Västergötlands tidiga medeltid
Västergötlands tidiga medeltid
En omarbetad och utvidgad version:
https://www.dropbox.com/s/1ust7m67uqz6s ... g.pdf?dl=0
Många intressanta aspekter som måste lämnas alltför vidöppna pga det skrala källäget, man kan bara hoppas att det grävs något mer tack vare Varnhem.
https://www.dropbox.com/s/1ust7m67uqz6s ... g.pdf?dl=0
Många intressanta aspekter som måste lämnas alltför vidöppna pga det skrala källäget, man kan bara hoppas att det grävs något mer tack vare Varnhem.
Re: Västergötlands tidiga medeltid
Gediget!
Re: Västergötlands tidiga medeltid
Bra jobbat!!
Bra kartor och tydliga slutsatser. Bra och tydlig förklaring för alla som vill ha Uppsala öd till något gammalt. Deras uppkomst under 1200-talet efter kyrkans etablering i Uppsala kan bekräftas i flera källor.
Ländermännen var nya för mig och oerhört spännande. Antar att flera av dessa släkter ingår i det tidigaste frälset. Ytterligare en koppling av Västergötland till Norge och inte till Östra Skandinavien .
Spännande och övertygande tankar om Bona.
En stor fråga som återstår är dock om inte landet haft en kung av något slag även före Stenkil Håkon och skötkonung dyker upp..
Bra kartor och tydliga slutsatser. Bra och tydlig förklaring för alla som vill ha Uppsala öd till något gammalt. Deras uppkomst under 1200-talet efter kyrkans etablering i Uppsala kan bekräftas i flera källor.
Ländermännen var nya för mig och oerhört spännande. Antar att flera av dessa släkter ingår i det tidigaste frälset. Ytterligare en koppling av Västergötland till Norge och inte till Östra Skandinavien .
Spännande och övertygande tankar om Bona.
En stor fråga som återstår är dock om inte landet haft en kung av något slag även före Stenkil Håkon och skötkonung dyker upp..
-
- Inlägg: 2132
- Blev medlem: 15 april 2015, 15:05
- Ort: Jämtland
Re: Västergötlands tidiga medeltid
Andreasox,
Tack för ett bra jobb! Mycket intressant!
Thomas
Tack för ett bra jobb! Mycket intressant!
Thomas
Historia är färskvara.
Re: Västergötlands tidiga medeltid
Ländermännen är spännande. I Norge är de personer som fått mark av kungen. Det känns svårt att tänka sig att man i ett angränsande område till Norge hade samma begrepp men med en annan bakgrund. Jag tror att Ländermännen i Västergötland borde fungerat på samma sätt som i Norge. Har du några nya spår kring kungamakt före Skötkonung? Själv tror jag på småkungadömen som i Norge fram till sen vikingatid. Vi har källor som anger att Bornholm hade egen kung på 800-talet. Vi vet inte vad han hette eller något om hans släkt. Kan situationen med Illråde vara ett exempel på hur det kan ha sätt ut även på 900-talet?
Re: Västergötlands tidiga medeltid
Ländermännen fick mig att tänka om angående kungaproblematiken men skrev inget eftersom jag tycker det blir alltför spekulativt. Att lagmännen haft minst lika stor "makt" som eventuella bygdekungar verkar uppenbart - annars skulle de inte listats i VGL medan kung knappt omnämns.
Jag gissar att det fanns en hyfsat mäktig bygdekung i Husaby som "härskade" över Kinne och Kålland, vilket förklarar varför Skånings härad inte gick ut till Vänern. Om det funnits en handelsplats i Lidköping har inkomster funnits. I övriga Västergötland har jag mycket svårt att se några spår av konventionell kungamakt. Als härad kan ha fungerat som en "kultbuffert" mellan "Husaby-kungen" och övriga Västergötlands mer självständiga bygder. Häradsuppdelningen i Lidan, lagmänsfördelningen mm tyder dock på någon form av gemensam centralmakt, får dock inte till någon teori omkring denna.
Finns det fler källor om Uppsala öds uppkomst på 1200-talet än de jag refererar till?
Jag gissar att det fanns en hyfsat mäktig bygdekung i Husaby som "härskade" över Kinne och Kålland, vilket förklarar varför Skånings härad inte gick ut till Vänern. Om det funnits en handelsplats i Lidköping har inkomster funnits. I övriga Västergötland har jag mycket svårt att se några spår av konventionell kungamakt. Als härad kan ha fungerat som en "kultbuffert" mellan "Husaby-kungen" och övriga Västergötlands mer självständiga bygder. Häradsuppdelningen i Lidan, lagmänsfördelningen mm tyder dock på någon form av gemensam centralmakt, får dock inte till någon teori omkring denna.
