När blev Blekinge danskt?

1066 - 1520
anganatyr
Inlägg: 3118
Blev medlem: 16 april 2015, 17:58
Ort: Blekinge

Re: När blev Blekinge danskt?

Inlägg av anganatyr » 15 juni 2019, 12:52

anganatyr skrev:
22 februari 2018, 21:02
Här är ett inlägg jag skrev i en annan tråd som också visar varför Landamæri 1 inte kan vara ett korrekt dokument. Här är Blekinge inte en del av Danmark långt efter den tid som gränstraktaten omtalar.

Vad det gäller Blekinges myntcirkulation så skriver Cecilia von Heijne i SÄRPRÄGLAT - Vikingatida och tidigmedeltida myntfynd från Danmark, Skåne, Blekinge och Halland (ca 800- 1130), Stockholm Studies in Archaeology 31, Stockholm 2004, följande på sidan 157:
Att Blekinge skulle vara en del av Danmark under 1000-talet och början av 1100-talet är inte synligt i myntmaterialet. När en reglerad myntcirkulation införs i de centrala delarna av Sydskandinavien, omfattas uppenbarligen inte Blekinge av denna.
Saxo skriver mycket ingående om danskarnas erövring av Rügen år 1169. En händelse som låg varmt om hjärtat både på Absalon (som ville kristna rügenborna) och kung Valdemar. Under erövringen beskrivs mycket ingående vad hallänningar, skåningar, själländare, fynbor med flera har för roll. Valdemar och Absalon vill gärna skryta med att de samlat hela den danska krigshären för detta ändamål. Problemet är bara att inga blekingar nämns i samband med slaget. I Saxos 16 böcker så deltar inte blekingarna i ett enda danskt krig (Saxo anses ha arbetat med böckerna fram till ca år 1200). Mycket konstigt om Blekinge nu var danskt.

När kung Valdemar den store år 1177 ger sin äldste son Knut kunglig myndighet i Halland och Skåne som sin faders medregent så nämns över huvudtaget inte Blekinge i någon av annalerna (Annales Lundense, Annales Ripenses, Annales 1095-1194, Annales Ryenses) där detta omtalas. Varför får han inte kunglig myndighet även i Blekinge om det var danskt?

År 1180-1182 inträffar det skånsk-halländska upproret när ärkebiskop Absalon inför biskopstionde i Skåne och Halland. Detta beskrivs ingående av bland annat Saxo i femtonde boken, kapitel 4 samt sextonde boken, kapitel 1. Varför införs inte biskopstionde i Blekinge och varför deltar ingen från Blekinge i upproret?

Necrologium Lundense är flera böcker skriven av klosterbröderna vid S:t Laurentius i Lund (Lunds domkyrka) för att hålla reda på dem som skänkt gåvor (ofta av jordegendomar) till kyrkan. Skriften finns bevarad i original. De olika böckerna i skriften är skrivna mellan ca 1123-1250. Inte på något ställe i hela Necrologium Lundense nämns Blekinge, orter i dåtidens Blekinge eller personer som bor i eller kommer från Blekinge.

Blekinge första kända danske hertig är Knut som var son till kung Valdemar II Sejr. Från ett brev skrivet i Ribe den 25 juni år 1229 så vet vi att han ännu inte blivit hertig över Blekinge, utan bara är hertig över Estland. De flesta forskare brukar skriva att han blev hertig över Blekinge ca 1230 och det stämmer väldigt bra med att det första säkra beviset för att Blekinge är danskt är år 1231. Det första säkra beviset för att Lister är danskt finns i Chronicon Livoniae, där Lister nämns som danskt år 1203.

Thomas Persson, Blekinges dansktid, utgiven av Blekinge museum 2013. Persson som var 1:e antikvarie vid Blekinge museum skriver följande på sidan 5:
Tidpunkten för riksbildningen i Danmark är omdiskuterad. Det är uppenbarligen en lång och allt annat än lättolkad process, som tar sin början redan under vikingatiden men först under 1100-talet får fastare form. Ännu något senare, omkring år 1200, kan Blekinge ses som en egentlig del i det danska riket
.

