Uppsala öd

1066 - 1520
Användarvisningsbild
Yngwe
Inlägg: 4400
Blev medlem: 15 april 2015, 23:01
Ort: Gränna

Re: Uppsala öd

Inlägg av Yngwe » 5 september 2018, 16:51

Skulle egentligen hålla mig ifrån Uppsala Öd och bara deltaga som läsare. Men men men, uppskattade noggrannheten i det som här redovisades för mycket för att kunna låta bli att luska lite på angivna länkar.

Daler länkade till bla SDHK 16205. Jag gjorde en vidare sökning på vad som fanns skrivet mer om gården Grinneby.

Då framträder en bild av en tvist där ett flertal andra brev än 16205 vittnar att att gården Grindeby donerats till Linköpings domkyrka. Och om jag förstår medeltidssvenskan rätt är dessa andra brev skrivna av just de vittnen som anges som stöd för att gården tillhör Uppsala Öd. Alla brev om detta är skrivna inom några få dagar, så det kan knappast röra olika händelser. Enligt dessa brev så är alltså Uppsala Öd samma sak som Linköpings domkyrkas egendom, alltså i förlängningen hörande till Ärkestiftet i Uppsala. Och det riktigt intressanta är ju att drottningens fogdar verkar vara motparten som hävdar något annat. Konflikten verkar pågå i närmare 40 år...

anganatyr
Inlägg: 3118
Blev medlem: 16 april 2015, 17:58
Ort: Blekinge

Re: Uppsala öd

Inlägg av anganatyr » 5 september 2018, 19:26

Daler skrev:Om kungliga gods i Danmark. Bara för att ha en jämförelse.

KYRKOGODSET I SKÅNE, HALLAND OCH BLEKINGE UNDER DANSK TID
RATTSHISTORISK UTREDNING PÅ OFFENTLIGT UPPDRAG VERKSTÄLLD
AV ERIK SCHALLING
S T O C K H O L M
1 9 3 6

Sid. 70
Den s. k. kung Valdemars jordebok, vars olika delar anses tillkomna under
perioden 1182—1300, redovisar det kungliga godset under två olika beteck-.
ningar, konunglev och patrimonium. K o n u n g l e v e t anses utgöra gods,
som av urminnes tid följt med innehavet av kronan och därför ej kunde
avhändas eller bli föremål för skifte mellan konungens arvingar men väl j
bortförlänas.1 Det är alltså likartat med det svenska Uppsala öd. P a t r im
o n i e t, konungafamiljens arvegods, gick däremot, då konungen eller
annan innehavare dog, i skifte mellan hans arvingar, intill dess detsamma
under Valdemar IV vid mitten av 1300-talet övergick att bliva k r o n a ns
egendom.2
https://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q ... I55yoOHIr1
(Eller googla på filnamnet "1936_28(librisid_13517665).pdf"
Det är en gammal bok med gammal forskning du har fått tag på. De danska Konungleven nämns enbart i en källa, nämligen Kung Valdemars jordebog (från 1200-talet). Att det skulle utgöra gods som sedan urminnes tider följt med innehavet av kronan är med andra ord en väldigt lös hypotes.

Användarvisningsbild
Yngwe
Inlägg: 4400
Blev medlem: 15 april 2015, 23:01
Ort: Gränna

Re: Uppsala öd

Inlägg av Yngwe » 5 september 2018, 20:40

SDHK 18159 handlar också om en fogde som försöker dra in gods till kronan, men som sägs vara Uppsala öd sen länge , tinget dömer därför att det tillhör kyrkan.

Fogden ifråga, Esbjörn Djäken, är en ganska känd figur som förekommer i källorna. Han är indragen i en mängd tvister där han för drottning Margareta och kronans räkning försöker lura till sig gods.

detta brev styrker bilden av att iallafall under 1400-talets inledning är Uppsala öd något som tillhör kyrkan och inte till kungamakten.

Daler
Inlägg: 370
Blev medlem: 12 december 2017, 20:01

Re: Uppsala öd

Inlägg av Daler » 5 september 2018, 23:55

Bara noterar att Grinneby i SDHK 16205 ligger i Konungsunds socken, Björkekinds härad. Enligt Wikipedia bildades socknen omkring 1220 men namnet efter en gård med samma namn. Ligger också ett Grinneby Styrstads socken, Lösings härad västerom det förstnämnda Grinneby.

