Svearnas historia stulen?

[Yngwe]

Klart att alla påverkas av folkvandringarna, men knappat att några heller kom och vände upp och ner på allt

Inte heller horder med nordmän som tjänat högvis med guld och återvänder stenrika. Dom fick väl ca 20 gram guld om året om de var romerska soldater, vilket de väl knappast var för då kom dom nog sällan hem igen. Som auxillieri tjänade dom betydligt mindre. Soldaterna klagade konstant att betalningen inte räckte till mat och utrustning så att någon skulle bli rik på detta vis tror jag inte på.

Självklart kom influenserna ändå. Många sökte nog äventyr med krigarföljen runt om i Europa, det fanns nog tillfällen så det räckte för det.

[jancro]

Jo, alltså mjödhallarna var typ garnison och jag tror de främst var de lokala stammarnas hallar. Att bli ryckt från mjödbänken kan ju betyda att man blir kallad/tvingad till strid. Storfräsare som Hrodgar och Adils anlade såklart nya hallar men jag tror att denna kultur kom till genom att en övermakt från kontinenten anlände runt 410-420. Någon som var van att härska över flera folkslag och folklager över stora avstånd. Kanske är detta heruler eller asatroende blandning av hunner och goter? Vi anlägger fornborgar, runor, nya gravskick, brakteatrar, frankiska svärd etc. Och detta sprids från sydväst (Danmark) mot nordost över Skandinavien. På 600-talet manifesteras det på allvar i mälardalen. Dvs 100år senare.

Detta med spridningsvägar har jag funderat över. Hjälmplåtarna i Uppland med frankiska svärd, kom förlagor och inspiration tvärs landet från sydväst eller var det sjövägen direkt från Frankerriket. Enligt uppgift här på forum fanns/finns i Sutton Hoo museet`ingen referens till Skandinavien utan referenserna gick mot kontinenten och Frankerna.
Om inlandsvägen, vilka är spåren i Västergötland ?
( Jag vet att det fanns en " frankisk" krigargrav i södra Halland med folkvandringstida svärdsknapp i guld, " Den starke Aladräng ", men det är inte Västergötland. )

[Kungsune]

Tror mer på krigarföljen i större och mindre omfattning. Herulernas återvandring är en sådan händelse som dokumenterades. Speciellt på Öland kan man se när och var dessa legosoldater verkat. Från Sandbyborg vet vi att de boende där var just Ölänningar som rörde sig nere på kontinenten. Vissa av dessa grupper kan ha återvänt i rätt stora skaror och haft med sig nya kunskaper. Exempelvis så hade Ekerorp på Öland fällgaller,
flera hundra år före resten av landet. I Skåne har man hittat vägar som byggts av personer som kunde romersk byggteknik. Finns inte ett spår av Hunner i nordisk arkeologi. Men det finns massor av influenser och påverkan från öster, antagligen från Östgoterna som var nära Hunnerna på flera plan. Sösdala i Skåne och Vännebo i Västergötland brukar pekas på som hunniskt inspirerade. Känner till dessa fynd väl och de är Skandinaviska på alla sätt. Dock med inspiration från östens stäpper.

Redan under Markomannerkrigen deltar skandinaver i krigen. De äldsta järnåldersoffren i Danmark är från anfallare från dagens tyskland. Senare sker anfall mot Danmark under 200-talet. Dessa arméer har mycket av sin utrustning ( svärd mm) från Rom. Men de var från västra Skandinavien med kammar av älghorn och skandinaviska namn inristade med runor.

Vi vet att det från romersk järnålder pågår ständiga resor av grupper som tog tjänst som legosoldater etc. Samma grupper initiera regionala konflikter i rätt stor omfattning. Detta vet vi bl a pga analyser av vapenoffer och fynden i Sandbyborg. Det som beskrivs i sagorna och i Beowulf stämmer väl in på arkeologin.

Man skulle kunna säga att vikingatiden egentligen började 200 e kr.

Vad är det för specifikt hunniska eller gotiska ledartefakter du kräver skulle dyka upp? På kontinenten där man vet var ex hunnerna dragit fram hittar man dem inte heller. På 400-talet är materiella kulturen väldigt uppblandad bland barbarstammarna. I Sverige kommer nya artefakttyper som vi inte haft tidigare. Ex riktiga svärd istället för korta liar. En grupp krigare som kommer och tar över ledarskspet skulle knappast avsätta några tydliga spår utom på ett eller ett par gravfält där elitskiktet begravits initialt. Chansen att vi grävt dessa är nära noll. De befintliga samhällena lär ju snabbt ha tagit efter dessa och det kan vara det vi ser i bla gravskicksförändringar. Vi har samtidigt nya exklusiva solitärgravar eller små grupper som ligger avskilda från de klassiska gravfäten.

[Kungsune]

Jo, alltså mjödhallarna var typ garnison och jag tror de främst var de lokala stammarnas hallar. Att bli ryckt från mjödbänken kan ju betyda att man blir kallad/tvingad till strid. Storfräsare som Hrodgar och Adils anlade såklart nya hallar men jag tror att denna kultur kom till genom att en övermakt från kontinenten anlände runt 410-420. Någon som var van att härska över flera folkslag och folklager över stora avstånd. Kanske är detta heruler eller asatroende blandning av hunner och goter? Vi anlägger fornborgar, runor, nya gravskick, brakteatrar, frankiska svärd etc. Och detta sprids från sydväst (Danmark) mot nordost över Skandinavien. På 600-talet manifesteras det på allvar i mälardalen. Dvs 100år senare.

