När blev Blekinge danskt?

1066 - 1520
Historikus
Inlägg: 368
Blev medlem: 9 januari 2017, 16:43
Ort: København
Kontakt:

Re: När blev Blekinge danskt?

Inlägg av Historikus » 9 februari 2019, 12:47

Eksempel:
Grænsen gennem Fyæræ (Fjäre), Wiskærdal (Viske), Hænøflæ (Himle) samt Farðusæ (Faurås) herred. Kun enslydende stednavne er oplistet (Landamæri I er langt mere omfattende med mange flere stednavne, se min artikel).

Hallandia Landæmærkæ
stænsnæsundæ. klyuær. gnipu. dyupædal. þæghslæ âs. klockæbyargh. gaghnæ rør. mieðælnæs. skutærbughæ. skut sio. myolbæc. bûrø. speksyo. danabæc. scata syo. botn. ørsyo. rabæc. kunnungæwað.

Landamæri I
stæmnu sund. klyfiær. gnipæ. dyupædal. þægsluas. ganærör. mæðalsnæs. scutruas. cloccobiærgh. miælkæ. byuri ö. specuos. danabæc. scatu sio. botn. örsio. rabæc. konungæuæð.

Bemærk de mange forskelligheder som klockæbyargh versus cloccobiærgh.
Senast redigerad av 1 Historikus, redigerad totalt 9 gånger.

Historikus
Inlägg: 368
Blev medlem: 9 januari 2017, 16:43
Ort: København
Kontakt:

Re: När blev Blekinge danskt?

Inlägg av Historikus » 9 februari 2019, 14:39

Fakta
Landamæri I & Landamæri II
Hvilke belæg har vi egentligt for disse to grænsetekster?

Ældre Västgötalov (Codex B59(A)) findes i et fragment fra ca. år 1250 og i en håndskriftkopi fra ca. år 1280 - måske endda senere - og den sidste kopi indeholder Landamæri I. Der er således bevis for at grænseteksten Landamæri I eksisterede omkring år 1280.

I et tillæg D til Ældre Västgötalov findes Vidhemspræstens påtegninger fra ca. år 1325. Præstens latinske navn var Laurentius Dyakn (Diakon) og han var præst i Vidhem, der nu hedder Vedum. Der er således belæg for at Landamæri II eksisterede omkring år 1325.

Yngre Västgötalov (Codex B58(B)), er en senere redaktion og ombearbejdning af B59 estimeret til omkring år 1295. Der findes håndskriftskopier fra ca. år 1325-50, der indeholder Landamæri I & Landamæri II.

Dokumenterede beviser for ovenstående teksters eksistens før ca. år 1280 - findes ikke. Begge grænsetekster er knyttet til svensk lovgivning. Det kan derfor ikke overraske, hvis teksterne indeholder oplysninger om den sidste grænsesten: · Sætti brimsæ sten · mællir blecongs · ok møre ·

Historikus
Inlägg: 368
Blev medlem: 9 januari 2017, 16:43
Ort: København
Kontakt:

Re: När blev Blekinge danskt?

Inlägg av Historikus » 10 februari 2019, 11:54

Hvornår blev Halland dansk?

Min estimering af Hallands tilslutning til det danske rige ud fra et sparsomt materiale af runesten og møntfund, bliver engang i den første del af 1000-tallet og under Knud den Stores tid (†1035) (artiklen side 12).

Til det har Christina Rosén følgende:
Skillnaden mellan de båda typerna av kungligt gods kan spåras från 1130–40-talet och kan ha funnits redan på 1080-talet. Kungaleven har sannolikt tillkommit under en begränsad period omkring 1020 och när de förtecknas i Kong Valdemars Jordebog så är systemet av allt att döma i upplösning. Från 1200-talets senare del kommer borgar och städer att vara de platser i landskapet varifrån kungliga och andra överhöghetsrätter hävdas. Kungaleven har uppenbarligen varit viktiga platser för kungamakten. De var ofta försedda med kungsgårdar och en stor del av det politiska händelseförloppet under slutet av 1000- och 1100-talet är knutet till dessa. Deras funktioner har varit av två slag. Dels har de fungerat som residens för en resande kung och hans följe, dels har de varit lokala centra, varifrån kungliga rättigheter kunde hävdas, däribland inkrävande av skatter och avgifter.
Kilde: STADSBOR OCH BÖNDER, Materiell kultur och social status i Halland från medeltid till 1700-tal, Christina Rosén, 2004 Riksantikvarieämbetet, Lunds universitet Institutionen för arkeologi, side 62.

anganatyr
Inlägg: 2539
Blev medlem: 16 april 2015, 17:58
Ort: Blekinge

Re: När blev Blekinge danskt?

