Strategiskt läge?

Här kan du diskutera historisk geografi.
Användarvisningsbild
Yngwe
Inlägg: 4400
Blev medlem: 15 april 2015, 23:01
Ort: Gränna

Strategiskt läge?

Inlägg av Yngwe » 31 mars 2018, 20:37

Platser diskuteras ofta utifrån "ett strategiskt läge" Men vilka lägen är egentligen strategiska? Och ur vilka aspekter? Man hör också ofta att man från ett läge kan kontrollera sin omgivning. En fornborg vid ett vattendrag sägs kontrollera vattenvägen. Men krävs det inte då att vattendraget är inom "skotthåll" vilket då rör sig om kanske hundra meter och många så kallat kontrollerade fornborgar ligger längre än så i från.

Ibland hör man till och med om platser som kontrollerar stora områden, men vad krävs av en sådan plats?

heimlaga
Inlägg: 106
Blev medlem: 31 augusti 2016, 11:16

Re: Strategiskt läge?

Inlägg av heimlaga » 23 april 2018, 21:27

Det där har jag också funderat på då jag läser böcker.

Nästan in i modern tid var ju stora delar av dåvarande Sverige mer eller mindre väglöst land. Det är svårt och riskabelt att skicka iväg tungt beväpnad trupp långa sträckor längs skogsstigar. Risken för bakhåll är stor och själva marschen är påfrestande och det är svårt att få med sig tillräckligt stor tross.
Sommartid gick det däremot bra att färdas på vatten och vintertid kunde man använda vintervägar över is och frusna myrar.

Jag är ingen arkeolog och ingen historiker men det vore väl rimligt att anta att en borg "kontrollerade" det lilla område dit borgbefälet kunde skicka trupper från borgen med kort varsel alla tider på året.
Det är väl också rimligt att borgen hade delvis kontroll över områden som för sin handel var beroende av transporter genom det kontrollerade området eller dit det gick att skicka trupper under vissa årstider.

Inte vet jag men rent praktiskt verkar det rimligt.

Användarvisningsbild
Yngwe
Inlägg: 4400
Blev medlem: 15 april 2015, 23:01
Ort: Gränna

Re: Strategiskt läge?

Inlägg av Yngwe » 24 april 2018, 01:00

Fast en borg har i regel en högst begränsad militär styrka och om den styrkan ger sig utanför murarna är hela poängen med borgen redan förlorad.

Som jag ser det finns det olika slags kontrollerande borgar

1
De som kontrollerar en viss passaga, alltså ett ställe som fienden måste passera för att komma åt det borgen skyddar eller kontrollerar. T.ex. en å, eller en väg som saknar alternativ t.ex vid pass eller mellan sjöar och våtmarker, eller en bro eller ett vad. Dessa måste kunna verka mot fienden ifrån själva borgen vilket innebär kanske på ett avstånd av hundra meter från murarna.

2
De som kontrollerar en befolkning. Dessa fungerar som skyddad bas för riktade aktioner mot eventuella oroligheter och i värsta fall om en samlad befolkning gör uppror som en tillflykt till förstärkningar kan komma utifrån.

3.
De som kontrollerar regioner. Stora strategiska anläggningar som kan hysa så pass mycket folk att de utgöra ett hot mot större fientliga härar även utanför murarna, Avsedda för att låsa fienden inte genom att fysiskt hindra dem från att gå vidare, utan genom att utgöra ett för stort hot för att kunna lämnas.


Utifrån detta kan man kanske starta med att sortera borgar med strategiska lägen.

Carl Thomas
Inlägg: 2132
Blev medlem: 15 april 2015, 15:05
Ort: Jämtland

Re: Strategiskt läge?

Inlägg av Carl Thomas » 24 april 2018, 14:36

Tiden var ofta ett stort problem för ett anfall mot ett land (område). Det gällde att ta landet innan landet hann mobilisera sitt försvar.
Att föra en armé på platt hård mark utan växtlighet går snabbt. Att föra en armé i ett bergigt skogsbeklätt område där det även finns många sjöar och vattendrag tar lång tid.

Tiden avgör även hur stor tross armén måste föra med sig. Trossens storlek bestämmer hur många broar man måste bygga - och vilka berg man måste gå runt istället för över, osv - samt hur mycket armén måste plundra för att kunna försörja armén under dess marsch framåt.

Försvar var alltså att försena armén så mycket som möjligt, att styra armén till platser där det var svårt att ta sig fram, att hindra med bråtar i skog, se till att ingen mat fanns att plundra = jämför Ryssarnas "brända jordens taktik.