Noterar också att termen "konungx Vpsal-øde" används i SDHK 18159 även om jag inte förstår om nämnden kommit fram till att jorden i Hagelstad aldrig tillhört Uppsala öd, från början tillhört Uppsala öd men övergått i domkyrklig ägo, från början varit kronojord men sedan gått till domkyrkan (eller något annat händelseförlopp).

SDHK 18159
"...Esbiorn Diekn oc Jøssa Mortinsson, ath the haffdo takit aff domkirkione meth velde twa attunga jord i Hagelstada til Vpsal-øde wtan lag oc reth, hwilkit nempdin vitnadhe oc swor at thet aldre konungx Vpsal-øde, war, oc at kronan ther ingen ret til haffde...."

Att kronojord eller delar av Uppsala öd senare skulle ha blivit (dom)kyrkojord. Ja varför inte. Kyrkan började väl med 0 i innehav så jorden måste ju ha kommit från något håll (gåva, testamente, köp, stöld, tvångsaffär). Men att hela Uppsala öd=kyrklig jord förstår jag inte hur man kan få det till inte ens under 1400-talet.
Senast redigerad av 1 Daler, redigerad totalt 6 gånger.

Daler
Inlägg: 370
Blev medlem: 12 december 2017, 20:01

Re: Uppsala öd

Inlägg av Daler » 6 september 2018, 00:02

Angantyr,
Ja det var en gammal referens. Man får ta det för var det är. Var bara intressant att se liknelsen mellan det svenska Uppsala öd och det danska Konunglev.
Tog inte med fler citat ur boken då det inte berör Uppsala öd men referensen kom in lite på skillnaden i -lev ortnamnsförekomster mellan de danska öarna. Vad nu detta kan bero på. Intressant men inte rätt tråd. Tyvärr finns det väl ingen direkt koppling mellan Uppsala öd och ortnamnsleder. Att söka på ortnamn börjandes på Konung- eller Kung- och tro att detta måste ha med Uppsala öd att göra är förmodligen väldigt vanskligt.

Daler
Inlägg: 370
Blev medlem: 12 december 2017, 20:01

Re: Uppsala öd

Inlägg av Daler » 6 september 2018, 00:12

Enligt lagen så fick inte Uppsala öd minska i innehavet. Om denna lag efterföljdes så minskar ju sannolikheten att hitta jordaffärer i medeltida handlingar där Uppsala öd nämns. Vet dock inte om Uppsala öd fick öka i innehav, har svårt att tro att det inte fick bli en större samling. Eller hamnade alla nya gårdar i samlingen kronojord?

Användarvisningsbild
Yngwe
Inlägg: 4400
Blev medlem: 15 april 2015, 23:01
Ort: Gränna

Re: Uppsala öd

Inlägg av Yngwe » 6 september 2018, 00:29

Daler skrev:Bara noterar att Grinneby i SDHK 16205 ligger i Konungsunds socken, Björkekinds härad. Enligt Wikipedia bildades socknen omkring 1220 men namnet efter en gård med samma namn. Ligger också ett Grinneby Styrstads socken, Lösings härad västerom det förstnämnda Grinneby.

Noterar också att termen "konungx Vpsal-øde" används i SDHK 18159 även om jag inte förstår om nämnden kommit fram till att jorden i Hagelstad aldrig tillhört Uppsala öd, från början tillhört Uppsala öd men övergått i domkyrklig ägo, från början varit kronojord men sedan gått till domkyrkan (eller något annat händelseförlopp).

SDHK 18159
"...Esbiorn Diekn oc Jøssa Mortinsson, ath the haffdo takit aff domkirkione meth velde twa attunga jord i Hagelstada til Vpsal-øde wtan lag oc reth, hwilkit nempdin vitnadhe oc swor at thet aldre konungx Vpsal-øde, war, oc at kronan ther ingen ret til haffde...."

Att kronojord eller delar av Uppsala öd senare skulle ha blivit (dom)kyrkojord. Ja varför inte. Kyrkan började väl med 0 i innehav så jorden måste ju ha kommit från något håll (gåva, testamente, köp, stöld, tvångsaffär). Men att hela Uppsala öd=kyrklig jord förstår jag inte hur man kan få det till inte ens under 1400-talet.
JAg läser bara vad som står, inte vad jag tror att det ska stå. Bl.a. det du citerar, att kronan inte har rätt till Kunungs-Uppsala-Öd. Och att resultatet är att kyrkan tilldöms marken.