I Blekinge finns många pålspärrar som är C14-daterade. De flesta pålspärrarna började byggas ca år 1000 och underhölls sedan fram till ca 1230. Vid dessa pålspärrar finns tillhörande vårdkassystem som tex i Hallarumsvikens skärgård består av endast "svenska" böte-platser (i Danmark användes bavn). Utan vårdkasarna fungerar inte pålspärrarna då de endast kan fördröja en flotta, inte hindra den. Då måste folk varnas så de kan sätta sig i säkerhet och detta görs genom vårdkasarna. Längst in i Hallarumsviken finns Ramdala kyrka som byggdes någon gång mellan 1200-1225. Kyrkan har östtorn och är en försvarskyrka. Östtornet visar paralleler till östtornskyrkorna runt Sigtuna och hur försvarskyrkan är byggd pekar mot Möre och Öland där det finns ett påfallande stort antal liknande försvarskyrkor som Ramdala. Troligen är det samma byggmästare som byggt både Ramdala kyrka i Blekinge och Långlöt kyrka på Öland. Även kyrkan (som skyddades av pålspärrarna) visar på vilka som underhöll farledshindren. Längs in vid Hallarumsviken finns också en svensk Hammarbyort, dessa orter följer sedan Sveriges östkust norrut. Runt Mälaren finns många Hammarbyorter. I Blekinges skärgård finns också fyra svenska styrir-platser utspridda. Enligt de svenska medeltidslagarna var en styrir ledare för ett skeppslag inom den svenska medeltida ledungen.
Christer Westerdahl.jpg
Christer Westerdahl.jpg (759.09 KiB) Visad 5081 gånger
Här är en karta över de olika vårdkasnamnen i Norge, Danmark, Sverige och Finland. Kartan är från sidan 178 i Christer Westerdahls artikel The cognitive landscape of naval warfare and defence - Toponymic and archaeological aspects som finns med i Maritime Warfare in Northern Europe, Studies in Archaeology & History vol. 6, utgiven av Nationalmuseet i København 2002.

I de svenska medeltida lagarna omtalas skyldigheter att stå bötevakt vid vårdkasarna (se tex Upplandslagen från 1296). När kom då de svenska böteplatserna till Blekinge? De tillhörande pålspärrarna i försvarssystemet användes under perioden ca 1000-1230 enligt C14-dateringar, vilket stämmer väldigt bra med att det första säkra beviset för att Blekinge är danskt är år 1231. Då slutar man underhålla pålspärrarna och de får förfalla. Dessa namn har dessutom överlevt hos lokalbefolkningen i skärgården fram till våra dagar, vilket pekar på att de inte användes under en kort period, utan en lång.

Mats Anglert, Kyrkor och herravälde - från kristnande till sockenbildning i Skåne, Lund Studies in Medieval Archaeology 16, Lund 1995. Anglert skriver tex följande på sidan 165:
Antalet kyrkor i Knytlingasagan gäller Skåne tillsammans med Halland och Bornholm, men inte Blekinge, vilket skulle kunna tolkas som att Lunds stift inte hade erhållit sin fulla utbredning vid mitten av 1100-talet.
Lite längre ner på sidan fastsätter han:
Blekinge har uppenbart inte omfattats av domkyrkans sfär
.

Detta är inget nytt eller kontroversiellt. Detta är något som flera forskare inom olika områden kommit fram till under många år. Redan 1927 ifrågasattes Blekinges tidiga danska tillhörighet av Hugo Larsson i Till frågan om Blekinges politiska ställning i äldre tider. Även Blekinge länsantikvare Ingmar Atterman gjorde samma sak under bland annat 1960-talet.[/
Jag tar med detta inlägget igen, så alla förstår bakgrunden. Lägg märke till att när Estland blir danskt och Knut blir hertig över Estland så är han ännu inte hertig över Blekinge. Först år 1231 i "Kung Valdemars jordebok" nämns han som hertig även över Blekinge. Halland och Skåne har haft danska hertigar sedan 1100-talet medan Knut är den första kända hertigen över Blekinge.

Bäckahästen
Inlägg: 1787
Blev medlem: 30 april 2015, 22:45
Ort: Blekinge

Re: När blev Blekinge danskt?

Inlägg av Bäckahästen » 15 juni 2019, 14:56

Vad roligt att den här tråden är igång. :D De finns nu de som börjat använda brevet från slutet av 1100-talet när danske kungen skänker markegendomar till klostret i Vä som en indikation på att Blekinge skulle varit danskt då. Men under medeltiden ägde danske kungen även egendomar på Öland som då också måste ha varit danskt? :?:

anganatyr
Inlägg: 3118
Blev medlem: 16 april 2015, 17:58
Ort: Blekinge

Re: När blev Blekinge danskt?

