Ny tolkning av Danaholmsfördraget

1066 - 1520
granitza
Inlägg: 62
Blev medlem: 6 augusti 2019, 10:39
Ort: Göteborg
Kontakt:

Re: Ny tolkning av Danaholmsfördraget

Inlägg av granitza » 30 augusti 2019, 10:25

Historikus skrev:
27 augusti 2019, 17:13
granitza skrev:
21 augusti 2019, 19:49
Men det måste erkännas: Formuleringarna öppnar för att både danskar och svenskar fanns på östra sidan av Hisingen. I så fall kan man fundera på norra delen där Rödbo socken nu finns. Kan den ha tillhört svenskarna? Tanken i tråden på skalman.nu från "anbers" sida att Danaholmen skulle kunna avse Hisingen, delad i tre delar dödas inte av berättelsen om färden till Jerusalem utan tvärtom öppnar den åtminstone för att Hisingen kan ha varit delad mellan de tre folken. Även om jag själv vill tänka ännu större och vidga Danaholmen till hela Skandinavien så som framgick av starttexten till tråden "Ny tolkning av Danaholmsfördraget.
Det er altid forfriskende med med nye tanker og holdninger til ældre problemstillinger men jeg ser gerne at der granskes i en historisk kontekst - holistisk - for at kunne udarbejde bæredygtige synteser. Det er helt fint at man spekulerer sig fremad gennem tankevirksomhed og analysering, med det medfører af og til forkerte følgeslutninger uden den historiske ballast. Med hensyn til den latinske tekst er jeg sikker på at norske Astrid Salvesen - som filolog - har den rette oversættelse. Den står nok ikke til diskussion.

Den danske professor Niels Lund sagde engang, at "det er den slags problemer, hvor man for hver ting, der taler for en bestemt løsning, også kan finde en, der taler imod. Det havde han ret i.

Med hensyn til Granitza's meget brede nytænkning omfattende hele Skandinavien, mener jeg ikke kildegrundlaget kan bære. Det er min holdning.

Den anonyme forfatter "broder X" er derimod interessant. Klostret i Tønsberg har givetvis indeholdt et scriptorium, hvor man vedligeholdt sine kalendarium år for år, og han har sikkert haft sin gang også i det danske Børglum kloster. Han har været en lærd person, opdateret på danske - norske forhold og bekendt med de tre landes grænser ved Elven (som iøvrigt må ha' været almindelig kendt på den tid). I klostrenes biblioteker har han læst om fænomenet om Danaholmens tredeling, og kongernes mødested. Den del har han fundet vigtig at berette om. Beretningens datering er uklar, en del kilder mener endda at den måske er fra først i 1200-tallet.
Faran för en forskare av att vara auktoritetsbunden

Om nya tankesätt verkligen ska bli uppfriskande krävs att man frigör sig från den bekvämlighet som auktoritetsbundenhet kan ge. Som Historikus värderar jag Astrid Salvesen. Hon har säkerligen kunskaper i latin vida överstigande den vi har. Men Historikus tror att hennes översättning är den rätta för att hon är filolog. Mot detta kan två saker anföras.

För det första: Det finns inte en rätt översättning. Översättare har en grundtext att utgå från. För att göra det hela begripligt för läsare på ett helt annat språk, i en helt annan kultur och i en helt annan tid, måste översättaren söka efter ord och vändningar anpassade för de läsare översättaren vänder sig till. I allra högsta grad gäller detta för översättning från tusen år gammalt latin.

Så har Salvesen gjort och funnit en variant som fungerar ganska gott. Men i visst avseende som jag påtalat ges möjligheten att läsarna bringas i oklarhet om vilka områden som avses. Det betyder inte att översättningen var fel, men att det kanske varit möjligt att finna en ännu bättre variant. För mitt syfte ger dock hennes översättning klart besked: Norrmännen fanns vid den aktuella tiden inte på sydöstra delen av Hisingen. Därmed är berättelsen om danernas färd till Jerusalem en källa som styrker min hypotes att danerna innan landkorridorens tillkomst hade båda sidorna av Göta älvs sydöstra utlopp.