Det gällde också att försvaga armén så mycket som möjligt för att minska dess slagstyrka. Borgar var då en bra taktik eftersøom man tvingade fienden att antingen ta borgen, vilket tog tid (vilket innebar ett starkare försvar hann mobilisera) alternativt, gå förbi borgen samt lämna en belägringsstyrka så att de som fanns i borgen inte kunde anfalla armén i ryggen (speciellt trossen) vilket minskade adméns slagstyrka.

För att vinna tid kunde man alltså passera borgen/borgarna - samt öka antalet soldater runt trossen - vilket minskade kolonnens försvar framåt samt dess flanker.

Man visste inte hur stor besättning en borg hade - eller om det fanns kavalleri i borgen eller inte - så att passera en borg var riskabelt.

Borgar gjorde alltid utfall mot fienden som belägrade dem. Det är inte speciellt känt - men utfall var regel, och en del av borgens sätt att försvara sig. Oftast var det nålstick och små utfall, men det kunde även vara stora utfall med många soldater från de större borgarna ( som ofta hade hemliga gångar och "gömda portar" just för detta ändamål). Utfall tvingade den belägrande styrkan att ha många vakter samt tvinga dem till att ha ett försvar - vilket tröttade ut soldaterna snabbare. Målet för utfall var ofta fiendens tross = matförråd samt hästarna - och naturligtvis krutförrådet. Kunde man nagla fänghålet på fiendens kanoner var mycket vunnet.
Några få man med naglar och en hammare kunde vinna belägringen om de lyckades nagla fiendens kanoner...

Att förlora tid så att landets invånare hann mobilisera, att behålla antalet soldater som armén förde med sig, att få tag i mat och furrage (samt ved vintertid naturligtvis) var alltså viktigt.

Strategiska lägen var bland annat att bygga borgar på platser som tvingade fienden att gå omvägar som tog tid att passera, att styra in fienden till områden där det inte fanns mat, där vaden var svårare, osv, allt för att vinna tid.

Först när artilleriet kom kunde en borg direktbeskjuta en framryckande fiende, låsa en armés framryckning vid vadställen och behärska större åar och älvar eller områden mellan sjöar och berg. Då blev strategin lite annorlunda och man byggde borgar på berg och höga platser för att borgens kanoner fick längre räckvidd än fiendens kanoner. Man byggde allt tjockare stenmurar som fiendens kanoner inte skulle kunna skjuta sönder.

Ännu senare i tid valde man bort stenmurar, byggde breda vallgravar och byggde branta slänter av jord som fiendens kanonkulor försvann in i utan att kunna förstöra någonting - vilket tvingade fram krutfyllda, exploderande granater som kunde spränga sönder dessa jordvallar.

Thomas
Historia är färskvara.

Carl Thomas
Inlägg: 2132
Blev medlem: 15 april 2015, 15:05
Ort: Jämtland

Re: Strategiskt läge?

Inlägg av Carl Thomas » 25 april 2018, 16:13

Bild

Ovanstående bild visar en relief på Danska Kungens likkistor i Roskilde Domkyrka och visar Bahusistka smällen under Nordiska Sjuårskriget, dvs när Röde Torn på Bohus sprängs.

Denna relief är vår äldsta "bild" på Bohus - och den är förvånansvärt exakt.

I reliefens mitt ser vi två infanteristyrkor i strid med varandra under ett utfall från Bohus.

Bilden är ingen ögonblicksbild naturligtvis. Den beskriver ett skeende och vad som hände under denna belägring. Röde Torn sprängs, utfall gjordes, artilleriets batterier, befälets förläggningar, osv.

En intressant detalj finns längst till vänster om det exploderande Röde Torn. Där finns ytterligare ett torn byggt i vad som verkar vara korsvirkesteknik. Detta torn är ett "vattentorn" och stod placerat ute i Konsten, en stir vattensamling som lpg utanför Bohus murar vid denna tid och som fick vatten genom en naturlig källa underifrån. En bro gick mellan Vattentornet och Röde Torn och vattentornet försörjde Bohus med vatten.

En bit ned på tornet, på dess vänstra sida, kan man på bilden skönja att vatten sprutar ut från tornet. på reliefen är det tydligt gjort, på bilden är det lite svårt att se. Bohus brunn, inne på borggården, gjordes på 1600 talet.

Thomas
Historia är färskvara.

Skriv svar