Skandinavisk geografi enligt Jordanes
Re: Skandinavisk geografi enligt Jordanes
Castor
Ok karta men förstår inte varför du inte har Ranii i Ranerike dvs Norra Bohuslän? Begreppet Raner och Ranerike etc borde vara ett av de säkraste hos Jordanes. Alldeles söder om din karta borde Fervir=Fjäre-Borna=Fjäre Härad vara rätt "säkra".
Sen hade jag aldrig lagt in Suitidi på det sättet du gjort. Om vi utgår från Suehans som ett samlingsnamn för grupper som inte nämns borde de finnas norr om Vänern och norr om Östergötland tycker jag.
Ok karta men förstår inte varför du inte har Ranii i Ranerike dvs Norra Bohuslän? Begreppet Raner och Ranerike etc borde vara ett av de säkraste hos Jordanes. Alldeles söder om din karta borde Fervir=Fjäre-Borna=Fjäre Härad vara rätt "säkra".
Sen hade jag aldrig lagt in Suitidi på det sättet du gjort. Om vi utgår från Suehans som ett samlingsnamn för grupper som inte nämns borde de finnas norr om Vänern och norr om Östergötland tycker jag.
Re: Skandinavisk geografi enligt Jordanes
Kartskissen bygger på den tolkning som Areskoug förfäktar (se länk ovan), jag har bara flyttat på Liothida och gett Theustes större utrymme. Bergio har ju just precis placerats i det som skulle bli Bjäre härad, vars äldsta kända namn är Biærg...Starkodder skrev:Castor skrev:
Alltså, Bergio kan väl rimligen inte syfta på något annat är Bjäre? Möjligtvis Kullen som ju också betyder berg.
Hallin ska nog placeras i Halland.
Vagoth och Theustes är knepigare. Ska det uttalas Va-goth, eller Vag-oth?
https://da.wikipedia.org/wiki/Herreder_ ... _times.jpg
Halland torde vara ett tämligen modernt landskapsnamn som bör betyda "landet bortom Hovs hallar (som ju ligger i Skåne)". Namnet Hallin syftar därför troligen på "(de som bor vid) Hovs hallar". I länken ovan uttolkas namnet Vagoth som Vag-oth, "våg-udden", syftande på "(de som bor vid) Kullen".
-
- Inlägg: 1719
- Blev medlem: 30 april 2015, 19:31
- Ort: Lund
Re: Skandinavisk geografi enligt Jordanes
Att Hallin skulle betyda befolkningen vid Hovs hallar är mindre troligt, denna begränsade plats....dessutom i Bjäre härad....nä bättre förslag tack.Castor skrev:Kartskissen bygger på den tolkning som Areskoug förfäktar (se länk ovan), jag har bara flyttat på Liothida och gett Theustes större utrymme. Bergio har ju just precis placerats i det som skulle bli Bjäre härad, vars äldsta kända namn är Biærg...Starkodder skrev:Castor skrev:
Alltså, Bergio kan väl rimligen inte syfta på något annat är Bjäre? Möjligtvis Kullen som ju också betyder berg.
Hallin ska nog placeras i Halland.
Vagoth och Theustes är knepigare. Ska det uttalas Va-goth, eller Vag-oth?
https://da.wikipedia.org/wiki/Herreder_ ... _times.jpg
Halland torde vara ett tämligen modernt landskapsnamn som bör betyda "landet bortom Hovs hallar (som ju ligger i Skåne)". Namnet Hallin syftar därför troligen på "(de som bor vid) Hovs hallar". I länken ovan uttolkas namnet Vagoth som Vag-oth, "våg-udden", syftande på "(de som bor vid) Kullen".
Detsamma gäller Vågudden....långsökt.
Re: Skandinavisk geografi enligt Jordanes
Jag gör alltså antagandet att det finns någon form av system (baserat på geografin) i Jordanes' uppräkning. Ranrike har ju redan nämnts som "Aeragnaricii" i sitt logiska sammanhang tillsammans med bl.a. Raumarike. Det förhistoriska norska småkungariket Sogn ser jag som en sannolik hemvist för Jordanes' Ranii.Valdemar skrev:Castor
Ok karta men förstår inte varför du inte har Ranii i Ranerike dvs Norra Bohuslän? Begreppet Raner och Ranerike etc borde vara ett av de säkraste hos Jordanes. Alldeles söder om din karta borde Fervir=Fjäre-Borna=Fjäre Härad vara rätt "säkra".