För det andra: Historikus visar enligt min uppfattning upp en alltför stor bundenhet till vetenskapliga auktoriteter. Astrid Salvesen är en sådan. Men även de som inte nått så långt på lärdomens fält kan upptäcka förhållanden där de lärda har misstagit sig. Dessa nytolkningar kan bygga på inom ämnet allmänt accepterade regler, t ex grammatiska, och förtjänar då att av företrädare för vetenskapligt arbetssätt bli bedömda på sina förtjänster och inte avfärdade för att de framförs av någon som inte är en auktoritet.

Vetenskapligt arbete är ifrågasättande. Nya fakta kommer fram och omprövning sker. Historikus kommer att nå längre i sina arbeten om han frigör sig från tendensen att lita på. Det är min mening. Ifrågasätt mera!

Vänta med ställningstagande tills argumenten är framlagda

Vad gäller min nytolkning av Danaholmen, från en tredelad holme i Brännöarna till kyrkoprovinsen i Norden under dansk överhöghet, menar Historikus att källorna inte kan bära. Det är för tidigt att uttala sig om. Än finns ingen källa framlagd. Däremot kan ett antal indicier läggas fram vilka tillsammans förhoppningsvis visar på sannolikheten att det kan vara så. I länk till blogginlägg på första inlägg i denna tråd ifrågasatte jag rimligheten av att ett skär i den danerna tillhörande ögruppen skulle vara delad i tre lotter. Sedan visade jag på hur Karl den Stores rike uppdelades på tre lotter och den jämförelse som gjorts (av Lauritz Weibull bl a) mellan hur danernas freder med frankerriket och gränsläggningen mellan svenskar och danskar skildrats.

De nyare namnen för det aktuella skäret är bl a Danmark Lilla och Danska liljan. Dessa namn är kända från 1500-talet. Men vi vet inte om skäret tidigare hette Danaholmen. Utpekandet kan ha skett utifrån Landamäre 1 utifrån vad man trodde: "Första ön bland de danska öarna med ett liknande namn, det måste vara Danaholmen".

Ett fjärde ifrågasättande av Danaholmen som gränsmärke kan göras utifrån att det saknas i den riksgränslista mot Norge, i Landamäre 2, som har inledningen "Ny byriaes a dali". Det är inte heller med i Landamäre 1, däremot i gränslistan i Kung Valdemars jordebok. Där dock inplacerad på ett sätt som gör det tvivelaktigt som gränsmärke. Det ligger t ex utanför häradsindelningen. Mycket större utrymme än här ges behövs dock för att förtydliga detta fjärde indicium.

Fyra indicier så långt, här alldeles för kortfattat beskrivna. Men vänta. Historikus, med ditt ställningstagande tills mera lagts fram.

Lösa antaganden hör inte hemma i forskning

Att broder X har läst om Danaholmens delning och kungarnas mötesplats ser jag som ett löst antagande. Kungarnas mötesplats kan han överhuvudtaget inte ha läst om då det inte framgår av Landamäre 1. Slutsatsen att han därför funnit angeläget att berätta om detta, håller därför inte. Han kan ha känt till berättelsen, men är det i så fall inte troligt att han hade nämnt Danaholmen i högra älvutloppet?

Bäckahästen
Inlägg: 1598
Blev medlem: 30 april 2015, 22:45
Ort: Blekinge

Re: Ny tolkning av Danaholmsfördraget

Inlägg av Bäckahästen » 31 augusti 2019, 08:00

granitza skrev:
30 augusti 2019, 08:31
Bäckahästen skrev:
30 augusti 2019, 06:14
granitza skrev:
28 augusti 2019, 09:57


Bäckahästen!