Inlägg av anganatyr » 16 juni 2019, 08:35

Helt rätt Bäckahästen. Brevet är skrivet i sæby den första april 1182 (Diplomatarium Danicum 1.række 3.bind 1.del: Diplomer 1170-1199, brev nr: 102) och handlar om att Valdemar som var biskop av Slesvig stadfäste och utvidgade Vä premonstratenserklosters besittningar samt kung Valdemars gåvor till samma kloster. Klostret grundades 1170 av kung Valdemar. Den danske kungen skänker alltså flera av sina lantegendomar i Blekinge till klostret i Vä (kung Valdemar dör senare under året). Är då detta brev ett bevis för att Blekinge var danskt vid tidpunkten?

Vi vet från flera olika källor att kungar kunde ha egendomar i andra länder under medeltiden. Till exempel kan det vara intressant att veta att i Istad på Öland ägde den danske kungen Valdemar II Sejr (kung 1202-1241) fyra attungar enligt kung Valdemars jordebok, detta trots att Öland räknades som svenskt. Valdemars sonson Svantepolk Knutsson gav tre av dessa attungar till Vreta kloster vid hans döttrars inträde där.

I huvudstycket i kung Valdemars jordebok (huvudstycket är daterat till 1231) står följande:
Detta är kung Valdemars besittningar i Sverige. I Arem 16 attungar. Hallstad åtta attungar. Gulö 8 attungar. Rynkeby 4 attungar. Valborg 8 attungar. Istad 8 attungar. Knäby 6 attungar. Borgar 4 attungar. Vigby 24 attungar. Ularyd 6 attungar. Knäby i Tjust 2 attungar.
Här finns alltså svart på vitt att den danske kungen ägde lantegendomar i Sverige. Om då Blekinge skall räknas som danskt för att den danske kungen ägde lantegendomar här, så måste också Öland, Tjust i Småland mm räknas som danskt med samma resonemang om man ska vara konsekvent i sina tolkningar. Jag vet inte någon som tolkar Öland eller Tjust som danska år 1231 på grund av detta, men det går bra att tolka Blekinge som danskt år 1182 för att den danske kungen äger lantegendomar här. Mycket märkligt tycker jag. Att den danske kungen ägde gods i Blekinge år 1182 är inget bevis för att Blekinge skulle vara danskt detta år.

Som tur väl är så finns det seriösa forskare som till exempel Thomas Persson som i Blekinges dansktid (utgiven av Blekinge museum 2013) skriver följande på sidan 5 (Persson som var 1:e antikvarie vid Blekinge museum innan pensionen):
Tidpunkten för riksbildningen i Danmark är omdiskuterad. Det är uppenbarligen en lång och allt annat än lättolkad process, som tar sin början redan under vikingatiden men först under 1100-talet får fastare form. Ännu något senare, omkring år 1200, kan Blekinge ses som en egentlig del i det danska riket
Som Thomas sedan håller fast vid i "Gribshunden 1495 - medeltidens modernaste skepp" (Blekingeboken, Årgång 97, 2019. ISSN-0348-9639 Blekingeboken) i kapitlet "Blekinge - en del av Danmark" på sidorna 55-61.

jancro
Inlägg: 619
Blev medlem: 5 maj 2015, 15:30

Re: När blev Blekinge danskt?

Inlägg av jancro » 16 juni 2019, 15:09

Hur förhåller det sig med kyrkan i Blekinge före 1230 ? Om Blekinge inte finns med i de lundensiska uppräkningarna, var satt då biskopen för detta område ?

Bäckahästen
Inlägg: 1787
Blev medlem: 30 april 2015, 22:45
Ort: Blekinge

Re: När blev Blekinge danskt?

Inlägg av Bäckahästen » 16 juni 2019, 15:15

Det är konstigt det här med det danska arvet i Blekinge. För vissa ska vi bara ha varit danska sedan urminnes tider. Det bara är så för att det alltid har varit så och sedan är de beredda att gå över lik för att bevisa detta. Det spelar ingen roll hur mycket de blir motbevisade. Jag har inget emot Danmark och danskar utan jag tycker de är ett rätt trevligt folk, men visar källorna en sak så är det så. Oavsett om man själv vill det eller inte. :D

anganatyr
Inlägg: 3118
Blev medlem: 16 april 2015, 17:58
Ort: Blekinge

Re: När blev Blekinge danskt?

Inlägg av anganatyr » 16 juni 2019, 17:33

jancro skrev:
16 juni 2019, 15:09
Hur förhåller det sig med kyrkan i Blekinge före 1230 ? Om Blekinge inte finns med i de lundensiska uppräkningarna, var satt då biskopen för detta område ?
Detta har avhandlats ett antal gånger här i tråden, samt på gamla Arkeologiforum.

