Skandinavisk geografi enligt Jordanes

[Yngwe]

Jo man får nog haka upp sig på Vege å eftersom det är till den ljudlikhet en kopplas. Skälderviken som ursprung är ju ren och skär spekulation.

Problemet med att utgå från ljudlikhet är att geografiska namn kan bytas ut och helt försvinna om de inte bevaras i skrift. Skälderviken lär ha fått sitt namn efter ett äldre namn på Kullen - Skiold - "Skölden" ("Kullen" anses vara ett senare noanamn). Vad Skälderviken hette på 500-talet kan vi inte säkert veta, men dess funktion motsvarar i alla fall ett fornnordiskt Vágr, och Vegeån är bara en av vattenvägarna som ansluter till viken.

Det är likaså Loftaån som ursprung tll Tjust, en vild gissning och inget annat.

Har du något bättre förslag?

Jag tror också det finns någon slags ordning, men att den är svår att se. Och den behöver inte vara helt logisk, det är ju t.ex. inte Tacitus heller som mer verkar sicksack sig fram. Man får ju inte glömma bort att deras geografi saknade exakta kartor och att logiska följder därför bör ha sett helt annorlunda ut.

Jag tycker nog att man kan ana ett någorlunda tydligt system i Tacitus' Germania (men det är ett ämne för en annan tråd ).

Exakta kartor fanns förstås inte, men däremot bör det till varje viktigare resrutt ha hört minst en fullständigt logisk och klar vägbeskrivning (itinerarium).

Likväl, du kan ju säga att varje vik och varje vattendrag hypotetiskt kan ge upphov till ett Vag-namn och anses lika troligt som något annat. Så det är fullkomligt ohållbart som argument.

Synnerligen enkelt att hitta bättre alternativ än Loftaån, detta då huvudelen av åns lopp lär ha legat under havsytan då J skrev, och ovanför femmeterslinje har den idag redan delat sig i flera bäckar. Om namnet avser forsande vatten så är det som är speciellt för området en mängd korta strömmar mellan sjöar, en ganska ovanlig naturtyp. Betydligt mer troligt som förklaring, men fortfarande högst osäkert. Inte minst för att dessa typiska strömmar enligt mig förmodligen är upphovet till namnet Sevede ( ja , jag vet nån vill ha det till strilande skogen, men det tror jag inte ett dugg på ! )

Tänk dig 3 olika små Iternarieum som underlag. Om du sammanställer dom till ett så blir det högst ologiskt om du förutsätter att det bara har ett som underlag.

[Castor]

Synnerligen enkelt att hitta bättre alternativ än Loftaån, detta då huvudelen av åns lopp lär ha legat under havsytan då J skrev, och ovanför femmeterslinje har den idag redan delat sig i flera bäckar. Om namnet avser forsande vatten så är det som är speciellt för området en mängd korta strömmar mellan sjöar, en ganska ovanlig naturtyp. Betydligt mer troligt som förklaring, men fortfarande högst osäkert. Inte minst för att dessa typiska strömmar enligt mig förmodligen är upphovet till namnet Sevede ( ja , jag vet nån vill ha det till strilande skogen, men det tror jag inte ett dugg på ! )

Men några betydande slättbygder finns väl inte i Tjust? Sådana hittar man ju annars i Möre och Värend. Och man kan fråga sig varför Jordanes inte nämner några stammar som kan tänkas bo där. Ej heller har han några folknamn som kan knytas till Blekinge och södra/östra Skåne. Tjust är förresten inte heller något unikt ortnamn, det finns ju t.ex. ett Tjust på Bolmsö.

[Valdemar]

Den tolkning jag läst ( skall söka källa) är att uppgiftslämnarna haft sin kunskap främst om den västra delen av Skandinavien. Detta innebär att man tyvärr utelämnat det mesta på östra sidan förutom några namnkunniga grupper. Den viktigaste platsen under denna tid ( och före) var antagligen Gudme/ Lundeborg på Fyn. Oerhört mycket romerska varor har kommit dit och man utgår från att platsen var utgångspunkt för trafik vidare. Kanske var det så långt uppgiftslämnarna varit. Bärnstensvägen via Polen var den andra rutten och hade det varit individer vana vid den hade kanske beskrivningen givit mer detaljer om Öland , Gotland, Tjust osv

http://vikingekult.natmus.dk/fileadmin/ ... -libre.pdf

[Yngwe]

I nästa grupp är det tre av namnen som kan anses vara tämligen säkra - Finnaithae ("finnvedingar"), Fervir ("fjärebor") och Gauthigoth ("götaälvsgötar"). Hur Ahelmil ska tolkas är omstritt, men de två vanligaste tolkningarna - "Himle härad" och "Halmstads härad" - hör ju båda till landskapet Halland. Samtliga namn är alltså starkt förknippade med sydvästra Sverige och gruppen som helhet ansluter perfekt till den föregående gruppen som avslutades med Bjäre (forndanska: Biærg; Jordanes' latin: Bergio) och gränstrakterna mellan Skåne och Halland.

Härads- och stadsnamnet Halmstad kanske inte har något med halm att göra. Kan det möjligen vara ett gammalt -helm- som i Ahelmil som spökar? Detta ord skulle antingen kunna ha något att göra med hjälm eller med engelska helm (styråra). Intressant är också personnamnet Anselm (fornhögtyska Ansehelm).