Inlägg av anganatyr » 10 februari 2019, 19:24

Jag var nog otydlig för jag tror vi pratar förbi varandra. Den ena gränstexten är gjord i en dansk kunglig miljö med god tillgång på andra texter som jag ser det.

Den andra vet vi inte vad den kommer ifrån och vem som är upphovsman. Den är ju uppenbarligen inte gjord i en dansk kunglig miljö, för då hade de båda kungarna säkerligen varit samtida. Peter Sawyer tror dokumentet ursprungligen kommer från Halland.

Jag vet inte vem eller i vilken miljö Landamäri I skrevs, men jag tror att syftet var att visa på att Blekinge sedan länge varit danskt. Det första säkra beviset för att Blekinge blev danskt är ju just huvudstycket i Kung Valdemars jordebog från 1231. Förfalskningen Landamäri I dyker upp först ca 1280 och vill då påvisa att Blekinge skulle varit danskt sedan vikingatiden.

Jag har haft dåligt med tid under helgen, men ska försöka sätta mig in i frågan mer när tid ges.

anganatyr
Inlägg: 2539
Blev medlem: 16 april 2015, 17:58
Ort: Blekinge

Re: När blev Blekinge danskt?

Inlägg av anganatyr » 10 februari 2019, 19:37

Kung Valdemar II Sejr har ju ärvt många egendomar i Sverige från sin mor, drottning Sofia (dotter till den svenske kungen Sverker den äldre), varav flera i Blekinge enligt jordebogen. Jag tror det är här man ska leta efter kopplingen till Sverige och varför gränsdragningen finns i svenska lagtexter.

anganatyr
Inlägg: 2539
Blev medlem: 16 april 2015, 17:58
Ort: Blekinge

Re: När blev Blekinge danskt?

Inlägg av anganatyr » 10 februari 2019, 19:39

Jag startar en ny tråd om när Halland blev danskt där vi kan diskutera det spørgsmålet.

anganatyr
Inlägg: 2539
Blev medlem: 16 april 2015, 17:58
Ort: Blekinge

Re: När blev Blekinge danskt?

Inlägg av anganatyr » 10 februari 2019, 19:59

Historikus skrev:Hvornår blev Halland dansk?

Min estimering af Hallands tilslutning til det danske rige ud fra et sparsomt materiale af runesten og møntfund, bliver engang i den første del af 1000-tallet og under Knud den Stores tid (†1035) (artiklen side 12).

Til det har Christina Rosén følgende:
Skillnaden mellan de båda typerna av kungligt gods kan spåras från 1130–40-talet och kan ha funnits redan på 1080-talet. Kungaleven har sannolikt tillkommit under en begränsad period omkring 1020 och när de förtecknas i Kong Valdemars Jordebog så är systemet av allt att döma i upplösning. Från 1200-talets senare del kommer borgar och städer att vara de platser i landskapet varifrån kungliga och andra överhöghetsrätter hävdas. Kungaleven har uppenbarligen varit viktiga platser för kungamakten. De var ofta försedda med kungsgårdar och en stor del av det politiska händelseförloppet under slutet av 1000- och 1100-talet är knutet till dessa. Deras funktioner har varit av två slag. Dels har de fungerat som residens för en resande kung och hans följe, dels har de varit lokala centra, varifrån kungliga rättigheter kunde hävdas, däribland inkrävande av skatter och avgifter.
Kilde: STADSBOR OCH BÖNDER, Materiell kultur och social status i Halland från medeltid till 1700-tal, Christina Rosén, 2004 Riksantikvarieämbetet, Lunds universitet Institutionen för arkeologi, side 62.
Detta citat håller jag inte med om då kungaleven endast nämns i en källa, nämligen Kung Valdemars jordebog från 1200-talet. Att kungaleven skulle ha funnits annat än i kung Valdemar II Sejers regeringstid är och förblir en hypotes. Det finns flera äldre källor om Danmark och ingen av dem nämner några kungalev.

Historikus
Inlägg: 368
Blev medlem: 9 januari 2017, 16:43
Ort: København
Kontakt:

Re: När blev Blekinge danskt?