Sen hade jag aldrig lagt in Suitidi på det sättet du gjort. Om vi utgår från Suehans som ett samlingsnamn för grupper som inte nämns borde de finnas norr om Vänern och norr om Östergötland tycker jag.
Ran- och liknande, är ett namnelement som uppträder i vitt skilda folknamn. Bland annat fanns det ju ett slaviskt folk som kallades rani på Rügen under tidig medeltid. Även Sue-, Sui-, Sve- är vitt spridda namnelement. Jag tror att Suehans och Suetidi är två helt olika folk. Namnen behöver inte ens ha samma etymologi, Suehans har kanske att göra med de norska Svean-namnen.
Det finns vissa vaga indikationer på att slättlandskapet söder om Vänern var det ursprungliga Svitjod, innan det blev en del av Västergötland.
Re: Skandinavisk geografi enligt Jordanes
Gruppen Ahelmil, Finnaithae, Fervir och Gauthigoth följer naturligt efter Liothida (vid Laholmsbukten). Ahelmil vill jag placera omedelbart norr om bukten. Förledet Halm- i Halmstad kan ha med detta folk att göra. Både Lagan och Nissan leder till Finnveden och dess inbyggare Finnaithae. Fervir är förstås folket i det blivande Fjäre härad. Och sedan kommer Gauthigoth i södra delen av det blivande landskapet Västergötland.
Re: Skandinavisk geografi enligt Jordanes
Rättelse: "Vik-udden", "udden vid viken" skulle det vara. Vágr betyder vik.Starkodder skrev:Att Hallin skulle betyda befolkningen vid Hovs hallar är mindre troligt, denna begränsade plats....dessutom i Bjäre härad....nä bättre förslag tack.Castor skrev: Halland torde vara ett tämligen modernt landskapsnamn som bör betyda "landet bortom Hovs hallar (som ju ligger i Skåne)". Namnet Hallin syftar därför troligen på "(de som bor vid) Hovs hallar". I länken ovan uttolkas namnet Vagoth som Vag-oth, "våg-udden", syftande på "(de som bor vid) Kullen".
Detsamma gäller Vågudden....långsökt.
Härader och landskap är något som har skapats under tidig medeltid, de fanns alltså inte under järnåldern, men deras namn kan nog ofta härröra från namn på järnåldersbygder och "småriken" som ibland kan ha varit mindre och ibland större än ett härad.
-
- Inlägg: 1719
- Blev medlem: 30 april 2015, 19:31
- Ort: Lund
Re: Skandinavisk geografi enligt Jordanes
Vikudden? Nån annan ref på att namnet använts?Castor skrev:Rättelse: "Vik-udden", "udden vid viken" skulle det vara. Vágr betyder vik.Starkodder skrev:Att Hallin skulle betyda befolkningen vid Hovs hallar är mindre troligt, denna begränsade plats....dessutom i Bjäre härad....nä bättre förslag tack.Castor skrev: Halland torde vara ett tämligen modernt landskapsnamn som bör betyda "landet bortom Hovs hallar (som ju ligger i Skåne)". Namnet Hallin syftar därför troligen på "(de som bor vid) Hovs hallar". I länken ovan uttolkas namnet Vagoth som Vag-oth, "våg-udden", syftande på "(de som bor vid) Kullen".
Detsamma gäller Vågudden....långsökt.
Härader och landskap är något som har skapats under tidig medeltid, de fanns alltså inte under järnåldern, men deras namn kan nog ofta härröra från namn på järnåldersbygder och "småriken" som ibland kan ha varit mindre och ibland större än ett härad.
Bjäre syftar ju på berg, vilket rimligen måste ha täckt in hela Bjärehalvön, även Hovs hallar.
Lite underligt att centralområdet i SV Skåne öht inte skulle ha omnämnts.