Själv ser jag alltså anledning att fortsätta forska kring vissa förhållanden kring Landamäretexterna trots att texten i handskrifterna får ses som förfalskningar. Jag hoppas att din kortfattade replik inte var avsedd att lägga locket på, dvs Danaholmsproblemen är överspelade.
Nej, min tanke var inte att lägga locket på. :) Men det måste kommas ihåg att texten inte kan säga något om vikingatida förhållanden utan endast medeltida.
Är det inte så att texten mest troligt säger något om medeltida förhållanden men även kan innehålla delar, fragment, från vikingatiden? Vad betyder t ex det att Emund Slemme nämns som kung i Uppsala medan ingen sådan ortsangivelse lämnas för Sven Tveskägg?

De fem första gränsstenarna i Landamäre 1 har ofta förlagts till trehäradskäl eller dess närhet utan att historikerna själva varit medvetna om det. Einar Persson förde fram en teori om trehäradsskälens betydelse 1966.

Jag har tagit fasta på tankegången, aldrig helt fullföljd av Einar Persson, och konstaterar att efter tillkomsten av svenska landkorridoren till havet i väster, visserligen 1200-tal, är det 10 svenska härader som gränsar mot Danmark. För att exakt skilja på svenskt och danskt land räcker 5 trehäradsskäl. Den sjätte stenen Brömssten hör inte hit. Den är endast avslutningsmärke.

En gränslista omfattande 5-6 märken, utplacerade här och var på berg, vid bäckar, vid vägar eller gränsvinklar, är totalt meningslös i avgränsningssyfte med tanke på det långa avståndet. Varje by och hemman måste kunna hänföras till endera riket med tanke på trohet, beskattning och krigsmannaskap. Med utgångspunkt i en administrativ indelning med härader kan däremot maktområdena exakt definieras under förutsättning att man är klar över vilka byar/hemman som ingår i varje härad.

Alternativt kan Landamäre 1 ses som ett smart sätt att istället för att räkna upp häraderna vid gränsen, 24 st inkl de danska, istället ange de 5 trehäradsskäl som de svenska tvåhäradsparen bildar med var sitt danska.

Häraderna kan ha använts i tidig uppdelning mellan kungarna. Men frågan är om häradsindelningen införts redan i slutet på vikingatiden. De flesta forskare anser väl att härads- och hundareindelningen kom senare.

Gränsstenarna menar jag alltså kan härröra från århundraden före 1200-talet. Kanske är de från vikingatidens slutskede. De ger ett exempel på innehåll i Landamäre 1, som bör vara äldre än 1200-talet.
Jag ser ingen vikingatida information i gränstexten. :D Jag bor själv i Blekinge och senare års forskning visar att Blekinge blev en del av Danmark sent, troligen på just 1200-talet. Inte ens de båda kungarna i texten regerade samtidigt, vilket tyder på ett mycket yngre tillkomstår för texten.

Dessa två trådar tar upp Blekinge om du är intresserad av läsningen. :D
http://www.arkeologiforum.se/forum/inde ... 039.0.html
https://skandinavisktarkeologiforum.org ... ?f=18&t=77

granitza
Inlägg: 62
Blev medlem: 6 augusti 2019, 10:39
Ort: Göteborg
Kontakt:

Re: Ny tolkning av Danaholmsfördraget

Inlägg av granitza » 31 augusti 2019, 10:52

Bäckahästen skrev:
31 augusti 2019, 08:00


Jag ser ingen vikingatida information i gränstexten. :D Jag bor själv i Blekinge och senare års forskning visar att Blekinge blev en del av Danmark sent, troligen på just 1200-talet. Inte ens de båda kungarna i texten regerade samtidigt, vilket tyder på ett mycket yngre tillkomstår för texten.