Inlägg av Historikus » 11 februari 2019, 15:24

anganatyr skrev:
  • Den ena gränstexten (Hallandia Landæmærkæ) är gjord i en dansk kunglig miljö med god tillgång på andra texter som jag ser det.
  • Den andra (Landamæri I) vet vi inte vad den kommer ifrån och vem som är upphovsman. Den är ju uppenbarligen inte gjord i en dansk kunglig miljö, för då hade de båda kungarna säkerligen varit samtida.
Her er vi helt enige.
Vi er også enige om, at Hallandslisten ikke indeholder afsnittet med kongerne og de 12 stormænd/vidner?
Senast redigerad av 1 Historikus, redigerad totalt 11 gånger.

Historikus
Inlägg: 368
Blev medlem: 9 januari 2017, 16:43
Ort: København
Kontakt:

Re: När blev Blekinge danskt?

Inlägg av Historikus » 11 februari 2019, 16:28

anganatyr skrev:Peter Sawyer tror dokumentet ursprungligen kommer från Halland. [ . . ] Förfalskningen Landamäri I dyker upp först ca 1280 och vill då påvisa att Blekinge skulle varit danskt sedan vikingatiden.
Sawyer lægger stor vægt på indholdet i det danske Codex Wormianus (Codex AM 242/N:o28), der er et runeskrevet håndskrift af Skånske Lov fra ca. år 1350, som indeholder både Landamäri I & II. Han fremhæver den danske repræsentant Grimmulf af Grimitunum af Hallande, og mener det ikke er usandsynligt at teksten oprindeligt var dansk.

Sawyer har overset et par ting. Mest væsentligt er, at han ikke nævner eksistensen af grænseteksten Hallandia Landæmærkæ og det ulogiske i, at der fra dansk side skulle produceres endnu en tekst i begyndelsen af 1200-tallet - endda med sproglige ændringer. Derefter, at personnavnet Grimmulf først optræder i lovteksterne i 1300-tallet. Sidst skal omtales at Landamäri I skriver - þer tolf sættu sæx stenæ mællir rikiænnæ. Hvis det danske Codex Wormianus er et eksempel på en oprindelig tekst er det mærkeligt, at der ikke oplistes 12 stormænd - men kun 10 personnavne.

Codex Wormianus er desuden yngre end håndskriftkopiet fra Ældre Västgötalov, der er fra ca. år 1280.
Senast redigerad av 2 Historikus, redigerad totalt 11 gång.

Historikus
Inlägg: 368
Blev medlem: 9 januari 2017, 16:43
Ort: København
Kontakt:

Re: När blev Blekinge danskt?

Inlägg av Historikus » 11 februari 2019, 16:48

anganatyr skrev:Detta citat håller jag inte med om då kungaleven endast nämns i en källa, nämligen Kung Valdemars jordebog från 1200-talet. Att kungaleven skulle ha funnits annat än i kung Valdemar II Sejers regeringstid är och förblir en hypotes. Det finns flera äldre källor om Danmark och ingen av dem nämner några kungalev.
Lidt mere fra Peter Sawyer (Gyldendal og Politikens Danmarkshistorie (Bd. 3, 1988, s. 33)):
» I 1000-tallet var det et gennemgående træk ved alle byerne og alle de steder der i givet fald kunne udvikle sig til byer, at de tilhørte kongen, og i 1200-tallet var de allerfleste byer kongelige besiddelser, kongelev.« [ . .] » I begyndelsen var både lægmænd og præster kun lejere på kongens ejendom – kirken fik først egen jord hen imod midten af 1000-tallet – og de fleste byer vedblev at være kongelige besiddelser. De verdslige indvånere i byerne betalte en halvårlig leje – arnegæld og midsommergæld – til kongen. Først i 1000-tallet, da der var skabt et effektivt pengevæsen, og da kirken var begyndt at organisere sig, kunne de danske konger med fordel satse på at anlægge nye byer.«
Christina Rosén, 2004 Riksantikvarieämbetet, skriver videre side 62:
Kungalevslistan i Kong Valdemars Jordebog förtecknar följande gods i Halland som tillhörande kungalevet:

Halmstad med dess tillhörande (på gränsen mellan Tönnersjö och Halmstad hd), Faurås (Faurås hd), Sjönevad (Årstad hd), Grimeton med dess tillhörande (Himle hd), Vare (dito), Tölö (Fjäre hd), en ”skog som kallas allmänning och alla byar anlagda därav och alla skogar hörande därtill” och Lagaholm (Höks hd). Dessutom upptas ”vad han haft ovan åsen” quicquid habuerat super ás, en något förbryllande formulering som rimligen avser det gods i Ås i Viske härad som donerats till cistercienserklostret Åskloster, grundat 1194. Något kungalev finns i övrigt inte i Viske härad.

Skriv svar