Ny tolkning av Danaholmsfördraget

1066 - 1520
Historikus
Inlägg: 411
Blev medlem: 9 januari 2017, 16:43
Ort: København
Kontakt:

Re: Ny tolkning av Danaholmsfördraget

Inlägg av Historikus » 9 september 2019, 14:17

granitza skrev:
8 september 2019, 12:11
Så återger Olsson texten från De profectione Danorum: [som] berättar om danska pilgrimer, som från Läsö styrde mot det norska landet och nådde rikenas gräns bland sandrevlar och skär. De förtöjde sina skepp på lugn hamn på Öckeröarna. En ofantlig flod, Elf, möter dem som kommer från havet. Där den rinner ut i havet, omslingrar den på båda sidor ön Hisingen. På sin högra sida låter den göter och daner bo, på den vänstra endast norrmännen. Denna flod skiljer på så sätt rikena åt.
Historikus skrev:
9 september 2019, 13:42
Eller, hvis opgaven er at dokumentere oversættelsen af en bestemt tekst skrevet i en tidlig middelalderlig form for klassisk latin.
’granitsko’

Det fremgår ikke af ovenstående - hvorfra - dvs. hvilken kilde, forfatter og årstal - Olsson gengiver teksten fra ??????

Teksten er ikke helt i konsensus med fire af de oversættelser jeg tidligere har dokumenteret her på tråden, der alle entydigt fokuserer på øen Hisingen.

https://www.skandinavisktarkeologiforum ... =50#p21607
https://www.skandinavisktarkeologiforum ... =50#p21609
https://www.skandinavisktarkeologiforum ... =50#p21611

Kungsune
Inlägg: 1199
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Ny tolkning av Danaholmsfördraget

Inlägg av Kungsune » 9 september 2019, 16:22

Granitza skrev:
Han jämför fornminnesförekomsten i Askim, Sävedal men den i Västergötland. Mycket lite från järnåldern finns i de två häradena enligt Sarauw och Alin (1923). Av böterna enligt tinglottabalken i ÄvgL hade dessa härader och Bollebygd mycket obetydliga delar.
Jämförelsen är ganska irrelevant. Sävedalen är ju en passage. Dvs bebyggelsen är begränsad till två leder i dalgångarna längs med Säveån och Lärjeån som ju fungerar som den sammanbindande länken mellan de folkrika bygderna på slätten och kustsamhällena. Det intressanta är att den materiella kulturen är likartad och dessutom finns mycket rika fynd från lokaler som ex Mölndal och Härlanda från folkvandringstid.
Misstänker vidare att detta område "Utlanden" gick under delvis annan jurisdiktion än den centrala landsbygden vad gäller tingsboten, handelsrätter mm varför det kan bli väldigt missvisande att följa en siffra som vi inte riktigt vet hela bakgrunden till. Städer som Lödöse med egen lagsaga lär ju bla ha omfattat omland utmed älven ex varför rent av vissa härader då icke representeras till fullo i landslagen .

granitza
Inlägg: 56
Blev medlem: 6 augusti 2019, 10:39
Ort: Göteborg
Kontakt:

Re: Ny tolkning av Danaholmsfördraget

Inlägg av granitza » 9 september 2019, 17:24

Historikus skrev:
9 september 2019, 13:42
granitza skrev:
2 september 2019, 17:28
Jag vill därför med hjälp av Gunnar Olsson: Sverige och landet vid Göta älvs mynning (1953) i senare inlägg dra fram i ljuset flera av de källor, som av traditionen ansetts visa att norrmännen innehade hela Hisingen.
Jeg kender ikke til Gunnar Olsson’s afhandling, men har noteret at denne er skrevet helt tilbage i år 1953. Historisk litteratur i Skandinavien - på det tidspunkt - baserede sig i et stort omfang bl.a. på de norrøne krønikers beskrivelser, som for størsteparten blev accepteret som ’historiske’.

Efterfølgende ser jeg, at ’granitza’ har udført et stort arbejde med at opregne de relevante kilder, som ’Olsson’ anvender som dokumentation, samt - går jeg ud fra - hans egne fortolkninger. En svaghed her er, at kildernes oprindelse med forfatter og årstal ikke fremgår. Det, der har præget den ældre forskning er, at man generelt havde stor tiltro til saga-litteraturen som hovedsageligt blev opfattet som ’historisk’.

