Visingsö och borgen Näs

[anganatyr]

Ny grävning på Visingsö.
https://arkeologijonkoping.wordpress.co ... sandudden/

[Ättelägg]

Har funderat kring Visingsö och främst järnbygden i norra Småland. Vad jag funderar kring är dess relativa likhet med ett fenomen i Mälardalen (för de som tar anstöt: Mälarregionens norra del) där man relativt tydligt kan se bygderna utformade kring en rik järnbärande bergslag med en rik järnåldersbygd vi dess ände av farvägar (åar+åsar). En bygd som präglas av relativt fyndtomma uppland men med dokumenterad tidig järnframsällning och en rik järnåldersbygd med centralplatser, storhögar och båtgravfält, i sinom tid även lokalisering av Vikinga-tidig medeltida köpingar. Historien ändades i viss mån med Stockholm som lås och bom för Mälarens (fria?) handel. Man kan väl tänka att kungamakten gärna var med med sina fingrar innan medeltiden men sannolikt utifrån mindre kontroll och därmed utkomst. Likheterna med Mälaren blir tämligen lik men annorlunda utifrån geografiska förutsättningar. Jönköpingsbygdens järnrika land-Visingsö-Motala ström och sist Norrköping? Samma tendens men över större geografiska ytor men ändock. Kan de befintliga storhögarna passa in här? Båtgravfälten?? Lurigt blir det över tid men möjligen kan en tolkning bli att järnlandet i Småland hade flera vägar ut till slutkunderna men under järnåldern förstärktes vägen över Motalaström med den lämpliga ön Visingsö som kontrollpunkt över handeln? Kan namnet möjligen var baserat på förleden visa, anvisa osv. med hänsyftning på kontroll över handelsleden från Jönköpingstrakten med krav på omlastning, redovisning av lasten?

[Yngwe]

Ättelägg

Din beskrivning av norra Mälardalen med bergslagen stämmer väl med vad Fornsök visar om man söker efter "gravfält". I stort sett alla träffar finns i en zon som sträcker sig från Mälarstranden och någon mil norrut, men norr därom så är det om inte 100% tomt så iallafall väldigt glest. MAn kan utan tvekan se det som en rik bygd längs med Mälaren som har sin järnförsörjning i ett uppland med åar och åsar som kommunikation.

Men, bilden är helt annorlunda i Södra Vätterbygden. samma sökning i fornsök ger istället ett resultat med gravfälten spridda längs ådalarna, mer eller mindre tydligt indelade i bygder. Här har vi alltså inget spår efter något s.k. uppland för en kärnbygd.

Sen är även de geografiska förutsättningarna totalt annorlunda. Medans norra Mälardalen har ett antal vattendrag som som kommer norrifrån, flera av dom av betydande storlek och som sträcker sig långt, så har Södra Vätterbygden ytterst få åar som mynnar i Vättern, och bara en som är av någorlunda storlek, och som förvisso är fullt farbar i flera nil, men som innan den mynnar i Vättern faller 116 m på en knapp kilometer lång ravin, med högsta enskilda fall på 21 m. Det innebär dock inte att det järnproducerande området saknar vattenvägar, tvärtom. Nissan och Lagan har sina källor strax söder om Jönköping, men dom rinner ju som bekant åt andra hållet.

Så, jämförelsen haltar alltså betänkligt. Men, likväl kan kanske det medeltida Jönköping och kanske Visingsö ändå ha sina paralleller med t.ex. Västerås och vara ett kungligt försök att kontrollera järnproduktionen. Kopplingar till båtgravar och storhögar känns dock oerhört spekulativt

[Ättelägg]

En tanke bara, därav frågorna kring högar och båtgravar. Förvisso är det stora olikheter mellan områdena vilket jag påpekade men som fenomen kanske? Är inte insatt i regionen speciellt men å andra sidan har vi även för östergötland en köpingsgrundande med Norrköping som transit hamn. Motala ström var väl farbar antar jag? Så kanske som redan av dig påpekat ett försök att leda smålandshandeln över Norrköping och kungens kontroll? Förstår att visingsö i kraft av sig själv har en egen historia men intressant är det att visingsö blommar upp som kungligt fäste under medeltiden. Försvar kan väl vara ett naturligt skäl men detta kan uppnås på många ställen så varför just visingsö.