När det gäller 18159 så finns ju ett matchande gåvobrev av dom två attungarna, SDHK 14373, daterat till 1395.
Håkan Fadersson testamenterar till Linköpings domkyrka 2 åttingar i Hagelstad i Skärkinds socken (och härad)

Daler
Inlägg: 370
Blev medlem: 12 december 2017, 20:01

Re: Uppsala öd

Inlägg av Daler » 6 september 2018, 01:29

http://www.sturefelt.net/Historia/Husabyar/jerk.html
1949 Jerker Rosén: Kronoavsöndringar under äldre medeltid

Jerker Rosén anger som målsättning för sitt verk att ta upp frågan om kronogodsets ställning under äldre medeltid i sin helhet till diskussion. Redan i de första meningarna finner vi en passus som anknyter Roséns arbete till vårt ämne; husabyarna. "Kronodomänen är den inkomstkälla, som från början betydde mest för den svenska kungamakten. I termen Uppsala öd sammanfattas det gamla kronogodset, koncentrerat till kungsgårdar av ofta betydande storlek, de s.k. husabyarna, med underliggande godskomplex."1 Av titeln på avhandlingen framgår det att Rosén avser att koncentrea sin framställning kring frågan om hur kronogodset lämnade kungligt innehav, samt till vem eller vilka det donerades eller såldes.

För vår del blir frågan om vi ur Roséns material beträffande avsöndringarna kan erhålla några antydningar om på vilket sätt egendomarna kommit i kronan ägo, och om när detta kan ha skett. I varje fall ska vi få besked om huruvida den av Schück påtalade "vanvettiga förskingringen" av kronojord under århundradet fram till 1350 verkligen har ägt rum.

Först måste vi se på begreppet kronojord. All jord som disponerades av konungen var ej av samma jordnatur. Förutom den gamla kronojorden (Upsala öd) kunde konungen genom arv äga egen jord. Vidare har vi av konungen såsom konung förvärvad jord, bötesjord, förbrutet gods. Slutligen har vi jord som kommit konungen till del genom regalrättsanspråk d.v.s. konungens rätt till en tredjedel av all allmänningsjord i götalandskapen. Vid donationer och försäljningar är det vidare av vikt huruvida dessa skett tidsbegränsat eller på evärderlig tid. Efter att fall för fall ha granskat alla kända kronojordsavsöndringar fram till 1363 sammanfattar Rosén: Under tiden 1290 &emdash;1363 lämnar urkundsmaterialet intet säkert exempel på evärdlig donation eller försäljning av gammalt kronogods...Resultatet är anmärkningsvärt med hänsyn till den i forskningen härskande uppfattningen, att de tidigare mycket betydande kronogodskomplexen förskingrats under tiden 1250&emdash;1350"2 En viss diskrepens finns mellan årtalen 1250 och 1290 och mycket riktigt under Valdemar Birgerssons och Magnus Ladulås regeringar har avsöndringar skett fast endast i mycket ringa omfattning och endast till kyrkor och kloster. Från Magnus Ladulås´död fram till Nyköpings gästabud 1318 finns inte en enda känd förminskning av kronans gods, detta trots att allt annat än lugn och ordning rådde i landet. Rosén säger: " Slutsatsen måste bli, att principerna för kronogodsets förvaltning ha varit fasta, så fasta, att ingendera av de stridande parterna vågat experimentera eller öppet bryta emot dem."3