Læses ”Danmarks Historie” fra 1962-63 fremstår der her en hel del citater fra sagaerne, som man stadig på det tidspunkt betragtede som historiske.

De efterfølgende 66 år efter Olsson’s udgivelse har frembragt utallig ny faglitteratur baseret på ny forskning indenfor historie, arkæologi og numismatik, sammenholdt med moderne teknologi. Herunder kildekritiken. Det er nok yderst sjældent at der i moderne historieskrivning stadig henvises til kilder, der er ældre end 1953, med mindre det drejer sig om kategorien med eksempelvis originale (pave)breve, årbøger (annaler), diplomer, etcetera, etcetera.
Historikus,

Från vad jag läst av 50-talets svenska historiker har jag inte fått intrycket att de är omedvetna om att sagornas uppgifter inte får tas för gott. Trots berättelserna tillkomst relativt lång tid efter skildrade händelser och därav följande opålitlighet, kan ändå den muntliga traditionen ha förmedlat vissa uppgifter som är värda att beakta.

Gunnar Olsson gick bort 2005 i en ålder av 91 år. Professor Thomas Lindkvist skrev minnesord över honom i Minnesanteckningar över avlidna ledamöter 2003 - 2009, Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg, Göteborg 2011. Minnesordet finns i fil på nätet: gupea_2077_28888_5.pdf (https://gupea.ub.gu.se).

Olsson beskrivs som en framstående medeltidshistoriker. Han var elev till Curt Weibull och Erik Lönnroth. T Lindkvist för honom till andra kretsen av "weibullianer" vad gäller produktion och historiesyn. "Källkritiken var central." Den syntetiserande ansatsen - integrationen av ekonomiska och politiska faktorer - finns. Maktpolitiska strider var förklaringsgrunden för individers och kollektivs ageranden.

Olsson ägnade sig med framgång åt landskapshistoria. I det stora verket Hallands historia från 1954 skrev han ett tungt vägande avsnitt om den politiska historien. Framställningen löper från de antika auktorernas fragmentariska och gåtfulla omnämnanden, över medeltiden och Hallands särställning inom det danska riket fram till urladdningen vid 1600-talets mitt mellan Danmark och Sverige och Brömsebrofreden 1645. Han ger där den grundläggande skildringen av hur Danmark genom kungamakt och kyrka integrerades i ett framväxande Danmark. Olsson framhöll Halland som ett gränslandskap.

Den kända studien om landet vid Göta älvs mynning (1953) är en grundlig diskussion utifrån ett svårtolkat källmaterial. Han gjorde det troligt att det var under början av 1200-talet, som den "västgötska korridoren" till havet (där bl a Göteborg senare anlades) kom under den svenska kungamaktens kontroll. Det var vid den tiden som riksgränserna stabiliserades. "Dessförinnan hade det området legat under dansk kontroll."

Gunnar Olsson var en historiker med den källkritiska metodologin som främsta arbetsredskap. Hela hans vetenskapliga produktion karakteriserades av ett inträngande arbete med källmaterial av högst olika slag. Han hade en ypperlig kännedom om källmaterialet och en respekt för ett äldre forskningsläge.

Så långt Thomas Lindkvist.
..............

Historikus,

För Gunnar Olsson var alltså källkritiken central. Hans verk från 1953 har stått sig gott och är en standardreferens vad gäller maktförhållandena under vikingatid och tidig medeltid i skärningsområdet mellan de tre nordiska länderna. Olsson anger förstås även sina källor med årtal i noterna. När jag började med min presentation av Olssons verk meddelade jag att jag fick utgå från egna anteckningar efter läsning av Olssons studie och att det förhållande kunde ge vissa brister i framställningen. Ingen skugga faller härav på Olssons noggrannhet.

/granitza

granitza
Inlägg: 56
Blev medlem: 6 augusti 2019, 10:39
Ort: Göteborg
Kontakt:

Re: Ny tolkning av Danaholmsfördraget

Inlägg av granitza » 9 september 2019, 18:02

Historikus skrev:
7 september 2019, 11:28
granitza skrev:
5 september 2019, 11:51
Sagans berättelser om slaget vid Fuxerna resp Svolder och dessas kopplingar till maktförskjutningar har jag inte studerat närmare och har faktiskt inte heller så mycket intresse av. Jag tror att faktabitarna är för få för att det ska vara meningsfullt att försöka puzzla ihop dem.
De mange runesten med epitetet harða goðan - dateret til perioden 982-1070 - dokumenterer en tæt alliance mellem Svend Tveskæg og Västgöterne, og en markant tilslutning til dennes erobring af England. Sønnen Knud den Store har ligeledes haft stor opbakning, ikke alene fra Västgöternes side men også fra svearnes.