[Yngwe]

Helt med på tanken Ättelägg, det är bara detaljerna. Här finns mer om järn och Jönköping, som då skulle vara första "hub" på järnets resa. Här kan då järnet samlats ihop för export från området.

Fast sen faller det nog på Norrköping, där finns väl ingen tydlig stadsetablering under tidig medeltid, Förmodligen är det istället Söderköping som är nästa del i huben. Det blir lite mer logiskt med tanke på att Motala ström förmodligen delade på sig tidigare. Vid Norsholm gick huvudfåran norrut, men en del som kallades Tvärån gick österut, alltså samma sträckning som dagens Göta Kanal. Här finns en ganska fin sammanfattning om detta alternativa utlopp.

[Valdemar]

Tänker själv på Visingsö som oerhört skyddat. Djupt inne i landet med bra logistik till maktbaser i Västergötland och Östergötland. Både Levene och Varnhem har delar i sina namn som betyder skydd. Med tanke på hur kortlivade våra första kungar var så kanske detta är en avgörande faktor.

[Carl Thomas]

Skydd tror jag var en del av tanken med Nääs placering - men jag tror också att vi skall väga in att VG och ÖG beslutade att ha en gemensam kung - och att Småland, eller delar av Småland, var med i detta också.

Nääs byggdes på Viaingsö aom tillhörde Småland - och Näös ligger alltså i Småland på gränsen mellan VG och ÖG - och jag tror att vi skall se detta som en symbolisk placering mitt i Riket som nu bildats - samt som skydd.

Vi vet mycket lite om Smålands kristnande oxh om hur Småland anslöt sig till det Rike som bildats söder om Mälaren. Jag har tidigare trott att Småland anslöt sig sent - men har nu misstankar om att Småland, eller delar av Småland, anslöt sig tidigt och kanske till oxh med var med som tredje part. Alltså VG, ÖG och Småland slogs ihop under en gemensam kung.

Jag misstänker alltså att bristen på källor kan komma från att Småland var med från början.

Sveriges äldsta Adel kommer från Småland, VG och ÖG och från Alnsö Stadga. Det tyder på en tidig anslutning till riket som löd under kungaborgen Nääs på 11 och 1200 talet.

thomas

[Yngwe]

Fast djupt inne i landet är ju bara relevant för yttre hot, inte för de maktkamper som tog livet av kungarna då. Och vatten är knappast att se som ett skydd i vikingarnas land. Dessutom är ön så stor att man nog kan landstiga på den utan att bli sedd från Näs. Om ambitionen var ett skyddat fäste mitt i Vättern så vore Fjuk-öarna betydligt mer svårintagliga!

[Carl Thomas]

En slät yta, t.ex. Vattenyta, ger betydligt längre siktsträcka normalt än en kuperad eller beväxta landyta. Natueligtvis kan mörker, simma, regn osv begränsa sikten - men normalt ser man långt.

Visingsö var inte obebodd så jag tror att det fanns löpare eller ryttare som snabbt kunde ta aig rill Nääs och varna. Skeppen hade ju faktiskt inte så hög hastighet så en löpare hade god rid att ta sig till Nääs.

Thomas

[Yngwe]

Jag kan inte se att det har någon som helst betydelse. Man kan gå iland med en styrka på norra änden av ön, och då kan borgfolket välja att gå och möta dem där, men då utan någon som helst nytta av borgen. Eller så kan man gå rätt på borgen och hoppas överrumpla den. Roddtiden från Västgötasidan är inte mer än en halvtimme, med segel och medvind säkert inte ens 20 minuter. Och man hinner faktiskt en bit innan man kan urskiljas från stranden. Vid en belägring hamnar hela fördelen med goda kommunikationer istället hos anfallaren så deras uthållighet ökar.

Så nä, Näs-borgen byggs inte med avsikt att vara en säker tillflyktsborg att gömma sig i. Jag tror betydligt mer på en funktion som central samlingsplats, förmodligen med mycket gamla anor.