Re: Skandinavisk geografi enligt Jordanes
VINOVILOTH
Den mest gåtfulla av Scandzas folkstammar är utan tvekan Vinoviloth (eller ”Vinovilith” som det står i den engelska översättningen). Folknamnet har tidigare kopplats till Vingulmark i sydöstra Norge. Ändelsen –oth är samma som i Vagoth och har tolkats som udde, vilket har föranlett Areskoug och andra (Fornvännen 1-15, 1972) att sätta namnet i samband med Nesodden söder om Oslo (som ju hör till det forna Vingulmark). Vinoviloth skulle då betyda ”Vinovil-udden”. Frågan är bara vad Vinovil betyder.
Förledet Vingul- i Vingulmark lär vara besläktat med verbet ”vingla”och syfta på Oslofjordens kraftiga böjning (som bl.a. bildar Nesodden). Vinovil- betyder kanske något annat, och behöver inte alls ha något med Vingulmark att göra, egentligen.
Kanske är det ”Vinovil” som är själva folknamnet, Vinoviloth skulle i så fall betyda ”Vinovilernas udde”. Frågan kvarstår - vilka var vinovilerna? Somliga har satt namnet i samband med winnilerna, det mytiska folk som bytte namn och kom att kalla sig Langobarder. Man kanske också kan tänka sig ett samband med vanerna (Njord, Yngve-Frej, Vanadis-Freja m.fl.). Enligt Tacitus var germanerna vid Nordsjön ingveoner (de hade alltså Ing eller Yngve-Frej som sin förfadersgud). Dit hörde bl.a. anglerna, friserna, saxarna och förmodligen också langobarderna. I Beowulf-kvädet förekommer Ingwina i samband med danerna, som alltså också bör ha varit ingveoner.
Vanernas (och asarnas) invandring via Fyn är en mytisk koppling mellan svearna och danerna genom Ynglingaätten och Skjöldungaätten. Denna mytiska sammankoppling förstärks genom Gefions plöjning som enligt myten gav upphov till Själland och en insjö med samma storlek och form.
”Vinovilernas udde” kanske ska sökas i denna insjö, som även är den enda insjö som omnämns av Jordanes.
Kanske är det Värmlandsnäs?
Den röda linjen är en av vägarna till Raumarike (Romerike) som troligen var ett av Skandinaviens mäktigaste riken på sin tid. Beowulfs Heaðo-Ræmes (strids-rämer) tros ha kommit därifrån. Den kung (eller motsvarade) som föranledde uppförandet av Raknehögen, Nordens största storhög, var av allt att döma samtida med Jordanes.
Den mest gåtfulla av Scandzas folkstammar är utan tvekan Vinoviloth (eller ”Vinovilith” som det står i den engelska översättningen). Folknamnet har tidigare kopplats till Vingulmark i sydöstra Norge. Ändelsen –oth är samma som i Vagoth och har tolkats som udde, vilket har föranlett Areskoug och andra (Fornvännen 1-15, 1972) att sätta namnet i samband med Nesodden söder om Oslo (som ju hör till det forna Vingulmark). Vinoviloth skulle då betyda ”Vinovil-udden”. Frågan är bara vad Vinovil betyder.
Förledet Vingul- i Vingulmark lär vara besläktat med verbet ”vingla”och syfta på Oslofjordens kraftiga böjning (som bl.a. bildar Nesodden). Vinovil- betyder kanske något annat, och behöver inte alls ha något med Vingulmark att göra, egentligen.
Kanske är det ”Vinovil” som är själva folknamnet, Vinoviloth skulle i så fall betyda ”Vinovilernas udde”. Frågan kvarstår - vilka var vinovilerna? Somliga har satt namnet i samband med winnilerna, det mytiska folk som bytte namn och kom att kalla sig Langobarder. Man kanske också kan tänka sig ett samband med vanerna (Njord, Yngve-Frej, Vanadis-Freja m.fl.). Enligt Tacitus var germanerna vid Nordsjön ingveoner (de hade alltså Ing eller Yngve-Frej som sin förfadersgud). Dit hörde bl.a. anglerna, friserna, saxarna och förmodligen också langobarderna. I Beowulf-kvädet förekommer Ingwina i samband med danerna, som alltså också bör ha varit ingveoner.