Biskop Egino av Lund är den biskop som anses ha kristnat Blekingeborna på 1000-talet, då var hela Norden underställd ärkebiskopen av Hamburg-Bremen. Egino var även i bla Västergötland och slog sönder hedniska gudabilder. Biskopen försökte också riva hednatemplet i Uppsala, men blev stoppad av den svenske kungen. Allt detta gjorde han på order från ärkebiskopen i Hamburg-Bremen som fått sina förhållningsorder från Påven. Tyvärr brukar danska kungamakten bli inblandad i att Egino skulle ha kristnat Blekinge, men Adam av Bremen skriver tydligt att Egino har blivit sänd med sitt uppdrag av ärkebiskopen.

Dessutom så var den kyrkliga makten väldigt annorlunda på den tiden än i senare tider. Då var vi katoliker och alla kyrkans män var underställda påven i Rom som hade mycket makt. Först på 1500-talet blir vi protestanter där den högste var ärkebiskopen i Sverige, alltså väldigt lättpåverkad av den svenske kungen jämfört med innan. Mellan åren 1103/1104 till år 1164 sitter ärkebiskopen för hela Norden i Lund och kyrkan samarbetar även nu över alla landsgränserna. Ärkebiskopen är trogen Påven i Rom. Först år 1164 blir Sverige en egen kyrkoprovins med en egen ärkebiskop, men även i fortsättningen är den svenske ärkebiskopen underställd ärkebiskopen i Lund som är primas över den svenska kyrkan (och är så även 1231 när det första säkra beviset för att Blekinge är danskt finns). På denna tiden skickade kyrkan ut missionsbiskopar till hedningarna för att frälsa dem. Ett tänkbart scenario är att Blekinge lydde under en sådan.

År 1164-1167 tvingas ärkebiskop Eskil av Lund i landsflykt till ett kloster i Sens i Frankrike av den danske kungen Valdemar I den store. Ärkebiskopen sänder bud till Påven som med olika medel löser konflikten och Eskil kan återvända till sitt ämbete i Lund.

År 1169 instiftas Växjö stift av ärkebiskop Eskil av Lund (innan låg Värend under biskopen i Linköping i Östergötland), detta trots att Sverige nu fått en egen ärkebiskop. Men som sagts tidigare så var den danske ärkebiskopen primas över den svenske enligt Påvens vilja. En del har velat göra gällande att Blekinge skulle ha tillhört Växjö stift fram till 1231 (och dessförinnan Linköping). Detta baseras på att Blekinge under perioden inte är en del av Lunds stift, samt att det finns indikationer på att Värend och Blekinge ska ha haft samma lagsaga innan Tiohärads lagsaga bildas (Tiohärads lagsaga finns först omnämnt år 1266). Personligen tycker jag dessa indicier är lite för svaga för att svälja dem rakt av och vi måste helt enkelt säga att vi inte vet vilket stift eller missionsbiskop Blekinge tillhörde innan landskapet upptogs i Lunds stift som vi vet att Blekinge var under andra halvan av 1200-talet. Att Blekinge inte tillhörde Lunds stift under 1100-talet och början av 1200-talet finns väl belagt av flera forskare som har stöd från flera olika källor.

anganatyr
Inlägg: 3118
Blev medlem: 16 april 2015, 17:58
Ort: Blekinge

Re: När blev Blekinge danskt?

