Västergötlands tidiga medeltid
Re: Västergötlands tidiga medeltid
Ja, lite kortfattat på wikipedia
https://sv.wikipedia.org/wiki/Markerna
De gamla källorna skiljer ju på "Dal" och "Marker" men det är ju möjligt
att den västligaste delen av Dal inbegreps i "marker".
https://sv.wikipedia.org/wiki/Markerna
De gamla källorna skiljer ju på "Dal" och "Marker" men det är ju möjligt
att den västligaste delen av Dal inbegreps i "marker".
Re: Västergötlands tidiga medeltid
Inte enligt https://sv.m.wikipedia.org/wiki/MarkernaKungsune skrev: ↑14 juni 2021, 15:09Egentligen var det väl bara ett härad som kallades för Markerna? Dvs det vi idag kallar Nordmarks. Resten har väl hetat Dal rätt och slätt?AndreasOx skrev: ↑14 juni 2021, 11:09Jag måste fördjupa mig i Johan Schreiners artikel. Ex. att vissa delar av Norge (övre Telemark, Oplanden, Marker) i praktiken var självständiga på 1100-talet. Marker beskrivs som gränslanden mot Sverige (Østfold mm). Vet man vad detta innebar i praktiken? Dalsland kallades ju för Markerna. Ingick Dalsland i Norges begrepp om Marker?
Markerna var västra Dalsland dvs gränsbygden mot Norge. Och gränsade misstänker jag till Marker i Norge.
Re: Västergötlands tidiga medeltid
Verkar rimligt!
Re: Västergötlands tidiga medeltid
Söder om Borås låg Marks Härad. Där bodde grupper länge utom nationell kontroll, Markmännen.
Sagan om Svenke är från samma typ av gränsområde, i hans fall Älvsyssel. Han var Älvagrimarnas hövding. I Älvsyssel låg Landamäret dvs Landsgränsen.
Sagan om Svenke är från samma typ av gränsområde, i hans fall Älvsyssel. Han var Älvagrimarnas hövding. I Älvsyssel låg Landamäret dvs Landsgränsen.
Re: Västergötlands tidiga medeltid
http://wadbring.com/historia/bilder2/vast.jpg
Karta från Wadbring om Skara stifts äldsta omfattning. De gränsområden vi diskuterar ligger precis utanför det mörkmarkerade området. Med utgångspunkt från Vänern blir det naturligt att biflöden på Dal och i Värmland är integrerade delar av stiftet.
Karta från Wadbring om Skara stifts äldsta omfattning. De gränsområden vi diskuterar ligger precis utanför det mörkmarkerade området. Med utgångspunkt från Vänern blir det naturligt att biflöden på Dal och i Värmland är integrerade delar av stiftet.
Re: Västergötlands tidiga medeltid
Enligt https://snl.no/Marker:
"Navnet kommer av norrønt Markir, «skogbygdene», opprinnelig brukt om bygdene i de østre deler av Østfold og tilstøtende områder i Sverige." (dvs västra Dalsland och Nordmarks härad i nuvarande Värmland).
Se http://runeberg.org/scandia/1936/0210.html för en beskrivning av norska Markers självständiga ställning.
"Navnet kommer av norrønt Markir, «skogbygdene», opprinnelig brukt om bygdene i de østre deler av Østfold og tilstøtende områder i Sverige." (dvs västra Dalsland och Nordmarks härad i nuvarande Värmland).
Se http://runeberg.org/scandia/1936/0210.html för en beskrivning av norska Markers självständiga ställning.
Re: Västergötlands tidiga medeltid
Slående att gränsbygderna i de gryende nationsbyggena är så självständiga. Kanske är de rester av gamla gemenskaper som Älvagrimarna/Alvhem etc?
Re: Västergötlands tidiga medeltid
Det har säkert varierat över tid men det var ju säkert mer öppet vilken makt man ingick förbund med. Under en större kampanj kunde såklart en stark ledare få med sig stora områden tillfälligt. Historieskrivningen har nog väldigt ofta misstagit dessa tillfällen för stabila riksomfång pga sagornas romantiska skildringar.
Re: Västergötlands tidiga medeltid
Absolut! Kanske speciellt under begreppet ”Sveakung”.
Re: Västergötlands tidiga medeltid
Något som är utmärkande för Västergötland under medeltiden verkar vara att det inte finns några fasta tingsplatser i häraderna. Även om uttrycket ”rätt tingsplats” används också i Västergötland, avser det uppenbarligen inte som i Östergötland, Småland eller uppsverige en bestämd geografisk plats. För att ta ett exempel så finns det i Vadsbo härad belägg för åtminstone elva olika platser för häradsting, varav endast tre återfinns mer än en gång i källmaterialet. Samma intryck får man beträffande egentligen samtliga västgötska härader när man läser Ivar Lundahls ”Det medeltida Västergötland”. Sten Claësson noterar också i sina undersökningar i ”Häradshövdingeämbetet i senmedeltidens och Gustav Vasas Sverige” att exemplet Vartofta härad skiljer sig från studerade härad i övriga Sverige i detta avseende. En annan egenhet för Västergötland är enligt samme Claësson att Magnus Erikssons landslag inte börjar tillämpas i landskapet förrän under drottning Margaretas tid, emedan landslagen i resten av landet ganska omgående verkar ha undanträngt de gamla landskapslagarna. https://pubs.sub.su.se/3684.pdf
I Vadsbo härad förekommer tingsplatser i så pass geografiskt perifera socknar som Hova och Undenäs, även om det stora flertalet återfinns i häradets kärnbygder kring Östen och Tidans nedre lopp. Kanske har platsen för härads- eller i de större häraderna fjärdingstingen följt en turordning mellan socknarna?
I Vadsbo härad förekommer tingsplatser i så pass geografiskt perifera socknar som Hova och Undenäs, även om det stora flertalet återfinns i häradets kärnbygder kring Östen och Tidans nedre lopp. Kanske har platsen för härads- eller i de större häraderna fjärdingstingen följt en turordning mellan socknarna?