Fast Götaälvsgötar är ju en dålig gissning om Göta älv kallas Vagus... I själva verket är väl älven mest troligt uppkallad efter götar och inte tvärt om, för så fall hade den väl hetat Götan eller liknande

[Yngwe]

Den tolkning jag läst ( skall söka källa) är att uppgiftslämnarna haft sin kunskap främst om den västra delen av Skandinavien. Detta innebär att man tyvärr utelämnat det mesta på östra sidan förutom några namnkunniga grupper. Den viktigaste platsen under denna tid ( och före) var antagligen Gudme/ Lundeborg på Fyn. Oerhört mycket romerska varor har kommit dit och man utgår från att platsen var utgångspunkt för trafik vidare. Kanske var det så långt uppgiftslämnarna varit. Bärnstensvägen via Polen var den andra rutten och hade det varit individer vana vid den hade kanske beskrivningen givit mer detaljer om Öland , Gotland, Tjust osv

http://vikingekult.natmus.dk/fileadmin/ ... -libre.pdf

Låter ju som en fullt möjlig hypotes att man utgått från stammarna längs en eller flera kända rutter, och fyllt på med några extra så gott man kunnat. Långt troligare än att alla ligger längs en rutt för en bestämd resa.

[Castor]

Fast Götaälvsgötar är ju en dålig gissning om Göta älv kallas Vagus... I själva verket är väl älven mest troligt uppkallad efter götar och inte tvärt om, för så fall hade den väl hetat Götan eller liknande

Den märkliga dubbleringen Gauthi-Goth, där det första ledet ser ut som plural och det andra som en singularform, har nog i sig ingenting med Göta älv att göra, de råkade bara bo vid Älven som då torde ha varit känd under flera namn, varav Vagus var ett... Det hade nog räckt med att kalla dem ”Gauthi”. Helt analogt med Prokopios’ ”Gautoi” (på grekiska).

[Castor]

Den tolkning jag läst ( skall söka källa) är att uppgiftslämnarna haft sin kunskap främst om den västra delen av Skandinavien. Detta innebär att man tyvärr utelämnat det mesta på östra sidan förutom några namnkunniga grupper. Den viktigaste platsen under denna tid ( och före) var antagligen Gudme/ Lundeborg på Fyn. Oerhört mycket romerska varor har kommit dit och man utgår från att platsen var utgångspunkt för trafik vidare. Kanske var det så långt uppgiftslämnarna varit. Bärnstensvägen via Polen var den andra rutten och hade det varit individer vana vid den hade kanske beskrivningen givit mer detaljer om Öland , Gotland, Tjust osv

http://vikingekult.natmus.dk/fileadmin/ ... -libre.pdf

Bärnstensvägen, som gick till Samland i nuvarande Kaliningrad-enklaven, hade dock ingen anknytning till Skandinavien. Däremot kan man tänka sig en förbindelse från Oders mynningar och Rügen till Skåne via Bornholm och vidare till Blekinge - Möre - Öland - Gotland... jfr Wulfstan. Den som satte ihop förlagan till Jordanes’ Scandza-kapitel ser inte ut att ha haft någon föregångare till Wulfstan att inhämta information från.

[Valdemar]

Känns rimligt . Med andra ord verkar det som västkusten beskrivs på ett bättre sätt än öst. Detta är samma slutsats som Svennung m fl drog. Utifrån fornlämningsbilden som analyserats av bl a Lars Lundqvist kan man se naturliga byggder med områden med liten befolkning mellan dem. Hallin/egentliga Halland, Fervir/Fjäre och Ranerike/Ragnerikii känns stadiga i Svennungs beskrivning. Gauti-Goth/Gautarna placeras där de finns i tidig medeltid medan Eua-Groetingis/Örgrytingarna känns rimliga i den luckan som finns mellan Fjäre, Gautar och Ranerike dvs södra Bohuslän inklusive de stora öarna.

[Yngwe]

Synnerligen enkelt att hitta bättre alternativ än Loftaån, detta då huvudelen av åns lopp lär ha legat under havsytan då J skrev, och ovanför femmeterslinje har den idag redan delat sig i flera bäckar. Om namnet avser forsande vatten så är det som är speciellt för området en mängd korta strömmar mellan sjöar, en ganska ovanlig naturtyp. Betydligt mer troligt som förklaring, men fortfarande högst osäkert. Inte minst för att dessa typiska strömmar enligt mig förmodligen är upphovet till namnet Sevede ( ja , jag vet nån vill ha det till strilande skogen, men det tror jag inte ett dugg på ! )

Men några betydande slättbygder finns väl inte i Tjust? Sådana hittar man ju annars i Möre och Värend. ...

Nä och det är givetvis försvårande. Men Bjäre är ju inte heller direkt platt, vilket ju namnet kanske också antyder...

[Yngwe]

Fast Götaälvsgötar är ju en dålig gissning om Göta älv kallas Vagus... I själva verket är väl älven mest troligt uppkallad efter götar och inte tvärt om, för så fall hade den väl hetat Götan eller liknande

Den märkliga dubbleringen Gauthi-Goth, där det första ledet ser ut som plural och det andra som en singularform, har nog i sig ingenting med Göta älv att göra, de råkade bara bo vid Älven som då torde ha varit känd under flera namn, varav Vagus var ett... Det hade nog räckt med att kalla dem ”Gauthi”. Helt analogt med Prokopios’ ”Gautoi” (på grekiska).

Alltså placerar du dem godtyckligt vid Göta älv, helt utan härledning.

Notera också, som jag påpekat tidigare. I den latinska texten står det Gantigoth! Detta har ju även noterats av andra, se här google-sökresultat på Gantigoth.