Dessa två trådar tar upp Blekinge om du är intresserad av läsningen. :D
http://www.arkeologiforum.se/forum/inde ... 039.0.html
https://skandinavisktarkeologiforum.org ... ?f=18&t=77
Bäckahästen,

Vi förefaller vara överens om att texten i Landamäre 1 har ett mycket yngre tillkomstår än vikingatiden. Argumenten för att Blekinge sent blev en del av danska riket förefaller välgrundade. Du ser inte spår av vikingatida information i gränstexten. Jag håller öppet för att sådan kan finnas. Saken är inte klarlagd än. Mer forskning krävs. Det är min inställning.
/granitza

Historikus
Inlägg: 424
Blev medlem: 9 januari 2017, 16:43
Ort: København
Kontakt:

Re: Ny tolkning av Danaholmsfördraget

Inlägg av Historikus » 31 augusti 2019, 12:26

Historikus skrev:
25 augusti 2019, 11:30
Slaget ved Nisåen mellem Sven Estridsen og Harald Hårderåde år 1062; efterfølgende, at der året 1064 afholdtes en fredsslutning ved Elven mellem Svend Estridsen og Harald Hårderåde. Kilde: Danmarks Historie, band 3, Danstrup- Koch 1963, side 35. Måske mere om det senere.
Citat fra bogen Svend Estridsen, af Lasse C. A. Sonne 2016, side 31.

Et sammenstød står centralt i digtene, nemlig slaget ved Nissanelven, der løber ud i Kattegat ved Halmstad i Halland. De mange drabelige beskrivelser i skjaldedigtene forklarer, hvorfor slaget fik en central placering. Det fortælles således med sædvanlig overdrivelse, at Harald havde 150 langskibe, mens Svend havde 300 skibe, og seks jarler skulle være faldet på Svends side (SkP: I, 126-31, 361). Udfaldet af slaget står dog ikke klart, og den mulige militære sejrsherre kunne tilsyneladende ikke veksle sejren til udenrigspolitiske gevinster.

De militære stridigheder mellem Harald og Svend blev endeligt bilagt ved en fredsaftale. Aftalen kom i stand ved en tingsforsamling ved grænsen, eller hvad der med aftalen blev grænsen mellem de to riger, der gik ved Götaelven (Janson (2001: 75). Her svor Harald og Svend hinanden eder og udvekslede gisler (SkP: I, 157, 342-3). Det er dog ikke muligt ud fra skjaldedigternes oplysninger at datere fredsaftalen nærmere, selvom aftalen gerne dateres til år 1064 (således for eksempel Hoffmann (1972: 99-100).

Note:
SkP: Skaldic poetry of Scandinavian middle ages vol. 2: poetry from the kings' sagas 2 (from c. 1035 to c. 1300), red. af Kari Ellen Gade (Turnhout: Brepols, 2009).
Henrik, Janson, 2001, Bakgrunden till kungamötet - riken och gränser.
Erich Hoffmann, 1972, Dänemark und England zur Zeit König Sven Estridsons.
Senast redigerad av 10 Historikus, redigerad totalt 1 gång.

Historikus
Inlägg: 424
Blev medlem: 9 januari 2017, 16:43
Ort: København
Kontakt:

Re: Ny tolkning av Danaholmsfördraget

Inlägg av Historikus » 1 september 2019, 12:18

Historikus skrev:
25 augusti 2019, 11:30
Første historiske optegnelse er Västgötalovens beskrivelse af et kongemøde på Danaholmen initieret af Svend Tveskæg (årene 985-86?).
granitza skrev:
27 augusti 2019, 08:15
Därtill, Västgötalagen (B 59) nämner inte ett möte på Danaholmen initierat av Sven Tveskägg.
Formålet med min oversigt, skrevet i 2013, var, at vise kildematerialets beskrivelser af møder på Danaholmen, ved Elven eller i Kungahälla.