Finns det fler källor om Uppsala öds uppkomst på 1200-talet än de jag refererar till?
Re: Västergötlands tidiga medeltid
Öden nämns i YVGL men inte i Äldre. Dessutom angav du hur Husabyar omvandlad till Öd i historisk tid. Det andra exemplet var nytt för mig.
Re: Västergötlands tidiga medeltid
Jag saknar Lars Lundquists gis-analys över centralplatser. Där bildas tydliga bygder enligt nedan:
Varaslätten
Falbygden
Öster om skara=Varnhem, kinnekulle etc
Skövde med omland
Dessa är mycket stora och Skara anläggs precis i skarven mellan de tre mest västliga.
Man kan öven se Finnestorp som centralt placerat utifrån dessa.
Sen finns några andra tydliga mindre:
Trollhättan-Hullsjö med omnejd
Alvhem- nedanför fuxerna och ut mot Tjörn/Orust
Vad
Utifrån cpi fynd och ortsnamn bildar dessa naturliga bygder. Han har säkert dessa analyser kvar.
Utifrån Skaras och Finnestors placeringar precis emellan dessa bygder bör man kunna resonera om en övergripande administration kopplad till dessa, med 500 års mellanrum. De tre största bygderna borde väl motsvara en majoritet av Västergötlands befolkning?
Även fornborgarna på Mösseberg och Halleberg behöver tas med i resonemanget. Exempelvis mösseberg klarar hela falbyggdens befolkning och de viktigaste gårdarna Gudhem-Jättene ligger alldeles nedanför.
På samma sätt ser det ut vid Halleberg. Befolkningen i respektive område under exempelvis 500-tal borde var för sig motsvara ett mindre rike som Hallin eller Ranii i Jordanes beskrivning.
Men Jordanes, Prokopios M fl talar om en stor och talrik stam. Även sagorna beskriver götarna som en större enhet. Finnestorp och Skara är initiativ baserat på flera bygder i samverkar. Jag tror inte individer som haft välstånd som Ållebergskragen eller Timboholmsskatten (eller ristade på Sparlösa) kunnat bygga ett så stort välstånd baserat på en microbyggd.
Varaslätten
Falbygden
Öster om skara=Varnhem, kinnekulle etc
Skövde med omland
Dessa är mycket stora och Skara anläggs precis i skarven mellan de tre mest västliga.
Man kan öven se Finnestorp som centralt placerat utifrån dessa.
Sen finns några andra tydliga mindre:
Trollhättan-Hullsjö med omnejd
Alvhem- nedanför fuxerna och ut mot Tjörn/Orust
Vad
Utifrån cpi fynd och ortsnamn bildar dessa naturliga bygder. Han har säkert dessa analyser kvar.
Utifrån Skaras och Finnestors placeringar precis emellan dessa bygder bör man kunna resonera om en övergripande administration kopplad till dessa, med 500 års mellanrum. De tre största bygderna borde väl motsvara en majoritet av Västergötlands befolkning?
Även fornborgarna på Mösseberg och Halleberg behöver tas med i resonemanget. Exempelvis mösseberg klarar hela falbyggdens befolkning och de viktigaste gårdarna Gudhem-Jättene ligger alldeles nedanför.
På samma sätt ser det ut vid Halleberg. Befolkningen i respektive område under exempelvis 500-tal borde var för sig motsvara ett mindre rike som Hallin eller Ranii i Jordanes beskrivning.
Men Jordanes, Prokopios M fl talar om en stor och talrik stam. Även sagorna beskriver götarna som en större enhet. Finnestorp och Skara är initiativ baserat på flera bygder i samverkar. Jag tror inte individer som haft välstånd som Ållebergskragen eller Timboholmsskatten (eller ristade på Sparlösa) kunnat bygga ett så stort välstånd baserat på en microbyggd.
-
- Inlägg: 2132
- Blev medlem: 15 april 2015, 15:05
- Ort: Jämtland
Re: Västergötlands tidiga medeltid
Andreasox
En tråd om Uppsala Öd på gamla AF, se sidan 4, inlägg 47.
http://www.arkeologiforum.se/forum/inde ... l#msg75715
Thomas
En tråd om Uppsala Öd på gamla AF, se sidan 4, inlägg 47.
http://www.arkeologiforum.se/forum/inde ... l#msg75715
Thomas
Historia är färskvara.
Re: Västergötlands tidiga medeltid
Det var bl.a. detta inlägg som fick mig att börja gräva djupare i källornaCarl Thomas skrev:Andreasox
En tråd om Uppsala Öd på gamla AF, se sidan 4, inlägg 47.
http://www.arkeologiforum.se/forum/inde ... l#msg75715
Thomas