet Sve-. Exempelvis Svefjorden som är en arm av den ovan nämnda Skjerstadfjorden. Var det månne vid Svefjordens stränder som Suehans hade sina boplatser? Men kanske bör vi söka Suehans längre söderut, där deras berömda hästar (av thüringertyp) kunde erbjudas bättre betesmarker. Tröndelag ligger bra till med sina goda jordar och rika arkeologiska lämningar från äldre järnålder. Tröndelag ligger också bra till i kommunikationshänseende; härifrån utgick åtminstone tre olika handelsvägar, längs vilka safirblå skinn kunde sändas vidare via oräkneliga folkstammar.
En fjord vars namn börjar med Sve- finns även i Tröndelag...
http://www.norgeskart.no/#11/286080/7146176
Andra intressanta namn:
https://www.yr.no/sted/Norge/Nord-Trønd ... n~2657851/
https://www.yr.no/place/Norway/Sør-Trøn ... eim/Svean/
Sve- som i Sveahaugen och Svean kan möjligen ha något att göra med svedja, men i rena hydronymer som exempelvis Svefjorden är Sve- associerat till grunt vatten precis som fallet var med vattennamnen Svin- och Zwin...
http://www.stadnamn-stedsnavn.com/Kva%2 ... %20sve.pdf
http://www.68north.com/2014/07/friday-p ... ce-puzzle/
http://www.gettyimages.com/detail/photo ... /543651410
De av Scandzas invånare som sägs bo längst norrut kallas Adogit som brukar tolkas som en felskrivning av (H)alogii - Hålogaländare. Hur folknamnet Adogit än ska uttolkas så bör detta folk i alla fall ha bott någonstans i norra delen av den region som senare skulle bli känd som Hålogaland (ungefär motsvarande det moderna Nordlands fylke). Screrefennae fanns i samma trakter, vilket är tämligen okontroversiellt. Även Prokopios talar ju om “skridfinnar” och fyrtio nätters midnattssol.
Desto mer problematiskt är det tredje folket Suehans. Vad Sue-, Sve- eller Svi- egentligen betyder är omstritt. 1930 försökte professor Elis Wadstein koppla ihop folknamnet svear med ortnamnet Svinnegarn söder om Enköping...
http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/han ... sequence=1
Kanske ligger det något i det, inte att svearna skulle ha sitt ursprung vid den uppländska Mälarstranden, utan att folknamnet Svear kan härledas till ordet Svin som i Svinnegarn. Det handlar alltså inte om djuret svin, utan om ett naturgeografiskt begrepp som betecknar ett grunt vattenområde som delvis torrläggs vid lågt vattenstånd. Begreppet motsvaras av nederländskans Zwin, besläktat med isländskans Svìa (avta) och svenskans (för)svinna...
http://runeberg.org/svetym/1008.html
Folknamnet Svear kan alltså misstänkas höra ihop med ett naturnamn som börjar med Svi- eller Sve-. I Norge finns finns flera hydronymer och toponymer som innehåller namnelementet Sve-. Exempelvis Svefjorden som är en arm av den ovan nämnda Skjerstadfjorden. Var det månne vid Svefjordens stränder som Suehans hade sina boplatser? Men kanske bör vi söka Suehans längre söderut, där deras berömda hästar (av thüringertyp) kunde erbjudas bättre betesmarker. Tröndelag ligger bra till med sina goda jordar och rika arkeologiska lämningar från äldre järnålder. Tröndelag ligger också bra till i kommunikationshänseende; härifrån utgick åtminstone tre olika handelsvägar, längs vilka safirblå skinn kunde sändas vidare via oräkneliga folkstammar.
En fjord vars namn börjar med Sve- finns även i Tröndelag...
http://www.norgeskart.no/#11/286080/7146176
Andra intressanta namn:
https://www.yr.no/sted/Norge/Nord-Trønd ... n~2657851/
https://www.yr.no/place/Norway/Sør-Trøn ... eim/Svean/
Sve- som i Sveahaugen och Svean kan möjligen ha något att göra med svedja, men i rena hydronymer som exempelvis Svefjorden är Sve- associerat till grunt vatten precis som fallet var med vattennamnen Svin- och Zwin...
http://www.stadnamn-stedsnavn.com/Kva%2 ... %20sve.pdf