Nej, inte är det mycket som är ”ristat i sten”, och det som bokstavligen är det behöver för den skull inte vara sant. Gravskrifterna i Vreta klosters kyrka, tillkomna fyra sekler efter gravarna, är ett lysande exempel på detta.
Nedan en jämförelse mellan sista delen av Hervararsagans kungalängd, motsvarande avsnitt från Langfeðgatal och två inhemska svenska kungalängder som börjar med Olof Skötkonung:
- Fyra kungalängder.png (18.58 KiB) Visad 329 gånger
Efter Sävborg (
HT.2015.2.indd).
Jämför Adam av Bremen (ca 1076):
Olof – Anund Jacob Olofsson – Emund Olofsson – Stenkil – (Erik & Erik) - Halsten Stenkilsson – (Anund Gårdske) – Håkon Röde.
Över lag är samstämmigheten god; ordningsföljden skiljer sig åt till viss del, Blot-Sven saknas i Västgötalängden och Olof Skötkonungs söner har fallit bort från Codex Upsaliensis.
”Neskununger”, som dyker upp på samma plats i samtliga kungalängder av Uppsalatyp, sticker ut så pass mycket att man nästan kan misstänka att något måste ha blivit fel. Namnet Näskonung är ovanligt, men långt ifrån unikt. Det förekommer i flera medeltida dokument, både som förnamn och i patronymikonet Näskonungsson.
se t.ex.:
Harrison - Näskonung, Historiebloggen, SvD
”Här är fältet fritt för gissningar.”
Någon kung med förnamnet Näskonung omtalas ju inte i andra källor. Kanske handlar det snarare om ett sällan använt tillnamn, hörande till det närmast föregående namnet
Halstanus (= Hallsten Stenkilsson)?
*Halstanus neskununger kan i så fall ha skrivits på två rader och tolkats som två olika personer. Den avskrift som blev följden av detta missförstånd kan sedan ha legat till grund för samtliga bevarade östsvenska versioner av kungalängden.
En möjlig ledtråd hittar vi hos Adam som vet att berätta att Hallsten var kung en kort tid efter Stenkils död men blev snart fördriven. Enligt senare källor ska han efter Håkon Rödes tid vid makten ha samregerat med sin bror Inge. Hallsten kan ha fått epitetet Näskonung under sin tid som fördriven, kanske drog han sig tillbaka till ett näs där han höll ställningarna? Eller också kanske han fick namnet då han var underordnad medregent?
Olof (far till Ragnvald Knaphövde enligt Langfeðgatal) kan ha blivit Näskonung efter Hallstens död.
Det tidigaste kända omnämnandet av en Näskonung (i detta fall troligen ett förnamn) finns på en runsten vid Vaksala kyrka (i samma härad/hundare som Gamla Uppsala).
Se t.ex.:
Sveriges runinskrifter. 1951 Bd 9 H 1, Text, Upplands runinskrifter. ISSN 0562-8016
På
en annan runsten från Vaksala återfinns det snarlika namnet Näsbjörn.
Mycket talar för att begreppet näskonung (
neskonungr) ursprungligen kommer från Norge.
I
Håkon (IV) Håkonssons saga, som utspelar sig på 1200-talet, hävdas att Norge snart skulle sönderfalla till ett stort antal näskonungadömen ifall varje fylke bara höll på sina egna i stället för att stödja en gemensam kung...
[...] hvis I, trønder, vil dra de mænd frem, som er eders frænder eller fostbrødre, naar de har noget frændskap med kongerne eller kan regne sin æt til dem, og saaledes enhver skal holde paa sine fostbrødre og frænder, da vil det snart bli mange neskonger.
Haakon Haakonssøns saga – heimskringla.no