Detta med spridningsvägar har jag funderat över. Hjälmplåtarna i Uppland med frankiska svärd, kom förlagor och inspiration tvärs landet från sydväst eller var det sjövägen direkt från Frankerriket. Enligt uppgift här på forum fanns/finns i Sutton Hoo museet`ingen referens till Skandinavien utan referenserna gick mot kontinenten och Frankerna.
Om inlandsvägen, vilka är spåren i Västergötland ?
( Jag vet att det fanns en " frankisk" krigargrav i södra Halland med folkvandringstida svärdsknapp i guld, " Den starke Aladräng ", men det är inte Västergötland. )

Spåren i Västergötland är många. Det ringavärd ex du tänker på från Laholmstrakten fiinns två fynd från Falbygden och ett från göta älvområdet. Dessutom delar av mynningsbleck från ett från Hullsjö. Ingen av dessa är hittade vid undersökningae utan slumpfynd av bönder. Gravfälten från perioden står ännu orörda utom i några enstaka fall. Redan från romersk järnålder finns två gravar med lorica segmentata i VG. Den tydligaste från gravfältet kyrkbacken i Horns sn. Dvs romerska lamellrustningar. Dessa är spår av det Yngwe beskriver men då ca 200 år tidigare. Titar du på guldfynden generellt så sticker Västergötland ut ännu mer. Mängden talar mer för någon form av plundringstribut än lön och Vitteneskatten är ett spännande exempel som ligger i rätt tid.

[Valdemar]

Sutton Hoo har otaliga kopplingar till Sverige. Bl a anses skölden med stor sannolikhet vara byggd här. Finns hur mycket som helst att läsa om detta.

Vi vet en del om hur man reste på vikingatiden. Det mesta tyder på att man under folkvandringstiden reste ut minst lika mycket. Västergötland fick exempelvis in mer guld under folkvandringstiden än silver under vikingatiden.

Tack vare ny DNA teknik vet vi idag mycket mer om invandringen till Sverige under olika tidsperioder. Tre vågor har kommit hit; stenåldersjägare, jordbrukare och Jamnakulturen/ Stridsyxekulturen. I princip är de flesta svenskar fram till idag en mix av dessa tre. Du kan t om göra ett test och se hur mycket av varje du består av genetiskt.

Efter bronsåldern sker inte så mycket. En hel del kvinnor tas in till Skandinavien under vikingatiden , ca 25% av det kvinnliga DNAt på Island är från de brittiska öarna. Och mycket kvinnligt DNA kom från Baltikum till östra Sverige under samma period. Sen kom en grupp tyskar under tidig medeltid. Förutom dessa är invandringen efter bronsåldern mycket liten. Några hunniska horder eller andra större invandringar saknas.

Den utveckling som skett kring DNA och Isotoper innebär att vi fått mycket bättre verktyg för arkeologin. Utgrävningar i Finnestorp, Uppåkra, Gudme, Illerup m fl har gett en djupare förståelse.

Det blir svårare att ta ut svängarna med egna teorier men å andra sidan får vi allt mer indikation på att sagorna innehåller stora korn av sanning. Skandinaviskt DNA är vanligt bland Goterna i Polen. Dessutom har analyser stärkt hypotesen om att Langobarderna härstammar från våra trakter.

[Valdemar]

Kungsune
Håller med om plundring. Guldet är koncentrerat till några platser och är inte spritt på många händer i Västergötland. Jag vet att flera forskare tror på att man deltog på Östgoternas sida en period. Sen verkar Herulerna vara någon form av ”för vikingar”.

Att ta sig från Skandinavien ner till kontinenten krävde mycket planering. Vi vet att den Västskandinaviska armén som anföll Jylland/Illerup på 200-talet bestod av ca 3000 krigare i en välutrustad och hierarkisk armé.

Det är nog rätt sannolikt att det handlar om rätt stora följen som vandrat ut för att sedan komm hem i mindre eller större grupper. Sådana återvandrare kanske inte var speciellt välkomna och konflikter uppstod.

[Kungsune]

Valdemar, du drar slutsatser om perioder som aldrig riktigt inefattats i dna-studier. Detta för att materialet är bränt och svårbeforskat. Hur mycket benmaterisl från järnålderns gravar tror du man lyckas få ut Ydna från? Tittar man istället på dna i Sveriges folkskikt idag så finns samma haplogrupper som hittats i ex Ungerska elitgravar (obrända) i förhöjda koncentrationer inte minst i sydvästra delen av vänerlandskapen. Idag kan vi inte avgöra när eller vilken väg detta kommit in men jag har förhoppningar om att framtida forskningsmetoder ska kunna ge svar.

[Valdemar]

Jodå det finns studier från Wielbark i Polen, men även från Langobardiska gravfält i Italien och Västgotiska i Spanien.

Alla mina påståenden är baserade på studier i närtid. Man har blivit allt bättre på att analysera gammalt DNA. Skall försöka hitta länkar att bifoga.

[Kungsune]

Vad jag förstår är det fortfarande mycket svårt att extrahera ydna från brända ben. Oavsett så ska du ju gräva fram dem också. Vad jag vet finns ännu inga ben från gravfältet vid Tunhens prästgård ex. Det borde ju vara det första gravfältet att pröva utifrån en sådan här teori med tanke på läget. Senaste studien jag läste använde sig av enstaka prover över ett vitt område. Många prover misslyckas och kotnaden är fortfarande hög.

[Yngwe]

Nu är vi långt från ämnet igen.