Skandinavisk geografi enligt Jordanes

[Castor]

I Valenciennes-manuskriptet (se tidigare inlägg) är Exunixi Taetel ihopskrivet ”eunixitaetel” medan Rugi står för sig. Den ofta anförda formen ”aetelrugi” är det svårare att hitta belägg för i handskrifterna. Theodor Mommsen, som hade tillgång till det bästa, numera uppbrunna, manuskriptet, förordar läsarten Eunixi, Taetel, Rugi…

https://archive.org/details/romanaetget ... p?q=Eunixi

RÄTTELSE: I Valenciennes-manuskriptet står det:

". Grannii . Auganti . Eunixi taetel . Rugi . Arochi . Ranii ."

Punkter mellan alla namn, utom mellan Eunixi och taetel (med liten begynnelsebokstav),

Formerna "eunixitaetel" och "aetelrugi" finns inte med i Mommsens förteckning (se länken ovan). Däremot finns varianterna:

"eunixit", "eunx̄", "unixet" och "unixae",

"aetel", "hethel", "gethel" och "getel" samt

"gethelrugi" och "ethelrugi".

[Castor]

Mycket har skrivits och spekulerats om gamle kung Roduulf. Hans abdikation och påföljande resa hör till de tidigaste nedtecknade historiska händelserna med anknytning till Norden.

Jordanes är inte helt tydlig med vilka Roduulf härskade över, men en rimlig tolkning är han var kung över hela gruppen Grannii, Augandzi, Eunixi, Taetel, Rugi, Arochi och Ranii.

Alexander Bugge (son till Sophus Bugge) placerade kungens huvudsäte i Grenland (hos folket Grannii).

Vi kjender saaledes en norsk konge som ikke usandsynlig har hørt hjemme i Grenland, han kom ved aar 500 til Theodorik den store, Østgoternes konge, som vandt Italien. Rodwulf (Rodulv) eller Rolv var hans navn.

https://slekt.org/books/aars/1920skiens ... storie.htm

Grannii nämns ju först och bör väl ha varit det mest framstående folket... Eller?...

Ranii, som nämns sist, skulle väl också kunna ha varit det enda folket som Roduulf härskade över?...

En annan möjlighet uppenbarar sig om vi ringar in det kommunikations- och befolkningsmässigt mest strategiska området.

I ett tidigare inlägg framhölls sydvästra Agder. Det är här vi hittar den dominerande folkvandringstida kontaktytan mellan västra Norge och kontinenten.

I samma inlägg nämndes Snartemo-svärdet, som väl kan sägas vara av kunglig kaliber.



Bild från Wikipedia.

Ett annat nästan lika praktfullt svärd har påträffats i närheten.

https://www.vestagdermuseet.no/snartemo ... glemselen/

Vad skulle då en kung i sydvästra Norge ha haft för slags relation till Theoderik den store?

Enligt min uppfattning var förbindelsen mellan Vest-Agder och Nordsjöns södra kust av avgörande betydelse.

I Cassiodorus’ Variae finns korrespondens bevarad som visar att Theoderik hade särdeles goda relationer med tre kungariken nordost om Rhen och norr om Donau. Ett av dessa riken, Varnernas rike, ska ha legat i nuvarande Nordtyskland med närhet till både Nordsjön och Östersjön. Enligt Prokopios ska det ha sträckt sig till området vid Rhens mynning och gränsat till Frankernas rike. Varnernas rike skulle tillsammans med Thüringarnas rike och Herulernas rike ingå i Theoderiks anti-frankiska koalition, något som dryftas i ett brev adresserat till de tre kungarna.

https://www.gutenberg.org/files/18590/1 ... m#Page_198

I ett annat brev tackar Theoderik för de dyrbara gåvor som varnernas kung (i vissa bearbetningar är det vandalernas kung, vilket av allt att döma är felaktigt) hade sänt till Ravenna. Bland gåvorna fanns guldprydda svärd… och något som på latin heter piceis timbribus, vilket ibland översätts till ”musikinstrument av svart trä (ebenholts!)” och ibland till ”svarta pälsverk (sobel!)”. Nu är det väl tveksamt om varnerna hade tillgång till sådant som ebenholts och sobel. Men om det var svarta pälsar så är det svårt att inte tänka på Jordanes’ sappherinas pelles och pellium decora nigridine.

The Sword in Anglo-Saxon England: Its Archaeology and Literature - Hilda Roderick Ellis Davidson

Diplomacy at the End of the World: Theoderic’s Letters to the Warni and Hesti (researchgate.net)

I detta sammanhang är det läge att lyfta fram Haakon Sheteligs teorier om folkvandringar från kontinenten till Norge. Teorierna diskuteras på sidan 19 och framåt i Reiersens doktorsavhandling Elite milieus and centres in western Norway 200 - 550 AD. Nedanstående karta är inspirerad av kartan till höger i figur 2.1 på sidan 20.

Aristokratiskt federation.png (83.8 KiB) Visad 3356 gånger

Kanske var Roduulf överkung i en aristokratisk federation?

Rent hypotetiskt kan Roduulf, som torde ha lämnat Norge runt år 520, och de individer som begravdes i Snartemo ett par decenner tidigare, ha hört till en inflyttad folkgrupp med band till Varnernas rike. Roduulfs fortsatta resa till Ostrogoterna rike kanske förklaras av de goda diplomatiska förbindelserna mellan dessa två riken.

På historier.no kan man läsa följande:

Alt tyder på at ei framand folkegruppe har kome sjøvegen […]

Er denne teorien rett, så må ein trulig ned i Europa ein stad for å finne skyldfolka [= släktingarna] til Snartemohøvdingane. Kanskje der også kan finnast gullsmedarbeid som syner likskap med sverdet?