Vi har fått svar på en av våra frågor, nämligen den om huruvida en godsförskingring har skett. Kan vi kanske ur det faktum att man inte ens i mycket trängda lägen vågade avhända sig gamalt kronogods finna en antydan om hur detta gamla kronogods först kommit till kungamaktens dispossion? Kan det vara fråga om tabun som följt Upsala öd sedan dess begynnelse? &emdash;Nej, för sådana tankar får vi inget stöd hos Rosén. Han anknyter det hårdnande avsöndringsförbudet i slutet av 1200-talet helt till förhållanden och strömningar ute i Europa. Som ursprung tar han fram ett antal bullor där påven löst kungar från löften om förläningar genom att hänvisa till konungaeden där konungen vid sin kröning svurit att orubbligt bevara rikets rättigheter och kronans heder. Denna formulering intogs i Gregorius IX:s dekretaler 1234 och kom snabbt att bli europeiskt allmängods. Kung Magnus har av allt att döma vid sin kröning i Uppsala den 24 maj 1276 fått avge försäkringar beträffande "bona regalia", uppsatta efter allmäneuropeist mönster.4 Dessa principer innebar emellertid inget förbud mot förändringar av godskomplexens sammansättning. Affärer och byten var tillåtna bara de inte innebar förminskning av kronogodset. Detta blev ytterst betydelsefullt nu när man var i full färd med att tillskapa de nya slottslänen, som blev nödvändiga för att kunna bygga de slottsbyggnader5 som den nya vapentekniken krävde. Dessa slott blev också centra i de nya administrativa systemen för indrivning av stående skatter. Avsöndringsförbudet beträffande Uppsala öd fick ej längre vikt och blev, i den mån det syftade att bevara administrationsgårdarna intakta, meningslöst. Husabyarna kunde däremot utnyttjas såsom bytesobjekt, när det gällde att anskaffa lämplig mark för de nya förvaltningscentra.6

Återstår att se i vad mån Roséns arbete nämner husabyar och Uppsala öd i samband med den äldsta lagstiftningen. Härvid konstateras att de äldsta lagtexter som innehåller någonting om kronogodsets ställning är yngre Västgötalagen från slutet av 1200-talet och Hälsingelagen från 1300-talets början. I Västgötalagen uppräknas åtta gårdar som varande Uppsala öd och som aldrig får förlänas. Ordet husaby förekommer ej. I Hälsingelagen anges fem gårdar "byae" som Uppsala öd. Ordet husaby nämns ej. I samband med Östgötalagen finns en intressant passus. "Sambandet med Uppsala öd framstår &emdash; förutom i identifieringen i Västgöta- och Hälsingelagarna &emdash; särskilt tydligt, när samma gårdar i Östergötland få benämningen Uppsala bo.7 Jag intresserar mig för denna formulering av en något annan anledning än Rosén. Jag menar att om ett administrativt system hade införts i Östergötland med ursprung i Uppland skulle det ha hetat Uppsala öd. Nu fanns i Götalandskapen redan ett system med bosgårdar och bon varför dessa när de i ett sent skede samordnades med Svealandskapen kom att kallas Uppsala bo8 just för att anknyta till något som redan sedan länge fungerade. I det äldsta urkundsmaterialet från 1200-talet nämns inte Uppsala öd. När en skillnad mellan privatgods och kronogods skulle framhållas, användes i stället de internationellt giltiga termerna, att egendomarna tillhörde konungen "ex regio iure", voro "bona regalia" eller "bona corone".9 Första gången Uppsala öd överhuvud förekommer i det bevarade brevmaterialet är i Magnus Erikssons bytesbrev 1345.10 Gå vi så till Magnus Erikssons allmänna landslag finner vi bestämmelsen att konungen ej fick låta utlänning "råda över hus eller land, ej över Uppsala öd eller så gammalt kronans gods, att ingen mins eller av sann berättelse vet, huru det först kom under kronan"11 Redan när uttrycket först börjar synas i källorna representerar det något gammalt sedan länge försvunnet. Uttrycket tycks emellertid bära en viss emotionell laddning som det kunde vara lämpligt att utnyttja i lämpliga sammanhang även om man var medveten om att verkligheten nu representerades av andra realiteter. Så heter det till exempel i ett tillstånd för drottning Margareta att 1389 pantsätta egendom för en donation hon gjort till Vadsten kloster; "Uppsala öd, härader eller andra kronans inkomster eller avlingegods, där ej äro slott eller annat fäste".12

Här lämnar vi Rosén med att konstatera att det nu var de befästa slotten som var de maktens instrument som troligen tidigare utgjorts av husabyarna och Uppsala öd.

1Jerker Rosén: Kronoavsöndringar under äldre medeltid, sid 7.

2Rosén anknyter här till den av Schück framlagde tesen att Uppsala öd varit "en kolossal egendomskomplex" och att "nästan allt detta förskingrades under perioden 1250 &emdash; 1350". Rosén tar också upp den kritik som bl a E. Lönnroth riktat mot Schücks påstående att detta egendomskomplex om det rätt förvaltats skulle ha gjort den svenska staten oerhört rik. (se sid. 9 i Roséns avhandling)

3Jerker Rosén: Kronoavsöndringar under äldre medeltid, sid 32.