https://www.skandinavisktarkeologiforum ... 548#p21548

Teksten, som ved et klip er kommet med, "initieret af Svend Tveskæg", refererer til Peter Sawyers ”Festskrift till Olaf Olsen” der har følgende tekster:
L a n d a m æ r i skrev:
  • Landamäri I är en konventionell och lämplig benämning på den text, som anses utgöra en överenskommelse mellan Emund Slema, kung i Opsalum, och Sven Tveskägg i Danmark . . .
  • Kungarna som tillskrivas dokumentet, bekräftar kompilatorns danska ursprung.
Interessant er det at Sawyer i nævnte skrift ligeledes nævner, at ”några forskare har förmodat, att Emund varit rätt identifierad men att Sven varit hans samtide, sonen av Ulf och Estrid”.

Historikus
Inlägg: 424
Blev medlem: 9 januari 2017, 16:43
Ort: København
Kontakt:

Re: Ny tolkning av Danaholmsfördraget

Inlägg av Historikus » 1 september 2019, 16:59

Grænsemarken

Danernes grænsemark gik i 800- og 900-tallet ved floderne Elben og Stör i det sydlige Jylland. Utallige gange skitserer de frankiske annaler fredsmøder med gesandter fra begge sider, der svor at opretholde freden. Endda blev der fra nordisk side oprettet en stilling som grænsejarl i området (Danici limitis), hvor eksempelvis jarl Glum årene 814-17 vogtede den normanniske grænse (Gluomi, custos Nordmannici limitis).

Da de tidligste grænsedragninger var defineret ved hjælp af bl.a. grænsesten opstod et muligt behov for en naturlig grænsemark, hvori »de bästa och klokasta (Nissan-slaget 1064, Birgit Sawyer 2016)« mænd nu indgik fredsaftaler. (tilrettet Historikus).

Her nævner VGL begrebet ’Utlanden’. I den tidlige middelalder nævnes området omkring Götaelvens munding som Utlanden og har været en del af det danske grænseland plausibelt indtil ca. år 1255. Ifølge Adolf Schück definerer han området som Askim, Vättle, Sävedals herreder. Muligvis delvis Hisingen.
Kilde: Askim, Vättle og Sävedals herreder. ”Halland – Västergötland”, Vår Bygd, Adolf Schück 1953.

I dette område eksisterede to skrevne love nærmest Västergötland i begyndelsen af 1200-tallet, nemlig Borgarþingsloven, Codex C.14 og Skånske Lov, Codex B.81 (Löfving 2007).

I et diplom fra år 1187 omtaler ærkebiskop Absalon et grænseområde, der kaldes Utlandia samt tre herreder, der skulle betale tiende. Denne del bekræftes senere i Valdemars Jordebog, hvor hovedlisten år 1231 beskriver det nordfrisiske grænseland som Vtland, et begreb der blev anvendt i ældre danske lovtekster om specielle grænseområder med et sammenfald af flere landskabslove. Her boede friserne i landskabet, hvor Jyske lov og Frisisk lov (Lex Frisionum) mødtes. Selv Saxo nævner, at der stadig er frisere i dette område, som han kalder for ’Frisia Minor’ dvs. Lille Frisland.
Kildetekst: ”In Utlandia in tribus navigiis juxta Ederam, scilicet Tunninghæret, Gerthinghæret, Holmbohæret”. Thorkelin: Diplom. Arna- Magn. I. 60.
Senast redigerad av 1 Historikus, redigerad totalt 2 gånger.

granitza
Inlägg: 62
Blev medlem: 6 augusti 2019, 10:39
Ort: Göteborg
Kontakt:

Re: Ny tolkning av Danaholmsfördraget

Inlägg av granitza » 2 september 2019, 11:10

Historikus skrev:
1 september 2019, 16:59
Grænsemarken


Først efter at de nordiske riger var dannet, landskabslovene og grænserne beskrevet, opstod behovet for neutrale områder, hvori ”de bästa och klokasta” (Birgit Sawyer 2016) mænd indgik fredsaftaler.

