Att Jordanes skulle ha kopierat Cassiodorus är ju i strid med vad Jordanes själv skriver, han skriver att han inte minns Cassiodorus ord, men väl innehållet, och att han till det lagt uppgifter från såväl latinska som grekiska författare. Till det har han också fogat många av sina egna tankar. Getican är alltså ingen kopia på ett tidigare verk
Men huvudsaken här är ju ändå de 40 dagarna skall ses bildligt och inte bokstavligt, och att vi då inte har en koppling till en specifik breddgrad. Med det behöver man inte klämma in ett helt folk i t.ex. Saltfjorden utan man kan med gott samvete inta ett vidare perspektiv.
Jordanes ger ingen information alls som antyder någon närmare kännedom om Adogit, utan reflekterar bara över konsekvenserna av att bo så långt norrut. Ingenting om att de själva har kontinentala kontakter, ingenting om deras ekonomi eller levnadssätt. Men eftersom de är ett eget folk så bör det finnas en skillnad från de andra folken och de germanska stammarna. Man kan givetvis anta att själva isoleringen långt upp i norr i sig kan utgöra denna skillnad, men då bör man rimligen ändå se en tydlig gräns
Skandinavisk geografi enligt Jordanes
Re: Skandinavisk geografi enligt Jordanes
Ja det skiljer ju på J och P's beskrivningar, men de går ju inte så mycket i sär. Om nu J skriver ut minnet?
Re: Skandinavisk geografi enligt Jordanes
Man kan rimligen förutsätta att Jordanes och Prokopios beskriver en och samma region i norra Skandinavien med en bofast befolkning, som odlar jorden, och en nomadisk befolkning som jagar och samlar. Interregionala kontakter, handel m.m. förklarar både den arkeologiska bilden och hur informationen överhudtaget kunde nå fram till de sydeuropeiska skribenterna.
”Thul-”(jfr 𐌸𐌿𐌻𐌰𐌽) skulle kunna vara en gotisk översättning av ett ursprungligt ”Adogi-” (jfr adogian). Prokopios, som ju ska ha pratat med sina källor, kan ha missuppfattat benämningen och dragit den felaktiga slutsatsen att det handlade om den mytomspunna ön Thule, varvid han utvidgade benämningen till att gälla hela den nordliga ”ön” (d.v.s. Skandinaviska halvön) som beskrivs i samband med historien om herulernas öden (se annan tråd).
Jordanes’ ”Rerefennae” motsvaras ju av Prokopios’ ”Skrithiphinoi”. I Ravennakosmografin hittar vi både ”Rere-” och ”Sirdi-”. Det sista kan möjligen vara en korruption av ”Scridi-”.
Franz Staab lanserade på 1970-talet en teori om att Ravennakosmografin till stora delar är baserad på ostrogotiska källor från Theoderik den stores tid...
Kanske var Aithanarit källan till Prokopios' information om ”skridfinnarna”?
Jordanes’ beskrivning, som är mer kortfattad och dessutom ser ut att hänga ihop med det som sägs om Adogit och Suaet-hans-, kan ha kommit från ett annat, men närbesläktat, håll.
Ravennakosmografin hänvisar ju annars till Jordanes i samband med att ön ”Scanza” (sic!) omtalas. Men Aithanarits ”Rerefenner” placeras inte där utan de återfinns i stället nära kusten ovanför Dania (se tidigare inlägg i en annan tråd).
”Thul-”(jfr 𐌸𐌿𐌻𐌰𐌽) skulle kunna vara en gotisk översättning av ett ursprungligt ”Adogi-” (jfr adogian). Prokopios, som ju ska ha pratat med sina källor, kan ha missuppfattat benämningen och dragit den felaktiga slutsatsen att det handlade om den mytomspunna ön Thule, varvid han utvidgade benämningen till att gälla hela den nordliga ”ön” (d.v.s. Skandinaviska halvön) som beskrivs i samband med historien om herulernas öden (se annan tråd).
Jordanes’ ”Rerefennae” motsvaras ju av Prokopios’ ”Skrithiphinoi”. I Ravennakosmografin hittar vi både ”Rere-” och ”Sirdi-”. Det sista kan möjligen vara en korruption av ”Scridi-”.
Franz Staab lanserade på 1970-talet en teori om att Ravennakosmografin till stora delar är baserad på ostrogotiska källor från Theoderik den stores tid...
The Social Sphere of Writing: Manuscripts, Inscriptions and PapyriDeborah M. Deliyannis skrev:Staab 1976, identifies geographical works produced at the court of Theoderic as sources for the seventh- or eighth-century Ravenna cosmography [...] Staab 1976 argues convincingly that they must have worked for Theoderic; I find his suggestion that they were written in Gothic and that the Cosmographer could read it dubious, however.
[...]
Staab, Franz. 1976.“Ostrogothic Geographers at the Court of Theoderic the Great: A Study of Some Sources of the Anonymous Cosmographer of Ravenna.”
Kanske var Aithanarit källan till Prokopios' information om ”skridfinnarna”?
Jordanes’ beskrivning, som är mer kortfattad och dessutom ser ut att hänga ihop med det som sägs om Adogit och Suaet-hans-, kan ha kommit från ett annat, men närbesläktat, håll.
Ravennakosmografin hänvisar ju annars till Jordanes i samband med att ön ”Scanza” (sic!) omtalas. Men Aithanarits ”Rerefenner” placeras inte där utan de återfinns i stället nära kusten ovanför Dania (se tidigare inlägg i en annan tråd).