Hednatemplet låg inte i Gamla Uppsala

[anganatyr]

Här är mer från Magnus Alkarp från 1998 med Källan, lunden och templet: Adam av Bremens Uppsalaskildring i ny belysning.

[AndreasOx]

Det kan vara en hund begraven med Uppsalakanikerna.
Enligt https://aarsbokenuppland.se/arsbocker/1 ... hlbäck.pdf
nämns kaniker i Uppsala i följande brev:
1188/97 SDHK 264 ärkebiskop Petrus skänker biskopstionen m.m. till "canonicus in upsalensi ecclesia"
ca 1200 SDHK 275 ärkebiskop Olof "upsalensis ecclesie archiepiscopus" skänker gård till "canonicorum nostre metropolis esse"
1200 SDHK 286 kung Sverker (II) ger två separata gåvor:
1 Byn Sundby och del av dess fiske till "sancte matri upsalensi uidelicet ecclesie" (Vårfrukyrka enligt tidigare inlägg)
2 Diverse gods, bl.a. i "uilla upsalensi" till "eiusdem ecclesie canonicorumque ibidem"
1224 finns inget kapitel i Uppsala enligt SDHK 427.

Eftersom kyrkan i Gamla Uppsala är invigd till St Lars kan det knappast vara den som åsyftas i kungens brev 1200. Ett visst stöd för att en annan kyrka än domkyrkan åsyftas är att det understryks övertydligt med "eiusdem ecclesie canonicorumque ibidem", dvs kanikerna vid denna kyrka på samma plats.
Jag tror vi har dels ett domkapitel knutet till Gamla Uppsala (enligt 264 och 275 och som upphört senast 1224), dels kaniker knutna till Vårfrukyrkan i Uppsala (enbart omnämnt i SDHK 286 men kanske fortlevde till 1244 och kanske "överförda" till domkapitel 1273 enligt sid 152 i länken ovan).
I så fall kallades nuvarande Uppsala för Uppsala redan 1200 och likaså 1221.

Angående "uilla upsalensi":
Benämningen "civitas" tycks varit förbehållet ett biskopssätescentrum fram till ca 1200.
Dick - du har fortfarande inte försökt förklara varför många andra byar har genitiv-i i medeltidsbrev. Men detta är en bagatell i sammanhanget. Jag tror det är omöjligt att säkert avgöra vilket Uppsala som avses och meningslöst för huvudfrågan.

Uppsala öd är enligt annan tråd på detta forum förmodligen ett begrepp skapat för att konsolidera makten över Västergötland och Hälsingland från 1200-talet. Det finns inga belägg om Uppsala öd i Mälardalen vilket är mycket talande.

Sammantaget blir jag allt mer övertygad om Domberget / Odinslund - vad som måste förklaras är varför det fanns två Uppsala inom några kilometer ...

[anganatyr]

Uppsala öd är enligt annan tråd på detta forum förmodligen ett begrepp skapat för att konsolidera makten över Västergötland och Hälsingland från 1200-talet. Det finns inga belägg om Uppsala öd i Mälardalen vilket är mycket talande.

Är det den här tråden du menar AndreasOx?

[anganatyr]

Eller är det den här?

[AndreasOx]

Eller är det den här?

Denna tråd tänkte jag på.

Hittade nu källan för St Lars & Gamla Uppsala -
https://sok.riksarkivet.se/sdhk?EndastD ... b=post#tab
"Laurentij martiris in cuius est honore fundata" dvs grundad till St Lars ära

[Yngwe]

Håller inte alls med om att tråden om Uppsala Öd mynnar ut i någon sådan slutsats AndreasOx

[Visi]

Jag missar nog vad som olika personer i tråden försöker säga.

Men i SDHK 556 (9 augusti 1245, påven, Lyon) sägs enligt SDHK:

Påven Innocentius(IV) till invånarna i Uppsala med uppmaning att bistå ärkebiskopen i återuppbyggandet av den brandhärjade domkyrkan i Uppsala och med löfte om efterskänkande av fyrtio dagars botgöring för dem som så gör.

Nu vet jag ej hur man bör översätta den latinska texten i brevet men har man inte hittat ett brandlager i just Gamla Uppsala och inte i Uppsala från denna tid?

Borde det då inte vara kyrkan i Gamla Uppsala och inte i Uppsala som avses i brevet.

Eller spelar detta ingen roll?

[anganatyr]

Det finns ett antal forskare som ansett att hednatemplet låg i "nya" Uppsala. Här är ett axplock.

• Ericus Olai eller Ericus Upsaliensis, död 24 december 1486, var en svensk dekan och professor i teologi vid Uppsala universitet och historiker – "den svenska historieskrivningens fader" – och tillika en av göticismens förgrundsgestalter.

• Johannes Magnus, född 19 mars 1488 i Linköping, död 22 mars 1544 i Rom, var en svensk präst, ärkebiskop av Uppsala stift (1523–1531, 1533–1544), ämbetsman, teolog, genealog och historiker. Han räknas som den siste på svensk mark styrande katolske ärkebiskopen av Uppsala stift, innan han reste till Rom som ett resultat av den pågående reformationen i Sverige. I samband med resan delegerade han ansvaret för Uppsala stift till den katolske prästen Hans Brask.

• Olaus Magnus (latinisering av Olof Månsson), född i oktober 1490 i Skänninge, död 1 augusti 1557 i Rom, var en svensk präst, titulärärkebiskop av Uppsala katolska stift samt diplomat, humanist, etnolog och kartograf.

• Johannes Thomae Agrivillensis Bureus (latiniserad namnform för "Johan Thomasson Bure från Åkerby"; hans svenska namnform som han själv och andra använde i vardagslag var Johan Bure), född 15 mars eller 25 mars 1568 i Åkerby socken, död 23 oktober 1652 i Bondkyrka, var en svensk fornforskare, språkman, mystiker, poet och vetenskapsman. Johannes Bureus var Sveriges förste riksantikvarie och riksbibliotekarie samt gjorde en sammanställning av runalfabetet. Han har kallats den svenska grammatikens fader. Han var Sveriges första borgerliga släktforskare (som kartlade ofrälse, män såväl som kvinnor) och skrev Sveriges största enskilda släktutredning fram till modern tid, där han bland annat redovisade 1 900 ättlingar till den medeltida Bureätten.

• Johannes Messenius, född omkring 1579 i Västra Stenby socken i nuvarande Motala kommun, död 8 november 1636 i Uleåborg, var en svensk författare, dramatiker och historiker.

• Georg Stiernhielm, ursprungligen Göran Olofsson, född 7 augusti 1598 i Vika socken i Dalarna, död 22 april 1672 i Stockholm, var en svensk ämbetsman, språkforskare och skald. Han har kallats "den svenska skaldekonstens fader". År 1631 adlades Stiernhielm. Han var under sin ämbetsmannakarriär bland annat riksantikvarie samt från 1667 styresman för det nyinrättade Antikvitetskollegium.

• Johannes Schefferus, född 2 februari 1621 i Strassburg, död 26 mars 1679 i Uppsala, var en tysk-svensk lärd; innehavare av skytteanska professuren vid Uppsala universitet 1647.

• Johan Ihre (den äldre), född 14 mars 1707 i Lund, död 1 december 1780 i Uppsala, var en svensk språkforskare och professor skytteanus. Med sina 42 år på posten är han den person som hittills har innehaft skytteanska professuren under längst tid.

[anganatyr]

För den som är intresserad av att läsa om templet i Olaus Magnus Historia om de nordiska folken så finns beskrivningen i tredje boken, kapitel 6.

[anganatyr]

Här är en länk till Olaus Magnus text.