Her nævner VGL begrebet ’Utlanden’. I den tidlige middelalder nævnes området omkring Götaelvens munding som Utlanden og har været en del af det danske grænseland plausibelt indtil ca. år 1255. Ifølge Adolf Schück definerer han området som Askim, Vättle, Sävedals herreder. Muligvis delvis Hisingen.
Kilde: Askim, Vättle og Sävedals herreder. ”Halland – Västergötland”, Vår Bygd, Adolf Schück 1953.

I dette område eksisterede to skrevne love nærmest Västergötland i begyndelsen af 1200-tallet, nemlig Borgarþingsloven, Codex C.14 og Skånske Lov, Codex B.81 (Löfving 2007).
Jag har inte tillgång till B Sawyer 2016. Vad menar hon egentligen med neutrala områden? Var det sådana som de nämnda mötesplasterna "vid Älven"? Om inte behov för dessa områden fanns förrän de nordiska riken var bildade, landskapslagarna och gränserna beskrivna, menar hon då att möten inte hölls förrän sent 1200-tal eller 1300-tal?

I mina anteckningar från Adolf Sch. 1953 har jag inte uppgiften att han menat att möjligen också delar av Hisingen ingick i Utlanden. Men om så är ligger det i linje med mitt antagande att sydöstra Hisingen varit danskt innan det införlivades i det som kallas Sveriges landkorridor till Västerhavet.

Min tidigare arbetsplats var Vägledningscentrum, Göteborg, som samordnar studie- och yrkesvägledare inom grund- och gymnasieskolan i Göteborgs Stad. Vi skulle indelas i två arbetsenheter, en för skolorna i centrum och östra stadsdelarna och en annan för de på Hisingen och västra stadsdelarna söder om älven. På mitt förslag fick den förstnämnda heta Inlandet men för den andra föredrog chefen Kustbandet framför Utlandet. Det senare namnet fick så dubbelbetydelsen av geografiskt område vid kusten och betydelsen av band = gäng, neutr. Förre kommunalrådet Göran Johansson talade i annat sammanhang vid något tillfälle om: "den gjengen". Uttrycket måste vara en påverkan i göteborgsdialekten från dansk tunga. :)

Historikus
Inlägg: 424
Blev medlem: 9 januari 2017, 16:43
Ort: København
Kontakt:

Re: Ny tolkning av Danaholmsfördraget

Inlägg av Historikus » 2 september 2019, 12:33

Historikus skrev:
27 augusti 2019, 15:58
Forfatteren etterstreber en høyttravende retorisk stil med hyppig allitterasjon, og han har en frekvent bruk av presens partisipp, typisk for en del latinsk middelalderhistoriografi. Verket er preget av en mer innfløkt periodebygning enn de andre tekstene fra 1100-tallets Norge (Historia Norwegie, Theodoricus Monachus, Passio Olavi).
granitza skrev:
30 augusti 2019, 10:25
Som Historikus värderar jag Astrid Salvesen. Hon har säkerligen kunskaper i latin vida överstigande den vi har. Men Historikus tror att hennes översättning är den rätta för att hon är filolog. Mot detta kan två saker anföras. För det första: Det finns inte en rätt översättning. Översättare har en grundtext att utgå från. För att göra det hela begripligt för läsare på ett helt annat språk, i en helt annan kultur och i en helt annan tid, måste översättaren söka efter ord och vändningar anpassade för de läsare översättaren vänder sig till. I allra högsta grad gäller detta för översättning från tusen år gammalt latin. Så har Salvesen gjort och funnit en variant som fungerar ganska gott. Men i visst avseende som jag påtalat ges möjligheten att läsarna bringas i oklarhet om vilka områden som avses. Det betyder inte att översättningen var fel, men att det kanske varit möjligt att finna en ännu bättre variant. För mitt syfte ger dock hennes översättning klart besked . .
Det er godt at læse, at du erkender sværhedsgraden af vor omtalte latinske tekst og at det ikke er muligt med en nutidig latinsk ordbog, et aftenkursus og lidt grammatik, at afkode teksten. Den viste information fra norske fil.dr. Espen Karlsen fra Nasjonalbiblioteket, fagansvarlig for latin, har åbenbart appelleret til din ændrede holdning. Læg her ekstra mærke til ordet »allitterasjon«. Der er dog intet nyt vedrørende primære belæg og kilder i dit indlæg, blot mange ord og almindeligheder. Måske er din hypotese stadig "löst antagande" ?