Jeg forestiller mig at der i Svends periode og frem til Knuds død år 1035 har været fælles interesser i området omkring Götaelven med fred, ro og forsonlighed. Hvad der sker i perioden efter år 1035 er absolut værd at interessere sig for, da det nok er her mulige ændringer opstår, som forklarer den efterfølgende periode.

Se kortet over runesten - https://vikingetiden44096621.files.word ... nesten.jpg
Historikus,

Jag är enig med dig att perioden är intressant. På något sätt verkar det vara vid denna tid som begreppet "nordmän" som enhetsbeteckning för de tre nordiska folken börjar ersättas av en uppdelning mellan daner, norrmän och svear (inkl götar). Danerna och norrmännen koloniserade skilda delar av de Brittiska öarna. Kan erfarenheter därifrån under 1000-talets början gjort att man började uppfatta varandra som skilda folk, vilka med administrativa nyheter från Brittiska öarna vad gäller t ex skattläggning kombinerad med kyrklig organisation. främst från Hamburg-Bremen, borde kunna organisera sig i tre ömsesidigt erkända kristna kungadömen, vilka åtminstone i princip hade att hålla fred?

Att kung Olov två år efter slaget vid Stiklastad 1030 blev den Helige och en framträdande nationell symbol för ett kristet kungadöme i Norge där de lokala bygdekungarna fick träda tillbaka innebar att Norge formerade sig, främst gentemot danernas sjövälde i söder. Jag vill hålla öppet för att en första gränsläggning skedde vid denna tid. Olof Holm har skrivit om ett gränsmärke vid norra Dalarna som enligt legenden skulle ha anlagts av Einar Tambarskjelve, död c:a 1050. Ev gränsmärken vid denna tid bevarades nog endast i muntlig tradition. Kanske är det sådan som gett oss Landamäre 1 och 2 liksom den samling av uppgifter om norsk-svenska gränsen härrörande från 1135 och 1273.
granitza/

granitza
Inlägg: 56
Blev medlem: 6 augusti 2019, 10:39
Ort: Göteborg
Kontakt:

Re: Ny tolkning av Danaholmsfördraget

Inlägg av granitza » 9 september 2019, 18:29

Historikus skrev:
9 september 2019, 14:17
granitza skrev:
8 september 2019, 12:11
Så återger Olsson texten från De profectione Danorum: [som] berättar om danska pilgrimer, som från Läsö styrde mot det norska landet och nådde rikenas gräns bland sandrevlar och skär. De förtöjde sina skepp på lugn hamn på Öckeröarna. En ofantlig flod, Elf, möter dem som kommer från havet. Där den rinner ut i havet, omslingrar den på båda sidor ön Hisingen. På sin högra sida låter den göter och daner bo, på den vänstra endast norrmännen. Denna flod skiljer på så sätt rikena åt.
Historikus skrev:
9 september 2019, 13:42
Eller, hvis opgaven er at dokumentere oversættelsen af en bestemt tekst skrevet i en tidlig middelalderlig form for klassisk latin.
’granitsko’

Det fremgår ikke af ovenstående - hvorfra - dvs. hvilken kilde, forfatter og årstal - Olsson gengiver teksten fra ??????

Teksten er ikke helt i konsensus med fire af de oversættelser jeg tidligere har dokumenteret her på tråden, der alle entydigt fokuserer på øen Hisingen.

https://www.skandinavisktarkeologiforum ... =50#p21607
https://www.skandinavisktarkeologiforum ... =50#p21609
https://www.skandinavisktarkeologiforum ... =50#p21611
Historikus,

Lugn, antagligen framgår det av hans notapparat. Så länge gissar jag att han utgår från Gertz´utgåva.