Vanernas (och asarnas) invandring via Fyn är en mytisk koppling mellan svearna och danerna genom Ynglingaätten och Skjöldungaätten. Denna mytiska sammankoppling förstärks genom Gefions plöjning som enligt myten gav upphov till Själland och en insjö med samma storlek och form.
”Vinovilernas udde” kanske ska sökas i denna insjö, som även är den enda insjö som omnämns av Jordanes.
Kanske är det Värmlandsnäs?
Den röda linjen är en av vägarna till Raumarike (Romerike) som troligen var ett av Skandinaviens mäktigaste riken på sin tid. Beowulfs Heaðo-Ræmes (strids-rämer) tros ha kommit därifrån. Den kung (eller motsvarade) som föranledde uppförandet av Raknehögen, Nordens största storhög, var av allt att döma samtida med Jordanes.
Senast redigerad av 2 Castor, redigerad totalt 11 gång.
-
- Inlägg: 1719
- Blev medlem: 30 april 2015, 19:31
- Ort: Lund
Re: Skandinavisk geografi enligt Jordanes
Den kartan är jag skeptisk tillCastor skrev:VINOVILOTH
Den mest gåtfulla av Scandzas folkstammar är utan tvekan Vinoviloth (eller ”Vinovilith” som det står i den engelska översättningen). Folknamnet har tidigare kopplats till Vingulmark i sydöstra Norge. Ändelsen –oth är samma som i Vagoth och har tolkats som udde, vilket har föranlett Areskoug och andra (Fornvännen 1-15, 1972) att sätta namnet i samband med Nesodden söder om Oslo (som ju hör till det forna Vingulmark). Vinoviloth skulle då betyda ”Vinovil-udden”. Frågan är bara vad Vinovil betyder.
Förledet Vingul- i Vingulmark lär vara besläktat med verbet ”vingla”och syfta på Oslofjorden kraftiga böjning (som bl.a. bildar Nesodden). Vinovil- betyder kanske något annat, och behöver inte alls ha något med Vingulmark att göra, egentligen.
Kanske är det ”Vinovil” som är själva folknamnet, Vinoviloth skulle i så fall betyda ”Vinovilernas udde”. Frågan kvarstår - vilka var vinovilerna? Somliga har satt namnet i samband med winnilerna, det mytiska folk bytte namn och kom att kalla sig Langobarder. Man kanske också kan tänka sig ett samband med vanerna (Njord, Yngve-Frej, Vanadis-Freja m.fl.). Enligt Tacitus var germanerna vid Nordsjön ingveoner (de hade alltså Ing eller Yngve-Frej som sin förfadersgud). Dit hörde bl.a. anglerna, friserna, saxarna och förmodligen också langobarderna. I Beowulf-kvädet förekommer Ingwina i samband med danerna, som alltså också bör ha varit ingveoner.
Vanernas (och asarnas) invandring via Fyn är en mytisk koppling mellan svearna och danerna genom Ynglingaätten och Skjöldungaätten. Denna mytiska sammankoppling förstärks genom Gefions plöjning som enligt myten gav upphov till Själland och en insjö med samma storlek och form.
”Vinovilernas udde” kanske ska sökas i denna insjö, som även är den enda insjö som omnämns av Jordanes.
Kanske är det Värmlandsnäs?
Den röda linjen är en av vägarna till Raumarike (Romerike) som troligen var ett av de mäktigaste rikena på sin tid. Beowulfs Heaðo-Ræmes (strids-rämer) tros ha kommit därifrån. Den kung (eller motsvarade) som föranledde uppförandet av Raknehögen, Nordens största storhög, var av allt att döma samtida med Jordanes.
Bortsett från det så har jag för mig att det finns en runinskrift med ordet "vinvalit".
Re: Skandinavisk geografi enligt Jordanes
Var finns den inskriften?Starkodder skrev:
Bortsett från det så har jag för mig att det finns en runinskrift med ordet "vinvalit".