Visingsö och borgen Näs

[Yngwe]

När det gäller försvunna brev tror jag inte man kan skylla så mycket på branden i Stockholms Slott. Givetvis försvann där brev, men ser du t.ex. till Västergötland och Småland så får vi ju ta med otaliga uppror och invasioner i bilden, tillsammans med alla vanliga olyckor och bränder.

Tänk er resan ett brev som från början förvarades på Näs ska klara för att överleva till våra dagar... Rumlaborg, Jönköpings slott, Visingborg.... ingen plats var direkt förskonad....

[Kungsune]

Exakt!
Branden i Stockholm drabbade ju rikets samlade kungabrev. De som överlevde där är de vi har att utgå från. De ger knappast en rättvis bild av verkligheten.

[AndreasOx]

Daler, tack för länken!
Jag räknade med 771 eftersom Birger jarl uppträder som vittne där. I tillägg till vad som skrivits idag:
• Breven är fåtaliga ca 130 st om Visingsö har 3% och 4 brev. Dvs bevarandeslumpen måste vara betydande.
• Mycket få brev före 1250 och som det skrevs de flesta efter 1270
• Gustav Vasas administration återanvände/förstörde otaliga brev. Det finns skrivet om att Gotlands samtliga medeltida tingsbrev (dvs från landsbygden) samlades in på kärror i Visby och är numera försvunna

[Kungsune]

Ja väldigt många brev raderades/slipades och finns nu inbundna i böcker med helt annat innehåll. Mycket skrevs på sämskskinn som är rejält fuktkänsligt.

[Daler]

Exakt!
Branden i Stockholm drabbade ju rikets samlade kungabrev. De som överlevde där är de vi har att utgå från. De ger knappast en rättvis bild av verkligheten.

Personligen vet jag inte vilka brev Stockholms slott och andra borgar, herresäten, kyrkor, kloster kan ha haft men tycker att det låter logiskt om man i första hand bevarade personliga eller lokala brev precis som du är inne på. Vi kan väl lugnt påstå att det försvunnit medeltida brev för alla regioner och om vi hade haft tillgång till dessa skulle vi kanske ha en annorlunda bild av medeltiden.

Om du har läst något om att götalandsbrev varit mer utspridda men ändå förgåtts för du gärna komma med en referens.

Men kan ju undra om det inte fanns en lång rad brev förvarade just på Visingsö i borgen. Frågan är vad som i så fall hände med dem senare när borgen förlorade sin stora betydelse.

Gustav Vasas administration återanvände/förstörde otaliga brev. Det finns skrivet om att Gotlands samtliga medeltida tingsbrev (dvs från landsbygden) samlades in på kärror i Visby och är numera försvunna

Det där med att återanvända gamla brev som många inom den luteranska administrationen gjorde. Var det inte mest gamla katolska pergamentsskrifter man slaktade och använde som pärmar? Finns det bra med belägg att man också återanvänt medeltida pergamentsbrev på detta sätt?
Här i alla fall en länk till medeltida pergamentomslag (MPO): https://sok.riksarkivet.se/MPO

Det där med Gotland låter bedrövligt.

[Kungsune]

Om du har läst något om att götalandsbrev varit mer utspridda men ändå förgåtts för du gärna komma med en referens.

Nä, inte mer utspridda. Snarare bortrensade under stormaktstiden. Även brev från Mälarregionen som inte hört till Stockholms slott är underrepresenterade såklart.

Jodå, att använda medeltida brev som pärmfyllnad, omslag och sidor förekom överallt. Pergament var dyrbart så det mesta var sämskskinn som var lite billigare.
På senare år har man haft tur och kunnat rekonstruera fragment: https://www.theguardian.com/books/2016/ ... anuscripts

Under stormaktstiden koncentrerades det kungliga brevarkivet till Stockholm även om man hade arbetskopior lite varstanns, ex i Åbo. Originalhandlingarna och huvudsamlingen avsågs tydligen vara på Stockholms slott varför branden där var extra illa. Det är ganska naturligt att man sorterat ut de brev som ansågs viktiga för riket i Linköping, Skara, Visby för att flytta över till Stockholm. De lokala arkiv som mer helhetligt integreras med riksarkivet borde ju vara Stockholm och Uppsala där man under 1500-1700 upprätthåller arkiven. En period fungerar väl dessutom Uppsala domkyrka som riksarkiv?