Vad gäller dina översättningar av utdragen från Historien om danernes ferd til Jerusalem finner jag inte mödan värt att fortsätta diskussionen då du inte beaktar de fakta, som presenteras. Men en liten anmärkning endast om Kirchmanns kommentar till utgåvan med den latinska 1600-talstexten: ´ejus accolae´ betyder ´dess närboende el grannar,´ inte det du uppgav. Grammatiskt kan ´ejus´dessutom syfta på floden eller ön.

granitza
Inlägg: 56
Blev medlem: 6 augusti 2019, 10:39
Ort: Göteborg
Kontakt:

Re: Ny tolkning av Danaholmsfördraget

Inlägg av granitza » 9 september 2019, 18:50

Kungsune skrev:
9 september 2019, 16:22
Granitza skrev:
Han jämför fornminnesförekomsten i Askim, Sävedal men den i Västergötland. Mycket lite från järnåldern finns i de två häradena enligt Sarauw och Alin (1923). Av böterna enligt tinglottabalken i ÄvgL hade dessa härader och Bollebygd mycket obetydliga delar.
Jämförelsen är ganska irrelevant. Sävedalen är ju en passage. Dvs bebyggelsen är begränsad till två leder i dalgångarna längs med Säveån och Lärjeån som ju fungerar som den sammanbindande länken mellan de folkrika bygderna på slätten och kustsamhällena. Det intressanta är att den materiella kulturen är likartad och dessutom finns mycket rika fynd från lokaler som ex Mölndal och Härlanda från folkvandringstid.
Misstänker vidare att detta område "Utlanden" gick under delvis annan jurisdiktion än den centrala landsbygden vad gäller tingsboten, handelsrätter mm varför det kan bli väldigt missvisande att följa en siffra som vi inte riktigt vet hela bakgrunden till. Städer som Lödöse med egen lagsaga lär ju bla ha omfattat omland utmed älven ex varför rent av vissa härader då icke representeras till fullo i landslagen .
Det är G Olsson som använt sig av Sarauw och Alin för att få en bild av fornminnesförekomsten. Den var kanske bästa källan då. Jag gjorde ingen egen värdering.

Du har rätt i att vi inte vet mycket om tingsbotens bakgrund. Einar Persson lade fram en nytolkning att den kunde ha att göra med häraders bidrag till kyrkan och särskilt bygget av Skara domkyrka, "Tinglotten i Västgötalagen - en nytolkning", Kyrkohistorisk Årsskrift, 1993. Avståndet till Skara för byggjobb eller sällan förekommande deltagande i gudstjänster för de perifera häraderna kan ha lett till de låga talen som anges.

Lödöse hade sin egen "bjärköarätt" omfattande staden men häraderna öster om Göta älv, i dalgången, bör fullt ut ha ingått i Västgöta lagsaga.
granitza/

Kungsune
Inlägg: 1199
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Ny tolkning av Danaholmsfördraget

Inlägg av Kungsune » 10 september 2019, 10:30

Lödöse hade sin egen "bjärköarätt" omfattande staden men häraderna öster om Göta älv, i dalgången, bör fullt ut ha ingått i Västgöta lagsaga.
Nja, då förutsätter du att vi vet allt som är värt att veta om Göteborgsområdet 900-1250.
Jag skulle påstå att vi har pinsamt lite kunskap om såväl bebyggelse som hamnplatser, köpingar och jurisdiktionen kopplad till dessa. Dels har vi indikationer på att älvförgreningen varit någon form av komplext gränsland där olika makter skulle samsas om handel, fiske mm. Dels har vi indikationer på flera köpingar äldre än Lödöse och inte minst en sådan verkar ha varit framträdande i nuvarande Göteborgs omedelbara närhet. Det gör att jag misstänker att området inte till fullo är intäkt i landslagen utan gått under sk birkerätter. Kan också vara en del av förklaringen till begreppet Utlanden. Som du säkert vet berörs ju inte dessa köpingars (ex Lödöse) rättigheter i västgötalagen varför dessa tingbotssiffror är ytterst oberäkneliga.