4Jerker Rosén: Kronoavsöndringar under äldre medeltid, sid 69.

5Den första större slottsanläggning, som källorna nämna, är Näs på Visingsö. Dess historia går tillbaka till 1100-talet. (Rosén sid. 79)

6Jerker Rosén: Kronoavsöndringar under äldre medeltid, sid 81.

7Jerker Rosén: Kronoavsöndringar under äldre medeltid, sid 71-72.

8Mitt resonemang bygger på det syntaktiska förhållandet att det är ordet bo som är huvudordet och ordet Uppsala är en bestämning.

9Jerker Rosén: Kronoavsöndringar under äldre medeltid, sid 73.

10Jerker Rosén: Kronoavsöndringar under äldre medletid, sid 72.

11Jerker Rosén: Kronoavsöndringar under äldre medeltiden, sid 82.

12Jerker Rosén: Kronoavsöndringar under äldre medeltid, sid 82

AndreasOx
Inlägg: 1431
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Uppsala öd

Inlägg av AndreasOx » 9 september 2018, 17:54

Yngwe skrev:
Daler skrev:Bara noterar att Grinneby i SDHK 16205 ligger i Konungsunds socken, Björkekinds härad. Enligt Wikipedia bildades socknen omkring 1220 men namnet efter en gård med samma namn. Ligger också ett Grinneby Styrstads socken, Lösings härad västerom det förstnämnda Grinneby.

Noterar också att termen "konungx Vpsal-øde" används i SDHK 18159 även om jag inte förstår om nämnden kommit fram till att jorden i Hagelstad aldrig tillhört Uppsala öd, från början tillhört Uppsala öd men övergått i domkyrklig ägo, från början varit kronojord men sedan gått till domkyrkan (eller något annat händelseförlopp).

SDHK 18159
"...Esbiorn Diekn oc Jøssa Mortinsson, ath the haffdo takit aff domkirkione meth velde twa attunga jord i Hagelstada til Vpsal-øde wtan lag oc reth, hwilkit nempdin vitnadhe oc swor at thet aldre konungx Vpsal-øde, war, oc at kronan ther ingen ret til haffde...."

Att kronojord eller delar av Uppsala öd senare skulle ha blivit (dom)kyrkojord. Ja varför inte. Kyrkan började väl med 0 i innehav så jorden måste ju ha kommit från något håll (gåva, testamente, köp, stöld, tvångsaffär). Men att hela Uppsala öd=kyrklig jord förstår jag inte hur man kan få det till inte ens under 1400-talet.
JAg läser bara vad som står, inte vad jag tror att det ska stå. Bl.a. det du citerar, att kronan inte har rätt till Kunungs-Uppsala-Öd. Och att resultatet är att kyrkan tilldöms marken.
Jag tycker inte att översättningen är självklar. Ett försök:
"Esbjörn Djäkn och Jösse Mårtensson har med våld tagit 2 attungar jord i Hagelstad till Uppsala öd utan lag och rätt. Nämnden vittnar och gav ed på att det av ålder var konungs Uppsala öd och att därför att kronan inte ägde rätt till jorden."
Som jag tolkar detta tycks det göras skillnad mellan kronans Uppsala öd och det "uråldriga konungs Uppsala öd". Intressant!
När det gäller 18159 så finns ju ett matchande gåvobrev av dom två attungarna, SDHK 14373, daterat till 1395.
Håkan Fadersson testamenterar till Linköpings domkyrka 2 åttingar i Hagelstad i Skärkinds socken (och härad)
Är det säkert att det är samma 2 åttingar? Det brukar stå referenser i SDHK om det anses finnas samband mellan olika brev.

Användarvisningsbild
Yngwe
Inlägg: 4400
Blev medlem: 15 april 2015, 23:01
Ort: Gränna

Re: Uppsala öd

Inlägg av Yngwe » 10 september 2018, 00:50

Ja jag är med på det, jag tycker också det verkar finnas någon slags skillnad på det viset du beskriver.
Men med den information som finns om berörda fogde tycker jag ändå det bli tydligt.

Och nej det är inte säkert, men att två attungar av samma jord samtidigt skulle vara föremål för två olika tvister känns långsökt.

Skriv svar