Inlägg av anganatyr » 16 juni 2019, 17:41

Här är ett gammalt inlägg från tidigare i tråden som berör samma ämne. Det finns fler sådana, men det var detta jag fick upp ögonen för först.
anganatyr skrev:
24 oktober 2015, 10:16
När jag såg klippet så upptäckte jag att jag glömt att ta med biskop Egino som enligt Adam av Bremen skall ha kristnat Blekinge. Åter igen så skriver även Adam av Bremen följande i fjärde bokens sjunde kapitel;
Skåne är den yttersta delen av Danmark och utgör en halvö
Alltså samma person och källa som nämner biskop Eginos kristnande av Blekinge. Biskop Egino var underställd ärkebiskopen i Hamburg-Bremen som var ärkebiskop över hela Norden. Kyrkan samarbetade alltså över landsgränserna, vilket också syns i Adam av Bremens texter när biskop Egino tex är med och vill riva hednatemplet i Gamla Uppsala och han hjälper även till i Skara i Västergötland för att nämna några exempel. Det fanns alltså inte en dansk och en svensk kyrka på det vis som det finns idag utan de var alla underställda ärkebiskopen i Hamburg-Bremen.
I fjärde boken, kapitel 30 står följande;
Adalvard kom alltså till Sverige glödande av iver att predika evangelium, och på kort tid omvände han alla invånare i Sigtuna och dess omnejd till kristendomen. Han avtalade också med den högvördige biskop Egino i Skåne att de gemensamt skulle besöka det bekanta hednatemplet som kallas Uppsala för att pröva om de där kunde bringa Kristus någon frukt av sin möda. De var villiga att med glädje utstå all slags pina, om blott det hus nedrevs, som är centrum för den vilda vantron. När detta nedbrutits eller ännu hellre nedbränts, skulle nämligen följden bli att hela befolkningen omvände sig. När den fromme kung Stenkil hörde att denna avsikt hos Guds bekännare med ogillande omtalades bland folket, fick han dem med sluga ord att avstå från sin avsikt. Han försäkrade nämligen att de genast skulle bli dömda till döden och han själv bli avsatt eftersom han släppt in ogärningsmän i landet. Då skulle alla de som nu trodde lätt återfalla i hedendom, såsom man nyligen sett att det skedde i slavernas land. Biskoparna fogade sig efter kungens argument och reste i stället runt till alla götarnas samhällen, där de slog sönder avgudabilder och därpå vann många tusen hedningar för kristendomen.
Biskop Egino är alltså inte bara med i "korståg" mot de vilda blekingarna, utan även på andra ställen i Sverige. Det står även en del intressant information i inledningen till fjärde boken (tex kapitel E och F) om hur ärkebiskop Adalbert utser de olika biskoparna i Norden samt deras uppgift i Norden.
I fjärde bokens inledning, kapitel F står det bla följande;
Den berömde ärkebiskopen bevisade dem alla tillbörlig ära och manade dem genom böner och belöningar att predika Guds ord bland de vilda folken.
I början på samma kapitel står;
Antalet män, som ärkebiskopen invigde för mission bland hedningarna, är ganska stort. Deras biskopssäten och namn har jag fått reda på genom hans egen berättelse. För Danmark insatte han alltså nio, nämligen Ratolf för samhället Slesvig, Otto för samhället Ribe, Christian för samhället Århus, Heribert för samhället Viborg, munken Magnus och Albricht för ön Vendel, munken Eilbert för öarna Farria och Fyn, Wilhelm för ön Själland, Egino för landskapet Skåne. För Sverige invigde han sex: Adalvard och Acilin, vidare Adalvard och Tadiko och därtill Simeon och munken Johannes. För Norge invigde han endast två: Tholf och Sigvard.
De är alla utsända av ärkebiskopen i Hamburg-Bremen att missionera bland de hedniska folken i Norden. Det är alltså inte den danske kungen som sänder biskop Egino att kristna Blekinge.

jancro
Inlägg: 619
Blev medlem: 5 maj 2015, 15:30

Re: När blev Blekinge danskt?

Inlägg av jancro » 16 juni 2019, 22:00

Anganatyr : Bl a " Personligen tycker jag dessa indicier är lite för svaga för att svälja dem rakt av och vi måste helt enkelt säga att vi inte vet vilket stift eller missionsbiskop Blekinge tillhörde innan landskapet upptogs i Lunds stift som vi vet att Blekinge var under andra halvan av 1200-talet. Att Blekinge inte tillhörde Lunds stift under 1100-talet och början av 1200-talet finns väl belagt av flera forskare som har stöd från flera olika källor."

Tack för utförligt och tålmodigt svar, Anganatyr !

Bäckahästen, om det var min enkla fråga som föranledde din efterföljande kommentar, så väljer jag att inte kommentera det, men om jag hade gjort det så hade det nog blivit något om att kämpa mot väderkvarnar.. ;)

Bäckahästen
Inlägg: 1787
Blev medlem: 30 april 2015, 22:45
Ort: Blekinge

Re: När blev Blekinge danskt?

Inlägg av Bäckahästen » 17 juni 2019, 05:08

Nej, inlägget jag skrev var riktat till Angantyr, inte till ditt inlägg. :D

Bäckahästen
Inlägg: 1787
Blev medlem: 30 april 2015, 22:45
Ort: Blekinge

Re: När blev Blekinge danskt?

Inlägg av Bäckahästen » 17 juni 2019, 05:23

Eller så låg Blekinge först under biskopen i Linköping och sedan biskopen i Växjö. :D

Skriv svar