Lödöse har tre kungliga brev fram till 1300 men det finns några brev utan ort som berör Lödöse och danskrelationer som kan misstänkas också utfärdats där.

Jag tror att man inte alltid fick med sig originalen från slottslänens arkiv utan man lät göra en kopia som förvarades centralt i Stockholm. Där hade man en stark förvaltning som tryggade beståndet. Ute i riket däremot förlorade sakta arkiven sin roll och breven försvann som bokstoppning mm.

[Kungsune]

Kungsune skrev:
Tittar vi på de generella innehållen så ser man snabbt att tyngdpunkten av breven berör orter i Väster och Östergötland. Ofta är de insamlade avskrifter där sigill och utfärdandeort inte längre finns. Man kan i många fall ändå ana sig till utfärdandeorten pga närhet till ex Skara och Visingsö. Tar man in detta i beräkningen så ändras listan kapitalt.

Daler skrev:
Om vi också tar hänsyn till alla andra brev så måste ju Svealands betydelse för kungamankten öka enligt dig i och med att kvoten kungliga brev i Götaland/totala mängden brev i Götaland blir betydligt mindre än kvoten kungliga brev i Svealand/totala mängden brev i Svealand.
Personligen tycker jag att detta resonemang blir konstigt. Kungliga brev är kungliga brev, andra brev är andra brev.

Efter genomläsning igen såg jag att du missförstått mitt inlägg.
Med generella innehåll menar jag vad de kungliga breven avhandlar. Det är kungliga brev jag menar. FFa när du tar med kungliga brev utan känd utfärdandeort. Dessutom, JBLD Strömbergs lista tar bara upp orter som har mer än 4 eller fler angivelser. Ser du till alla kungabrev får du redan en annan bild. Utfärdande orter som finns med 1-3 ggr som ex Lödöse, Rackeby, Bjälbo mfl Det kan ju finnas andra anledningar att kungarna rört på sig mer runt i bygden när de gästat Skara eller Vadstena varför småorter i de bygderna ofta förekommer. I Uppland kanske man hellre avhandlade ärenden på det fasta huset. Är det som en säkerhetsaspekt? Vi vet från kontinenten att ridderskapet hade gästning för kungen. Vi vet också vilka delar av 1200-talets Sverige som hade mest frälse. Bilden harmoniserar

[Daler]

JBLD Strömbergs lista tar bara upp orter som har mer än 4 eller fler angivelser.

Tabell A sid. 57 har bara procentvärden lika med eller över 3% så här finns inte alla orter med som du säger. Alla orter finns med i listan från och med sid. 104. Hur det är med diagram 1 sid. 58 och diagram 2 sid. 59 vet jag inte men jag tror att alla orter ska vara med här. Finns en intressant tabell B på sid. 64 och en tabell C på sid. 81 också. Han är inne lite på 1100-talet och nosar se sid. 98 och framåt.
Man kan bläddra i boken här: https://litteraturbanken.se/forfattare/ ... 3/faksimil

[AndreasOx]

Mycket intressant länk, tack!
Ex enligt s99 att blott 7 kungliga brev med ortdatering finns före 1250. Dessa är:
Linköping 1219
Riseberga 1220
Gårsinge (Strängnäs) 1224
Fågelås 1225
Götala 1246
Dimbo 1248
Amnehärad 1249

Dvs 6 i Götaland (Närke tillhörde Götaland då) och inget i Uppland. Tankeväckande trots det minimala underlaget.
Jag har tänkt försöka sammanställa kända godsinnehav före 1300. Jag hittar ingen som har ställt samman detta. Min bild är att både kungaätterna och högfrälset ägde gods spritt i hela "Sverige" redan i de äldsta urkunderna.
Och att de oftast inte var knutna till en bygd utan reste konstant omkring mellan sina gods.

[Kungsune]

Det är runt 1560 som bilden av frälsets ägoförhållanden framträder tydligt (Se Samuelssons Aristokrat eller förädlad bonde). Sedan har man försökt kartlägga frälset bakåt utifrån hur de framträder i kyrkomaterial och brev från medeltid. Den bild som ges av det materialet stämmer ganska bra med Samuelssons karta.
Tyvärr har jag inte tillgång till dokumenten just nu.

Adliga sätesgårdar runt 1560

Västmanland 7
Uppland 28
Södermanland 34
+2 oplacerade Svealand
Östergötland 23
Småland 69
Västergötland 92
Dalsland 2