For igen at anvende lidt guldkorn fra prof. Niels Lund har denne på et tidspunkt udtrykt, at ”der er en tendens til, at man kun finder frem til det, der understøtter ens egne synspunkter”.

Historikus
Inlägg: 424
Blev medlem: 9 januari 2017, 16:43
Ort: København
Kontakt:

Re: Ny tolkning av Danaholmsfördraget

Inlägg av Historikus » 2 september 2019, 12:52

granitza skrev:
2 september 2019, 11:10
Om inte behov för dessa områden fanns förrän de nordiska riken var bildade, landskapslagarna och gränserna beskrivna, menar hon då att möten inte hölls förrän sent 1200-tal eller 1300-tal?
Grænserne defineret eller beskrevne - skulle der nok ha' stået. Vi antager jo at grænsestenene kan være endnu ældre end beskrevet i Hallandia Landæmærkæ. Se tidligere indlæg.

https://www.skandinavisktarkeologiforum ... 97#pr21593
Senast redigerad av 1 Historikus, redigerad totalt 2 gånger.

granitza
Inlägg: 62
Blev medlem: 6 augusti 2019, 10:39
Ort: Göteborg
Kontakt:

Re: Ny tolkning av Danaholmsfördraget

Inlägg av granitza » 2 september 2019, 17:28

Historikus skrev:
27 augusti 2019, 15:58

Det er godt at læse, at du erkender sværhedsgraden af vor omtalte latinske tekst og at det ikke er muligt med en nutidig latinsk ordbog, et aftenkursus og lidt grammatik, at afkode teksten. Den viste information fra norske fil.dr. Espen Karlsen fra Nasjonalbiblioteket, fagansvarlig for latin, har åbenbart appelleret til din ændrede holdning. Læg her ekstra mærke til ordet »allitterasjon«. Der er dog intet nyt vedrørende primære belæg og kilder i dit indlæg, blot mange ord og almindeligheder. Måske er din hypotese stadig "löst antagande" ?

For igen at anvende lidt guldkorn fra prof. Niels Lund har denne på et tidspunkt udtrykt, at ”der er en tendens til, at man kun finder frem til det, der understøtter ens egne synspunkter”.
Historikus!

Men nu var det ju möjligt att med latinska ordböcker, grammatikkunskaper och kvällskurs i latin avkoda texten! Espen Karlsen har över huvud taget inte påverkat min inställning. Jag beklagar att Historikus endast finner många ord och allmängods i det inlägg det här gäller. Antagandet att min hypotes fortsatt är ett "löst antagande" träffar likaledes fel. Då hypotesen/hypoteserna bygger på vissa källor och indicier är det inte frågan om lösa antaganden.

Det prof. Niels Lund har uttryckt är ständigt en fara. Jag vill därför med hjälp av Gunnar Olsson: Sverige och landet vid Göta älvs mynning (1953) i senare inlägg dra fram i ljuset flera av de källor, som av traditionen ansetts visa att norrmännen innehade hela Hisingen. Vid närmare granskning kommer det visa sig att de är tydliga för älvdalen ovanför delet vid Bohus men tyvärr inte säger mycket om förhållandena vid Göta älvs tvådelade estuarium.
/granitza

Skriv svar