Historikus
Inlägg: 411
Blev medlem: 9 januari 2017, 16:43
Ort: København
Kontakt:

Re: Ny tolkning av Danaholmsfördraget

Inlägg av Historikus » 10 september 2019, 18:16

granitza skrev:
9 september 2019, 18:29
Historikus skrev:
9 september 2019, 14:17
granitza skrev:
8 september 2019, 12:11
Så återger Olsson texten från De profectione Danorum: [som] berättar om danska pilgrimer, som från Läsö styrde mot det norska landet och nådde rikenas gräns bland sandrevlar och skär. De förtöjde sina skepp på lugn hamn på Öckeröarna. En ofantlig flod, Elf, möter dem som kommer från havet. Där den rinner ut i havet, omslingrar den på båda sidor ön Hisingen. På sin högra sida låter den göter och daner bo, på den vänstra endast norrmännen. Denna flod skiljer på så sätt rikena åt.
Historikus skrev:
9 september 2019, 13:42
Eller, hvis opgaven er at dokumentere oversættelsen af en bestemt tekst skrevet i en tidlig middelalderlig form for klassisk latin.
’granitsko’

Det fremgår ikke af ovenstående - hvorfra - dvs. hvilken kilde, forfatter og årstal - Olsson gengiver teksten fra ??????

Teksten er ikke helt i konsensus med fire af de oversættelser jeg tidligere har dokumenteret her på tråden, der alle entydigt fokuserer på øen Hisingen.

https://www.skandinavisktarkeologiforum ... =50#p21607
https://www.skandinavisktarkeologiforum ... =50#p21609
https://www.skandinavisktarkeologiforum ... =50#p21611
Historikus,

Lugn, antagligen framgår det av hans notapparat. Så länge gissar jag att han utgår från Gertz´utgåva.

Vad gäller dina översättningar av utdragen från Historien om danernes ferd til Jerusalem finner jag inte mödan värt att fortsätta diskussionen då du inte beaktar de fakta, som presenteras. Men en liten anmärkning endast om Kirchmanns kommentar till utgåvan med den latinska 1600-talstexten: ´ejus accolae´ betyder ´dess närboende el grannar,´ inte det du uppgav. Grammatiskt kan ´ejus´dessutom syfta på floden eller ön.

Ejus accolæ er flertydigt alt efter hvilken kontekst det indgår i; kan betyde indbygger, beboer, nybygger, bosætter, stifter, nabo, indfødt.

Eksempel: William Harris har i 1766 skrevet ”An historical and critical account of the life of Charles the Second”, hvor han side 119 med latin skriver »ejus accolæ regionom«.

Den engelske oversættelse lyder efterfølgende: inhabitants of that country.

Når Kirchmann udfor ’Goutos, Danos og Northmannos’ skriver ’ejus accolæ’ er det i betydningen beboere, men de er selvfølgelig også naboer på øen Hisingen.

Hvordan du tolker Kirchmann’s kommentar er egentlig ligegyldig og uden betydning. Der er tre andre oversættelser med entydig fokusering på øen ’Hising’. Det er vel lidt overmodigt af dig, at anse flere andres forskning som værende dubiøs.

granitza
Inlägg: 56
Blev medlem: 6 augusti 2019, 10:39
Ort: Göteborg
Kontakt:

Re: Ny tolkning av Danaholmsfördraget

Inlägg av granitza » 10 september 2019, 20:29

Kungsune skrev:
10 september 2019, 10:30
Lödöse hade sin egen "bjärköarätt" omfattande staden men häraderna öster om Göta älv, i dalgången, bör fullt ut ha ingått i Västgöta lagsaga.
Nja, då förutsätter du att vi vet allt som är värt att veta om Göteborgsområdet 900-1250.

Jag skulle påstå att vi har pinsamt lite kunskap om såväl bebyggelse som hamnplatser, köpingar och jurisdiktionen kopplad till dessa. Dels har vi indikationer på att älvförgreningen varit någon form av komplext gränsland där olika makter skulle samsas om handel, fiske mm. Dels har vi indikationer på flera köpingar äldre än Lödöse och inte minst en sådan verkar ha varit framträdande i nuvarande Göteborgs omedelbara närhet. Det gör att jag misstänker att området inte till fullo är intäkt i landslagen utan gått under sk birkerätter. Kan också vara en del av förklaringen till begreppet Utlanden. Som du säkert vet berörs ju inte dessa köpingars (ex Lödöse) rättigheter i västgötalagen varför dessa tingbotssiffror är ytterst oberäkneliga.
Nja, då förutsätter du att vi vet allt som är värt att veta om Göteborgsområdet 900-1250.
Häpnadsväckande att min enda mening kan ge en sådan vittfamnande slutsats. Denna tråd, startad av mig, vore ju helt meningslös om jag hade uppfattningen att vi vet allt som är värt att veta om Göteborgsområdet 900 - 1250. F n inriktas inläggen på att klarlägga vad vi vet och förhoppningsvis även upptäcka att vissa traditionella försanthållanden inte har mycket fakta att bygga på.