[Valdemar]

Ett svärd liknande Snartemo har funnits vid Svarteborg/Ranerike. Förra året hittades en sådan ring som syns hängande på bilden på Snartemo. Av intressant i Svarteborg är även den kända guldmedaljongen med ett porträtt på. Precis som i Romarriket har kungen/hövdingen sitt namn på den, i detta fallet ”Gandalf” enlig moderna runologer ( bl a Damell).

Svarteborg ligger nära Hög Edsten och Lilla Jored och här finns helt klart ett mindre ”kungadömes”’centrum under folkvandringstid. Rannii(Jordanes) Ranerike (trad)eller Ransyssel (medeltid).

[Castor]

Intressant är också att en svärdsknapp som har påträffats i halländska Grimeton är, om inte stöpt i samma form, kusligt lik den från Snartemo.


Gabriel Hildebrand SHM Creative Commons Erkännande 2.5 Sverige

[Valdemar]

Grimeton har fina fynd bl à en del av en hjälm från 500 talet. Platsen ligger i Himle Härad och är kanske maktcentrum för Himli?

[Castor]

Den ovannämnda aristokratiska federationen, eller det hypotetiska överhöghetsväldet under kung Roduulf, kan också tjäna som utgångspunkt för några av de begrepp som Jordanes använder.

Augandzi återfinns i vad som kan uppfattas som den yttre änden av en ”utskjutande arm” – brachio exiente. Söder därom ligger Mare germanicum med Jutland och Saxland på andra sidan. I nordväst finns den ”onavigerbara” Oceanen. Kustlandet bortom Ranii är parte arctoa. Och öster om Grannii har vi ”i jordkretsens sköte” (i fastlandets inre) den vidsträckta insjön - lacus vastissimus.

Aristokratisk federation.png (103.26 KiB) Visad 3062 gånger

[Castor]

I Harald Hårfagres historia använder Snorre begreppet midtlandet för att beteckna ett område som ungefär motsvarar det ovannämnda.

Konung Harald sporde, att midtlandet härjades vida omkring av vikingar, som om vintern uppehöllo sig väster om havet [...]

Med midtlandet menas det norska västlandet, från Agder till och med Sunnmöre.

http://cornelius.tacitus.nu/heimskringl ... -30.htm#22

Konung Harald själv uppehöll sig oftast i midtlandet [...] Erik var hos sin fader konung Harald; honom älskade och hedrade han mest av sina söner. Han gav honom Hålogaland och Nordmöre och Raumsdal.

http://cornelius.tacitus.nu/heimskringl ... -44.htm#34

Året efter konung Haralds död tog konung Erik alla de inkomster som konungen hade rätt till i midtlandet, Olav gjorde på samma sätt österut i Viken, och deras broder Sigröd tog alla inkomsterna i Tröndelagen.

http://cornelius.tacitus.nu/heimskringl ... -44.htm#44

Midtlandet, området öster om midtlandet samt området norr om midtlandet... samma indelning som hos Jordanes (som jag tolkar det). Österut nådde dock Haralds och hans söners välde inte längre än till Viken och Opplandene, även om de gjorde anspråk på allt land väster om Vänern.

[Valdemar]

Det har kommit en ny bok av Peter Bratt, Bland Megalitgravar och Romerskt Guld”. Han drar en del slutsatser. Hans geografiska fokus är på dagens Västra Götaland.

- Gautigothi motsvarar Gautarna/Götarna geografiskt.
- Dessa är under folkvandringstid allierade med Danerna och guldet till Västergötland följer samma rutter som det danska.
- Han pekar ut Ranerna och Ranerike i norra Bohuslän som en stark självständig aktör från Romersk järnålder och framåt och pekar på fyndplatser som Lilla Jored och Hög Edsten.
- Han föreslår att Götar och Svear valde att gå samma på fredligt sätt under 800-talet. Sparlösastenen är ett ”bevis” för att Götar föreslog kungar som skulle godkännas av Svearna, därefter skulle de godkännas av andra länder.
- Svear och Götar är enligt honom två grupper placerade där de omnämns från medeltida källor. Kanske dansk expansion, får dem att bilda en ”union”, som finns kvar i sin struktur i Eriksgatan. I så fall är traditionen att välja Götar till kungar i unionen redan från 800-talet. Detta betyder att Götakungar styrde i den Svionska unionen, precis som Adam skriver. Kanske var det ett försök att ändra denna tradition som innebar att just Västgötarna valde att avrätta Kung Knapphöfde när han inte följde traditionerna?

Boken är välskriven och författaren är väl insatt i arkeologin i Västsverige. Han vågar även lägga fram en egen teori kring riksbildningen, vilket han skall ha all heder för!

[Castor]

Vi har att förhålla oss till att samtliga bevarade Jordanes-avskrifter har -ragnarici-.

A. Noreen (Fornvännen 15, 1920, 44 f.) antog, att i ragnaricii nasalerat a + n betecknats med agn.

De nordiska folknamnen hos Jordanes (diva-portal.org)

Skulle det istället inte kunna vara så att det faktiskt hette Ragnariki på 500-talet?

Förledet kan i så fall vara detsamma som i Ragnarök samt i personnamnen Ragnar, Ragnhild och Ragnvald.

ragnarǫk - Wiktionary
Ragnarr - Wiktionary

Kanske har namnet förändrats:

*Ragnariki --> *Ragnriki --> Ranriki.

[Valdemar]

Det tror jag absolut.