Att älvförgreningen varit ett komplext gränsland har jag svårt att se. Min utgångspunkt är att varje område vid varje tidpunkt dominerats av någon av de inblandade makterna. Sedan kan tillhörigheten ha växlat. Att området eller delar av området varit på något sätt neutralt eller "no mans land" förefaller inte troligt.

Att äldre köpingar kan ha funnits före Lödöse är intressant och troligt. Men att dessa helt skulle förrycka lotterna i Västgötalagens tingslottabalk är föga troligt. S k birkerätter anses knutna till städer och vara gällande inom dessas hank och stör. Om det finns ny forskning som redovisar annorlunda, är jag intresserad av att ta del av denna.

Till sist: jag kan inte se att tingslotterna har någon avgörande betydelse för Gunnar Olssons slutsatser. Jag håller med om att vi inte vet mycket av vad de står för och vad de innebär. Vi kan lämna dem åt sidan och gå vidare, enligt min mening.

granitza
Inlägg: 56
Blev medlem: 6 augusti 2019, 10:39
Ort: Göteborg
Kontakt:

Re: Ny tolkning av Danaholmsfördraget

Inlägg av granitza » 10 september 2019, 21:09

Historikus skrev:
10 september 2019, 18:16
granitza skrev:
9 september 2019, 18:29
Historikus skrev:
9 september 2019, 14:17


’granitsko’

Det fremgår ikke af ovenstående - hvorfra - dvs. hvilken kilde, forfatter og årstal - Olsson gengiver teksten fra ??????

Teksten er ikke helt i konsensus med fire af de oversættelser jeg tidligere har dokumenteret her på tråden, der alle entydigt fokuserer på øen Hisingen.

https://www.skandinavisktarkeologiforum ... =50#p21607
https://www.skandinavisktarkeologiforum ... =50#p21609
https://www.skandinavisktarkeologiforum ... =50#p21611
Historikus,

Lugn, antagligen framgår det av hans notapparat. Så länge gissar jag att han utgår från Gertz´utgåva.

Vad gäller dina översättningar av utdragen från Historien om danernes ferd til Jerusalem finner jag inte mödan värt att fortsätta diskussionen då du inte beaktar de fakta, som presenteras. Men en liten anmärkning endast om Kirchmanns kommentar till utgåvan med den latinska 1600-talstexten: ´ejus accolae´ betyder ´dess närboende el grannar,´ inte det du uppgav. Grammatiskt kan ´ejus´dessutom syfta på floden eller ön.

Ejus accolæ er flertydigt alt efter hvilken kontekst det indgår i; kan betyde indbygger, beboer, nybygger, bosætter, stifter, nabo, indfødt.
...........

Når Kirchmann udfor ’Goutos, Danos og Northmannos’ skriver ’ejus accolæ’ er det i betydningen beboere, men de er selvfølgelig også naboer på øen Hisingen.

Hvordan du tolker Kirchmann’s kommentar er egentlig ligegyldig og uden betydning. Der er tre andre oversættelser med entydig fokusering på øen ’Hising’. Det er vel lidt overmodigt af dig, at anse flere andres forskning som værende dubiøs.
Historikus,

De flesta ordböcker anger endast ´granne´ och ´närboende´ som översättning av accola. Men några anger vid sidan av dessa även sådant som boende och bebyggare. Så du kan ha rätt i detta fall. För att avgöra saken krävs att du visar på hela meningen för Kirchmanns kommentar och ev anslutande meningar om det behövs för sammanhanget. Kontexten behöver vi. Nu hänger ´ejus accolae´ i luften för uttolkaren.

Det verkar vara du som har en ensidig fokusering på ön Hisingen och så med hjälp av egenhändiga parenteser framför en egen tolkning. De latinska versionerna har älven och dess förgreningar i centrum. Sedan har vissa översättare valt att utgå från ön för att på ett överskådligt sätt visa var de olika folken håller till. Också det verkar fungera. Men kanske inte för dig. De som följer tråden har ännu inte fått reda på din uppfattning om var daner och götar fanns. Berätta gärna med ön som utgångspunkt.
/granitza

Skriv svar